2349353 GH0988 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:88 Torsdagen den 14 april 1993/94 88 1994-04-14 00:00:00 Information från regeringen om flyktingpolitiken information från regeringen BA4BD917-4E70-4F41-89A7-F9C07F077B5F 37 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp) fp Herr talman! Regeringen har i dag beslutat om en förordning som skall komplettera utlänningslagens regler. Förordningen innebär att asylsökande barn och barnfamiljer som har ansökt om asyl före den 1 januari 1993 skall få stanna här av humanitära skäl om inte särskilda skäl talar emot det. Med barn avses barn och ungdomar som den 1 januari 1993 var under 18 år. Dessutom har regeringen fattat beslut i ett enskilt asylärende på en s.k. ny ansökan som har överlämnats till regeringen ifrån Invandrarverket. Beslutet innebär att barnfamiljer som har fått sin sak slutligt prövad men som ännu inte har lämnat landet kan komma att få stanna här. Samma tidsregler gäller som i förordningen. Dessa båda beslut innebär att omkring 20 000 personer, varav hälften är barn, med stor sannolikhet kommer att få uppehållstillstånd. Naturligtvis kommer prövningen att ske individuellt. Jag har tidigare i denna kammare aviserat att dessa regeländringar har planerats sedan en tid tillbaka. Nu sker preciseringar av hur reglerna har utformats. Skälet till att regeringen har valt ett specifikt datum för regleringen och inte en allmän regel om att väntetiden skall väga ännu tyngre än tidigare är i första hand att vi vill underlätta tillämpningen. Ett annat skäl är att själva asylprövningen även fortsättningsvis skall koncentreras på bedömningen av skyddsbehovet. I det här s.k. nollställningsbeslutet skall det inte vara någon tvekan om vem som omfattas eller inte omfattas av förordningens huvudregel. Bakgrunden till besluten är omsorgen om barnen och deras anknytning till Sverige. Barnen och deras familjer får uppehållstillstånd på humanitära grunder. De som är flyktingar och har rätt till asyl skall självfallet även fortsättningsvis beviljas uppehållstillstånd på denna grund. Beslutet innebär t.ex. att regeringen inte prövat eller ifrågasatt den bedömning som de ansvariga myndigheterna har gjort vad gäller t.ex. den generella situationen i Kosovo. Skälet till att de asylsökande har fått vänta är inte att myndigheterna har varit underbemannade och därför inte hunnit fatta beslut. Tvärtom har regeringen och riksdagen under de senaste åren anvisat alla de medel till myndigheterna som de har begärt. Förklaringen till att väntetiderna har blivit långa i vissa fall är att det periodvis har varit svårt att få klarhet i situationen i de asylsökandes hemländer. Därför tillämpade Invandrarverket bl.a. vad man kallar verkställighetsstopp avseende f.d. Jugoslavien under slutet av 1991 och delar av 1992. Varken de asylsökande eller de svenska myndigheterna kan således lastas för att väntetiderna har blivit långa. Jag nämnde inledningsvis att en ansökan ändock kan avslås om särskilda skäl talar emot att den skall bifallas. Det kan handla om att den asylsökande inte iakttar grundläggande normer i samhället, t.ex. begår brott eller verkar för organisationer som gör sig skyldiga till grova övergrepp. Vidare kan det avse att den sökande med avsikt har försinkat handläggningen av ärendet eller att identiteten är oklar. Effekterna på budgeten under kommande budgetår kommer att redovisas i kompletteringspropositionen. Därvid bör också beaktas att anhöriginvandringen på grund av Bosnienbeslutet har blivit väsentligt mindre än beräknat. För kommunernas del blir det i och med det här beslutet och det tidigare beslutet om somalierna fråga om ca 5 000 platser eller högst ett par tusen hushåll mer än vad som tidigare har beräknats. Dagens regeringsbeslut är präglat av humanitära hänsyn. Det kommer självfallet att ställa krav på att vi svenskar även i fortsättningen kan visa prov på stor vilja att hjälpa och stödja de här familjerna som nu får en möjlighet att permanent stanna i vårt land. Vi vet att viljan att ta emot och hjälpa de bosnier som har kommit hit är stor. Vi vet att många av de asylsökande som har väntat länge på beslut här i landet också har mötts av stor förståelse och ett stort engagemang hos många svenskar. Jag väntar mig ett fortsatt stort engagemang för dessa grupper när vi nu alla har ett gemensamt ansvar för dessa barn och deras familjer. 0841802782704 N 2010-01-01 00:00:00 252603 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0988/#anf37