2349353 GH0988 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:88 Torsdagen den 14 april 1993/94 88 1994-04-14 00:00:00 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor 186DC9A6-6731-440D-954D-E22614FFFE96 6 YLVA ANNERSTEDT (fp) fp Fru talman! Det är viktigt att understryka att det här faktiskt är en milstolpe i fråga om svensk grundlagstradition och ett högtidligt tillfälle, eftersom vi nu skall ändra vår grundlag och inkorporera Europakonventionen. Det kan finnas anledning att påpeka att vi i vårt land faktiskt så sent som 1974 fick en grundlagsfäst rättighetskatalog. Vi fick ytterligare förstärkningar 1976. Den senaste kom 1979. Krav på ytterligare förstärkningar av grundlagsskyddet har fortsatt att vara levande i debatten. Ett resultat av de här kraven är just nu föreliggande betänkande. I svensk tradition ingår ju att vi skall ha en bred enighet kring grundlagsändringar. Jag tycker faktiskt att det präglar det här förslaget. Ingen har fått allt vad vederbörande ville ha. Alla partier här har nämligen krävt mera av det som nu har tillgodosetts i förslaget. Men i slutändan har vi ändå hittat ett sätt att jämka oss samman och få till stånd några förslag och ett beslut här i dag. Jag skulle vilja säga att det är en typisk svensk kompromiss. Kritik har framförts från flera håll: Det har inte åtgärdats. Det där läggs på is. Här har det inte hänt någonting. Men vad kritikerna bortser från är att utan kompromisser hade det inte blivit något förslag alls för oss här i dag. Då skulle vi ha varit kvar på samma nivå som 1979. Jag vill gärna tacka Thage G Peterson för att han ger mig en eloge för samarbetet. Jag tycker att det har varit ett stimulerande samarbete och är mycket glad över att vi har nått en kompromiss i utredningen när det gäller de frågor som från början tycktes så långt från varandra. Folkpartiet har t.ex. haft mera långtgående krav när det gällt den negativa föreningsrätten och uppenbarhetsrekvisitet. Jag beklagar särskilt att det inte har varit möjligt att finna en lösning i den mycket komplicerade frågan om den negativa föreningsrätten. Det är inte så som Thage G Peterson vill göra gällande, nämligen att det främst handlar om att slå mot fackföreningsrörelsen. I stället handlar det om en grundläggande respekt för den enskilda människans rätt att själv bestämma om hon vill vara med i en förening eller inte. För att få fullgott skydd för sin negativa föreningsrätt bör den enskilde också åtnjuta skydd mot diskriminerande handlingar från sin arbetsgivare och sina arbetskamrater. Med den tid vi har haft till vårt förfogande har det inte varit möjligt att göra så detaljerade preciseringar i grundlagen. Vi har haft många och långa diskussioner om detta. Vårt utredningskansli har gjort genomgripande försök att hitta möjliga avgränsningar men ännu inte lyckats. Om man ser tillbaka på utvecklingen i författningsfrågorna finner man emellertid att man ändå tar ett steg i taget hellre än att mista hela kakan. Jag har goda förhoppningar att vi inför framtida författningsändringar tar ytterligare steg i den riktning som vi nu har påbörjat. Jag är därför glad att vi i dag ändå kan fatta beslut inom flera områden. Vi får ett grundlagsfäst skydd för egendomsrätten och rätten till ersättning vid rådighetsinskränkningar. Vi får äntligen ett grundlagsfäst skydd för närings- och yrkesfriheten och vi får ett skydd genom inskrivning i grundlagen om allemansrätten. På detta område har det inte funnits några motsatta uppfattningar. Det har verkligen inte funnits några som helst ansatser att hindra den fattige och arbetslöse att komma ut i naturen som Thage G Peterson sade i sitt inlägg. Jag förstår inte riktigt varifrån han får de tankarna. Jag tycker inte att det finns någon anledning att inte se optimistiskt på möjligheten att i framtida grundlagsrevisioner få ytterligare krav tillgodosedda. Jag