2349352 GH0987 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:87 Onsdagen den 13 april 1993/94 87 1994-04-13 00:00:00 Anslag till åklagarväsendet F8582F55-C874-4877-B103-38E1507DAE99 142 BIRGIT HENRIKSSON (m) m Herr talman! I justitieutskottets betänkande 23 behandlas anslag till åklagarväsendet. Åklagarväsendet har tillsammans med övriga delar av rättsväsendet mycket viktiga uppgifter i samhällets kamp mot brottslighet. Liksom många andra delar av den offentliga sektorn har åklagarväsendet också ställts inför uppgiften att med begränsade resurser ändå klara av en växande arbetsmängd. Ett mycket omfattande utredningsarbete har genomförts under senare tid för att kunna anpassa verksamheten till framtidens krav. Åklagarutredningen 90 redovisade sitt uppdrag i augusti 1992 -- Statens offentliga utredning 1992:61 -- Ett reformerat åklagarväsende. Frågor om avkriminalisering, åtalsplikt, förundersökningsförfarande och organisation behandlades bl.a. Betänkandet har nu remissbehandlats och bereds för närvarande inom Justitiedepartementet. Det var mot denna bakgrund som regeringen bl.a. gjorde bedömningen att åklagarväsendets grundläggande organisatoriska uppbyggnad på regional och lokal nivå för närvarande inte skall ändras. Riksåklagaren har även haft regeringens uppdrag att se över RÅ:s tillsynsverksamhet. Det har alltså, herr talman, skett en hel del på området. Riksåklagaren har sedan den 1 juli 1992 decentraliserat budgetansvaret till regional nivå. I september redovisade Riksåklagaren på uppdrag av regeringen erfarenheterna och effekterna av decentraliseringen. Erfarenheterna visade sig vara positiva, och effektiviteten i verksamheten hade höjts. Herr talman! I sin anslagsframställning för budgetåret 1994/95 liksom också i en senare upprättad promemoria kallad HD 1992/93 begärde Riksåklagaren att ramen skulle räknas upp med 24 miljoner kronor. 16,3 miljoner av dessa skulle direkt avsättas till 30 nya åklagartjänster. Detta skedde mot bakgrund av att man inom såväl RÅ- väsendet som inom Polisen och skatteförvaltningen började bli orolig över att just åklagarsidan tenderade att bli en flaskhals vid bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Regeringen liksom utskottet delade bedömningen. Av det skälet har ramen för åklagarmyndigheterna förstärkts med just de 16,3 miljoner som alltså medger 30 nya åklagartjänster. Behovet uppskattades till 30 tjänster, och man fick 30 tjänster, eftersom både regeringen och utskottet bedömde att frågan var av så stor vikt. Det är viktigt att bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten inte stoppas upp av en alltför trång sektor. Vi vet alla att målen som regel är mycket tidskrävande. Det innebär att de binder en åklagare för mycket lång tid. Herr talman! Såväl regeringen som utskottets borgerliga ledamöter ser mycket allvarligt på den ekonomiska brottsligheten. En hel rad åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med den sortens brottslighet. Utskottet har också vid ett par s.k. hearings följt utvecklingen mycket noga. I mars 1991 och så sent som i februari i år informerades utskottet om sakernas tillstånd. Ledamöterna fick också tillfälle att ställa frågor för att på det sättet ytterligare informera sig. I Socialdemokraternas reservation 1, Resurser för RÅSOP, hävdas att man redan nu måste garantera att tillräckliga resurser tillförs RÅSOP-gruppen. Jag måste erkänna att jag inte förstår mig på reservationen. För mig verkar den vara att slå in öppna dörrar -- en ren okynnesreservation om jag skall vara riktigt ärlig. Vid den hearing som vi nyligen hade framgick tydligt att de inte var pengar som fattades för närvarande. Man hade fått de 30 åklagartjänster som man ansåg sig behöva. Det är därför jag kan yrka avslag på reservationen och bifall till hemställan i betänkandet i sin helhet. Jag yrkar även avslag på reservation 2. Det har som sagt framkommit att det för närvarande inte är pengar som fattas, utan svårigheten ligger i att få fram tillräckligt många kompetenta utredare. Detta gäller över hela fältet. Därför blev jag mycket förvånad när jag hörde Bengt-Ola Ryttar säga att Moderaterna tidigare har motsatt sig alla förslag för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Då har Bengt-Ola Ryttar ett kort minne. Det var den tidigare borgerliga regeringen som byggde upp ekopolisarbete osv. Vid hearingarna fick vi också refererat att åderlåtningen av ekorotlarna som skedde under 80- talet har satt sina spår. Det sparades på polis och åklageri, polisutbildningen inskränktes av besparingsskäl och lönerna hölls så låga att stor kompetens försvann åt annat håll. Detta går inte så snabbt att reparera. Det tar lång tid att bygga upp kompetens. Vad gäller bankkriserna trodde jag inte att Bengt- Ola Ryttar var omedveten om att regeringen faktiskt går in och garanterar alla enskilda människors sparmedel. Detta, Bengt-Ola Ryttar, är ändå att ta sitt ansvar. När det gäller reservation 3, som jag yrkar avslag på, har jag redan redogjort för en hel del av det utredningsarbete som för närvarande pågår i Justitiedepartementet. Det är alltså alltför tidigt att nu ta ställning med tanke på de beredningsarbeten som pågår. I fråga om arbetena i detalj hänvisar jag till föregående års betänkande, där de finns redovisade. 0913138972707 N 2010-01-01 00:00:00 252539 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0987/#anf142