2349352 GH0987 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:87 Onsdagen den 13 april 1993/94 87 1994-04-13 00:00:00 Näringspolitik 50EDCA05-7BE1-45E7-83BE-8E9E7055B59A 46 REYNOLDH FURUSTRAND (s) s Herr talman! Låt mig börja med att tacka Roland Lében för ett erkännande av socialdemokratisk politik sett i ett historiskt perspektiv. Annars skulle man kunna tro av denna debatt att om socialdemokratin hade fått fortsätta att regera hade vi hamnat i avgrunden. Gudrun Norberg avslutade sitt inlägg med att säga: ''Bevare Sverige för en ny socialdemokratisk regering!'' Herr talman! Min parti- och utskottskollega Mats Lindberg har på ett utomordentligt sätt redogjort för hur vi socialdemokrater uppfattar regeringens brist på en offensiv näringspolitik. Låt mig emellertid göra några noteringar och kommentarer till vissa reservationer som vi socialdemokrater står för. Både i dag och tidigare har vi socialdemokrater ofta beskyllts av en del av våra politiska motståndare för att vara näringslivsfientligt inställda. Men detta är en stor myt och är felaktigt. Jag tror att jag kan påstå att historien om vårt lands utveckling visar att det är tack vare en framsynt inställning från såväl socialdemokratin som fackföreningsrörelsen som det har varit möjligt att mera rättvist både utveckla och fördela det vi gemensamt producerar. Självfallet blir en viktig utgångspunkt att understödja och underlätta för nödvändiga och fortgående strukturomvandlingar mot en alltmer högproduktiv varu- och tjänstesektor. I dag ser vi en delad bild. Exportindustrin noterar fortsatta framgångar. Detta beror till stor del på en mycket försämrad krona, dvs. en intern depreciering på 30 %. I debatten har det talats om andra åtgärder som skulle ha underlättat precis lika mycket. Men det viktiga är att det är kronans fall, en misslyckad penningpolitik, som har lett till att det i dag går bättre än tidigare. Men det förödande är att samtidigt har hemmamarknaden nästan helt kollapsat. Kjell Ericsson gjorde ett stort nummer av att vi nu noterar en stor uppgång. Det är väl i sig bra. Det är naturligtvis bra att det går bättre. Men det kunde ha gått väsentligt bättre. Vi socialdemokrater har under vår oppositionstid lagt fram förslag som kunde ha förhindrat det ras vi har upplevt. Det är naturligtvis glädjande, Kjell Ericsson, att antalet konkurser har minskat med 23 %. Men antag att 1 000 företag till skulle kunna gå i konkurs i år. Det innebär att det skulle vara fråga om 230 färre konkurser. Det är fortfarande 770 som kommer att gå i konkurs med tanke på den politik som bedrivs. Det är enkel matematik, Kjell Ericsson. Det är nödvändigt att, som vi har framhållit i vår partimotion, ta ett samlat grepp för att lösa de problem som finns samt att skapa möjligheter för en bättre utveckling. Det innebär att fler politikområden -- det har framhållits i debatten -- måste samverka för att skapa en god och varaktig tillväxt som kan fördelas rättvist. Herr talman! Felet med den nuvarande borgerliga politiken är en näst intill fanatisk tilltro till att marknaden skall sköta allt. Då löses problemet av sig självt. Man tror att med hjälp av skattesänkningar på kapitalinkomster, omfattande avregleringar utan konsekvensanalyser och privatisering och utförsäljning av gemensamma tillgångar, skall alla problem bli lösta. Herr talman! Den borgerliga näringspolitiken, som den hittills har redovisats, kommer inte att minska en rekordstor arbetslöshet. Den kommer inte heller att utveckla och förnya vårt näringsliv. Herr talman! Jag har sedan jag trädde in i denna kammare 1985 deltagit i ett antal debatter om näringspolitiken. Det har ofta vid dessa debatter framkommit mycket stor kritik och nästintill tjat mot de löntagarfonder som vi socialdemokrater lät införa. Löntagarfonderna var avsedda att vid den tidpunkten justera övervinster i företag för att skapa förutsättningar för att samhällsmedborgarna skulle få en vettig pension på ålderns höst. Dessa löntagarfonder blir nu ett stort gigantiskt nummer för den borgerliga regeringen. Avkastningen från dessa löntagarfonder skall bli en stor gottpåse i valrörelsen. Den skall delas ut på område efter område. Nu är det slut på tjatet om dessa förhatliga löntagarfonder. Nu skall de användas, men på ett helt annat sätt än vad de var tänkta för från början. Herr talman! Precis som Mats Lindberg nämnde kommer det att krävas fasta spelregler. Det gäller på energipolitikens område. Det gäller på skattepolitikens område. En återgång till 1991-års skatteuppgörelse blir nödvändig. Det var en skatteuppgörelse vi gjorde med ett annat politiskt parti. Företrädare för Industriförbundet stod bakom denna skatteuppgörelse. Det är nödvändigt med rättvisa också i skattesystemet. Jag delar de uppfattningar som har redogjorts från talarstolen tidigare, dvs. vad som nu har skett är en övervältring av skattekostnader på vanliga inkomsttagare. Det krävs en god lönsamhet, som skall användas till produktiva investeringar och till insatser som höjer de anställdas kompetens