2349353 GH0988 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:88 Torsdagen den 14 april 1993/94 88 1994-04-14 00:00:00 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor 8FFEBCF6-8990-40EA-9B7E-A8FE20553334 1 INGVAR SVENSSON (kds) kds Fru talman! Det beslut som vi kommer att fatta i dag om inkorporering av Europakonventionen är ett mycket viktigt och betydelsefullt steg för Sverige -- som jag ser det. I och med detta kommer vi också få ett förstärkt fri- och rättighetsskydd, därför att Europakonventionen nu blir en del av svensk lag. Det har inte alltid varit en sådan syn på Europakonventionen i Sverige som nu. Visserligen har vi ratificerat konventionen tidigare, utom på en viktig punkt som gäller föräldrarätten. Där hade vi en reservation. Historiskt kan man se en tendens till en nedlåtande syn på Europakonventionen. Det har kanske varit typiskt svenskt. Det är inte så förfärligt länge sedan som en ledande svensk politiker kallade Europadomstolen för lekstuga. Jag är glad att det har gått framåt så att vi nu mer och mer har ett kontinentalt synsätt på fri- och rättighetsfrågorna. Därför är det inte utan en viss stolthet jag står här i dag. Jag har kunnat vara med i beredningsarbetet i Fri- och rättighetskommittén för att arbeta fram det förslag som vi i dag skall ta ställning till. Det intressanta med Europakonventionen är att det inte bara är fråga om en kommissionstext utan också innefattar ett rättssystem genom att det finns en Europadomstol. Det kommer också att bli en del i det svenska rättsväsendet i och med inkorporeringen. Tidigare har vi utlovat att följa domstolen. Nu blir det en del av svenskt rättsväsende. Jag vill bara peka på ett par saker när det gäller de övriga frågorna inom fri- och rättighetsområdet. Jag har inom Fri- och rättighetskommittén bl.a. arbetat för att vi skulle rätten till liv inskriven i grundlagen, likaså föräldrarätten. Låt mig konstatera att jag inte fått något stöd för detta, utan jag har varit ganska ensam om detta synsätt. Ett antal viktiga remissinstanser tyckte dock att det var viktigt att få in i grundlagen. Låt mig konstatera att Europakonventionen tillgodoser dessa krav, även om det inte innebär grundlagsstatus. Den andra artikeln i Europakonventionen gäller just rätten till liv. Enligt tilläggsprotokollet blir föräldrarätten nu en del av svensk lag, i synnerhet som vårt beslut i dag kommer att innebära att man återkallar reservationen från 50-talet på denna punkt. Det är alltså mycket glädjande att vi i dag kan fatta det här beslutet. När det gäller de övriga fri- och rättighetsfrågorna kan man säga att det tas viktiga steg framåt. Det kommer andra talare senare att påpeka. Jag vill bara kommentera en sak, eftersom jag på viss punkt har haft en avvikande uppfattning om synen på en författningsdomstol. Ett antal ledamöter i Fri- och rättighetskommittén blev uthängda i en Stockholmstidning som något slags borgerlighetens förrädare. Jag måste säga att det är djupt orättvist. I grundlagsfrågor, och över huvud taget i all politik, är det de små stegens filosofi som måste gälla. Det är viktigare att ta små steg framåt än att stå still därför att man är kompromisslös och vill ha allt genast. Därför måste jag här honorera Bertil Fiskesjö, Birger Hagård och Ylva Annerstedt, som på ett alldeles utmärkt sätt har arbetat för en kompromiss. Därmed har man stärkt t.ex. egendomsskyddet på ett bra sätt. Man kan inte få allt här i världen. Man får vara beredd att ta små steg i det politiska arbetet. Låt mig helt kort kommentera reservation 6, som jag har evgett för partiets räkning. Det gäller författningsdomstol. I Fri- och rättighetskommittén lämnade jag en reservation på det här området. När det sedan blev en överenskommelse mellan partierna i författningsfrågorna, avstod jag och partiet från att väcka ytterligare förslag i frågan. Vi tänkte att vi skulle återkomma senare. Eftersom det nu finns en nydemokratisk motion i frågan, ansåg jag det vara viktigt att följa upp detta här i kammaren. Fri- och rättighetskommittén hade som uppdrag att utreda frågorna om författningsdomstol. Med ganska summariska ordalag avvisade man det och sade att det var ett främmande inslag i det svenska rättssystemet. I och med dagens beslut kommer vi faktiskt att inrätta ett slags författningsdomstol genom inkorporeringen av Europakonventionen. Europadomstolen är ett slags författningsdomstol. Om vi i höst, efter att i folkomröstningen sagt ja, blir medlemmar i EU får vi ytterligare en författningsdomstol i EG-domstolen. Det kommer att bli ett normalt inslag framöver. Därför tycker jag att det vore värdefullt om frågan utreddes noggrant, oavsett om man har olika uppfattningar om vad som sedan skall gälla. Det vore bra med en klar genomlysning. Jag vill också, fru talman, påminna om att Svenska kommunförbundet i en skrivelse till regeringen har påpekat att man som en lösning av kommunernas problem framöver skulle kunna tänka sig en starkare grundlagsskrivning. Men det förutsätter att det finns en författningsdomstol som kan pröva kommunernas rätt. Jag vill vidare påpeka att Europakonventionen enligt förslaget skall tolkas av svenska domstolar och tingsrätter. Det kan bli ganska besvärligt. Det ställer höga krav på kompetens. Enligt min mening hade det varit bättre att man hade haft en författningsdomstol med hög kompetens att tolka Europakonventionen. Det är för övrgit en slutsats som en ledande svensk tjänsteman vid Europadomstolen också gav uttryck för när Fri- och rättighetskommittén besökte Europadomstolen. Kompetensfrågan är oerhört viktig. Egentligen behövs det en författningsdomstol för att på ett bra sätt kunna tolka Europakonventionen. Fru talman! Låt mig notera att det i mom. 13 måste ha blivit något fel när reservation 6 står efter reservation 5. Jag yrkar bifall till reservation 6 och i övrigt till utskottets hemställan. 0575413157004 N 2010-01-01 00:00:00 252567 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0988/#anf1