<anforande>
<dok_hangar_id>2349352</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0987</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:87 Onsdagen den 13 april</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>87</dok_nummer>
<dok_datum>1994-04-13 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Näringspolitik </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>2A3DF6D3-B87B-4742-AFC1-C9134D100573</anforande_id>
<anforande_nummer>42</anforande_nummer>
<talare>ROLF L NILSON (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Herr talman! Roland Lében tog i sitt anförande upp
temat att företrädarna för regeringspartierna inte
hade agerat i utskottet när politiken var dålig eller
ledde fel. Jag säger inte detta som ett allmänt
påstående rakt ut i luften. Det är ett försök till en
jämförelse mellan hur olika utskott agerar under
olika perioder.

Min minnesbild av näringsutskottets agerande
under den förra regeringsperioden är faktiskt att
utskottet agerade mer självständigt i förhållande till
regeringen än vad den nuvarande majoriteten har
gjort. Det var en kraftfullare och starkare vilja i
utskottet då än vad jag har sett nu.

Jag tycker att det är bra när utskotten är bråkiga
och har sina egna uppfattningar. Jag tror att det är
bra för regeringspolitiken, även om mitt huvudsyfte
inte är att underlätta för regeringen att driva sin
politik.
</anforandetext>
<intressent_id>0320093489709</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>252439</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0987/#anf42</protokoll_url_www>
</anforande>