och till utveckling av en bättre arbetsorganisation. Det krävs en bättre kapitalförsörjning, och som tidigare sagts bör utvecklingsfonderna eller utvecklingsbolagen, som de numera kallas, få bättre utlåningsresurser. Detta har vi också givit uttryck för i en av de reservationer som Mats Lindberg har berört. Herr talman! Uppfinnare och innovatörer bör enligt oss socialdemokrater få ett bättre stöd än det som föreslås i propositionen. Det gäller bl.a. en stärkt rådgivningsverksamhet vid produktråden, som bör byggas ut. Dessutom bör ett bättre stöd ges till Svenska Uppfinnareföreningens verksamhet. Detta har vi utvecklat i reservation nr 6, till vilken jag härmed yrkar bifall. I reservation nr 7 pekar vi på att det behövs bättre och prioriterade åtgärder för att stödja och utveckla kvinnors företagande. Det var med tillfredsställelse som jag noterade Gudrun Norbergs inlägg i den delen av debatten om näringspolitiken. Vi konstaterar att det finns stora utvecklingsmöjligheter bland kvinnliga företagare och att internationell statistik visar att det är kvinnliga företagare som ökar mest bland små och medelstora företag. Vi socialdemokrater är övertygade om att våra konkreta förslag om stöd till utbildning, kunskapsöverföring, rådgivning m.m. kommer att ge kvinnor bra förutsättningar att etablera sig som företagare. Jag ber att få yrka bifall till reservation nr 7. I reservationerna nr 9, 11 och 12 utvecklar vi socialdemokraater hur man bör öka insatserna på olika områden för små och medelstora företag. Vi vill speciellt framhålla behovet av att ge bättre stöd till svenska företag som skall konkurrera på den numera utvidgade europeiska marknaden. Vi anser det dessutom motiverat med en bättre kompetensutveckling både för enskilda arbetstagare och för småföretagare för att de skall kunna tillgodogöra sig möjligheterna på de nya teknikområden som växer fram. Jag ber att få yrka bifall till reservationerna nr 9, 11 och 12. Vi har i reservationerna nr 16 och 23 tagit upp frågor som berör stöd till Standardiseringskommissionens verksamhet och forskning och utveckling inom livsmedelsindustrin. Vi menar att båda dessa ändamål förtjänar en bättre behandling än vad som anges i propositionen. Jag yrkar följaktligen bifall till reservationerna nr 16 och 23. Låt mig så till sist, herr talman, med glädje konstatera att vi har fått en majoritet av utskottets ledamöter att lyfta fram den kooperativa företagsformen och stödet till kooperativ utveckling. Det finns i dag inom EU en mycket klar medvetenhet om den kooperativa företagsformens betydelse och framtidsutsikter. Riksrevisionsverket har på regeringens uppdrag utvärderat det statliga stödet till lokala kooperativa utvecklingscentra, LKU. Man har kommit fram till att lokala kooperativa utvecklingscentra gör en fantastisk insats. LKU:s rådgivningstjänster tas till stor del i anspråk av icke traditionella företagare. Kunderna är i mycket stor utsträckning kvinnor, i vissa fall upp till 90 %. Till dem som efterfrågar dessa tjänster hör landsbygdsbefolkning och arbetshandikappade. Lokala kooperativa utvecklingscentra bidrar till att skapa arbetstillfällen, ofta i glesbygd. En försiktig beräkning visar att LKU under 1992 bidragit till att skapa 300 nya kooperativa företag. Dessa har i sin tur givit inemot 1 300 nya arbetstillfällen. Många av de arbetstillfällen som LKU bidrar till att skapa i kooperativa företag skulle troligtvis inte ha kommit till stånd i andra företagsformer. Riksrevisionsverkets bedömning är att LKU:s verksamhet från den synpunkten ger ganska bra valuta för insatta medel. Herr talman! Det hade varit glädjande om näringsminister Per Westerberg hade kunnat delta i denna debatt. Jag har av ett pressmeddelande om hans engagemang denna vecka förstått att han har viktigare frågor att sköta. Han har bl.a. i dag träffat representanter för Träinformation AB och Trätek på Ingenjörshuset här i Stockholm och talat om trävarubranschens möjligheter. Det är att beklaga, herr talman, att det inte finns mycket mer om sådana frågor i propositionen. Jag såg i morse näringsministern på TV i en diskussion med vår företrädare i näringspolitiska frågor Anders Sundström debattera privatiseringen av statliga företag. Vi kommer efter behandlingen av detta betänkande här i kammaren att diskutera statlig företagsamhet. Under diskussionen gjordes en telefonundersökning av vilka som är förespråkare för respektive motståndare till en fortsatt privatisering av statlig verksamhet. Ca 4 000 människor ringde under morgonen, och av dem var 67 % motståndare till och 33 % för en fortsatt privatisering. Det märkliga var, herr talman, näringsministerns kommentar till att bara 33 % var förespråkare för en privatisering. Han svarade att de som förespråkar en privatisering kanske är trötta på morgonen. Herr talman! Jag tycker att åtskilligt av den näringspolitik av borgerlig tappning som vi ser visar på mycket av trötthet. 0229002789006 N 2010-01-01 00:00:00 252443 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0987/#anf46