vill säga något om närings- och yrkesfriheten. Jag tycker att det är utomordentligt viktigt att denna rätt nu är grundlagsfäst. Under en period har man i vissa kretsar faktiskt sett med nedlåtenhet på de fria näringsidkare vi har i Sverige. Thage G Petersons hastigt påkomna omsorg om småföretagare luktar valrörelse. Tidigare har socialdemokraterna inte visat någon som helst vilja att grundlagsfästa närings- och yrkesfriheten. Det är min förhoppning att detta grundlagsfästande av närings- och yrkesfriheten också skall bidra till att i grunden stärka respekten för näringsidkarna i vårt samhälle. Det är också utomordentligt viktigt att man nu lägger fast och preciserar att inga inskränkningar får göras för att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag. Det är alldeles uppenbart att sådana inskränkningar har gjorts på flera håll i landet. Detta är alltså ett stort steg framåt. Så till frågan om författningsdomstol. Jag gick in i arbetet i fri- och rättighetskommittén med en öppen syn på den frågan. Kommitténs mycket ingående och gedigna arbete har visat att författningsdomstolar överallt i världen i större eller mindre utsträckning tenderar att bli politiska verktyg. Jag har funnit att den ordning som vi har i Sverige med varje domstols ansvar i frågan väl stämmer överens med vår uppfattning att det skall råda balans mellan den lagstiftande och den dömande makten. Trots allt man säger om att författningsdomstolar är självständiga, att de inte är utsatta för inflytande från den politiska makten, finner man att tillsättningarna är mer eller mindre politiskt betingade och att olika sidor tillgodoräknar sig den ena eller den andra domaren i den författningsdomstol som finns. Jag tycker att den ordning vi har i Sverige, där varje domstol åtnjuter ett stort förtroende för sin oväld är något vi bör slå vakt om. Att inkorporera Europakonventionen är en viktig milstolpe i Sveriges arbete dels för att återta vår plats som en aktiv europeisk stat dels för att markera vår samhörighet med europeiska värderingar. De tillfällen då Sverige fällts i Europadomstolen för brott mot konventionen om mänskliga rättigheter har varit både smärtsamma och generande påminnelser om att vi inte har varit i takt med övriga Europa när det gäller vilken respekt som skall tillmätas den enskildes rätt. Jag vill påminna om vad jag sade i inledningen, nämligen att det dröjde så länge som till 1974 innan vi grundlagsfäste vår fri- och rättighetskatalog. Vi kan konstatera att vi faktiskt också är mycket sena med att inkorporera Europakonventionen. Sverige kritiserar snabbt andra stater för bristande respekt för mänskliga rättigheter. Nu sopar vi äntligen rent framför vår egen dörr. Det är alltså femton år sedan vi sist gjorde några förändringar i de grundläggande fri- och rättigheterna; femton år av stagnation i författningsarbetet. Thage G Peterson refererade att man på alla sätt hade motsatt sig att det skulle tillkomma en författningskommitté. Det är alltså socialdemokraterna som under femton års tid verksamt har motsatt sig alla förändringar och framsteg i författningsarbetet. Men man kan faktiskt se att det har haft effekt att tillsätta utredningen. Det har fått socialdemokraterna att dra upp huvudet ur sanden och upptäcka att verkligheten har förändrats sedan 1979. Trots att Thage G Peterson försöker ge sken av att förslaget är en stor seger för socialdemokratin -- jag förstår att han behöver uttrycka sig så för sin hemmaopinion -- är det betänkande vi har framför oss ett uttryck för en svensk kompromisstradition där alla sidor har fått något. Jag är mycket glad över att vi nu kan lägga ytterligare ett beslut till handlingarna i förändringen och förbättringen av vår grundlag. Jag yrkar bifall till förslaget. 0972781465305 N 2010-01-01 00:00:00 252572 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0988/#anf6