2349354 GH0989 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:89 Fredagen den 15 april 1993/94 89 1994-04-15 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:119 om bostadsrätter interpellationsdebatt 227EDBD8-EE19-4E53-A3F3-BAE9169911D0 46 GÖRAN MAGNUSSON (s) s Herr talman! Jag vill först tacka statsrådet för svaret. Men jag måste också konstatera att det finns många bostadsrättshavare runt om i Sverige som har anledning att känna sig besvikna på både Bo Lundgren och regeringen och när det gäller följderna av den bostadspolitik som regeringen har drivit sedan mandatskiftet. Jag får ett starkt intryck av att Bo Lundgren i fråga om bostadsrättsföreningarnas särskilda problem inte vill se vilka svårigheter som slopandet av räntesubventioner och kostnadsstegringarna medför just för bostadsrättsföreningarna. Det vore mera konstruktivt om vi i en sådan här debatt kunde diskutera vad som är möjligt att göra för att hjälpa de bostadsrättsföreningar som har råkat illa ut -- jag använde uttrycket ''råkat illa ut'' med avsikt, därför att för åtskilliga bostadsrättshavare har regeringens politik radikalt ändrat de förutsättningar under vilka de teckande sina bostadsrätter och iklädde sig sina skyldigheter. Regeringens politik i fråga om bostadsrätterna leder till att man slår sönder och riskerar att försvåra och försämra ett i övrigt mycket bra boende. En bärande tanke i Bo Lundgrens svar är att HSB och Riksbyggen skulle ha lämnat felaktiga och ofullständiga upplysningar till dem som har tecknat bostadsrätterna. Han konstaterar att det finns många bostadsrättsföreningar som har problem -- vilket i och för sig är en bra insikt -- men att det särskilt gäller HSB och Riksbyggen. Jag undrar vilket underlag statsrådet har för det påståendet. Konsumentverket har studerat hur många bostadsrättsföreningar som har gått i konkurs. Det handlar om ett nittiotal. Av dessa ca 90 bostadsrättsföreningar är det en handfull som är anknutna till HSB eller Riksbyggen. Resten -- alltså minst ett åttiotal -- är privata bostadsrättsföreningar. Innan jag går vidare och läser upp en skrivelse från en bostadsrättsorganisation känner jag ett behov av att säga någonting om resonemanget om ränteläget. Från allmänna synpunkter är det naturligtvis angeläget att pressa ner räntenivån. Om det anglägna i detta råder det väl egentligen inte någon oenighet. Vi från socialdemokraterna vill kanske gå ännu snabbare fram än vad regeringen och Riksbanken hittills har klarat. Men poängen i det resonemanget är vad bostadsrättsföreningarna har för nytta av en sänkt allmän räntenivå, eftersom deras räntenivå är subventionerad. Det finns nu risk för att den höjs eller för att de t.o.m. åker ut ur subventionssystemet. Det är detta som är bostadsrättsföreningarnas problem. De har ingen omedelbar nytta av sänkta räntor. Eftersom Bo Lundgren gärna refererar till HSB och Riksbyggen och vill försöka göra detta till ett problem för bostadskooperationen, skulle jag vilja citera ur ett brev från SBC, alltså den organisation som organiserar de privata bostadsrätterna. Det är en stor organisation som under senare år har varit rätt framgångsrik. SBC skriver så här till partiledarna i Sverige: ''De redan genomförda extra indragningarna av räntebidragen har medfört att hundratals bostadsrättsföreningar hamnat i en ekonomiskt ohållbar situation. Konkurs, som tidigare var ett okänt begrepp på bostadsrättsmarknaden, är nu ett hot som hänger över allt fler föreningar. När boendekostnaderna ökar dramatiskt tvingas många bostadsrättshavare att lämna sina hem. Denna sociala katastrof drabbar allt fler familjer, trots att de skött sin ekonomi och med eget arbete verkat för att föreningen skall överleva med en sund ekonomi. Den enskilda faktor som nu är på väg att skapa tusentals personliga tragedier bland dem som bor i bostadsrätt är indragningen av räntebidragen. Beslutet togs av riksdagen trots protester från bostadsorganisationerna, de instanser i den demokratiska processen som utifrån sin expertroll kunde förutse de dramatiska följderna av beslutet. SBC, som organiserar de privata bostadsrätterna, tillhörde dem som protesterade. Vi har svårt att tro att någon enskild riksdagsledamot hade som mål för beslutet att åstadkomma konkurser för bostadsrättsföreningar och skapa social misär bland dem som bor i nyare bostadsrätter. Men det har blivit följden. SBC vädjar därför till alla riksdagspartier och riksdagsledamöter att inte genomföra de ytterligare extra neddragningar av räntebidragen för 1995 och 1996 som redan beslutats. Ingen riksdagsledamot kan i dag vara okunnig om de negativa effekter som följt av de redan genomförda neddragningarna. Med detta facit framför ögonen vore det oförsvarligt att inte ompröva beslutet. Vad de utsatta bostadsrättsföreningarna nu behöver är hjälp att konsolidera sin svåra situation, inte nya ekonomiska bördor. Vi tror att denna på fakta grundade insikt redan finns hos en majoritet av riksdagens ledamöter och hoppas därför att riksdagen under våren ska ge uttryck för detta genom att upphäva beslutet om ytterligare extra neddragningar av räntesubventionerna.'' Brevet är undertecknat av VD i SBC, Mirja Kvaavik Bartley. Man kan knappast påstå att detta är en skrivelse sprungen ur ett slags opposition mot den borgerliga regeringen från arbetarrörelsesektorn. 0502770250503 N 2010-01-01 00:00:00 252695 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0989/#anf46