2349352 GH0987 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:87 Onsdagen den 13 april 1993/94 87 1994-04-13 00:00:00 Anslag till rättshjälp, m.m. 76745A3B-6D2B-4C6F-98B7-C4B0EF03092E 135 SIW PERSSON (fp) fp Herr talman! I detta betänkande behandlas regeringens förslag om anslag till rättshjäp m.m. plus ett antal motioner som väcktes under den allmänna motionstiden. Rättshjälpen omfattar allmän rättshjälp, rättshjälp åt misstänkt i brottmål, bl.a. offentlig försvarare, rättshjälp genom offentligt biträde samt rådgivning. Lagen om rättshjälp trädde i kraft den 1 juli 1973. Syftet med lagen var att man skulle hjälpa den enskilde som behövde ekonomiskt bistånd i rättsliga angelägenheter. Många gånger under den tid som rättshjälpslagen varit i kraft har den ändrats bl.a. i syfte att minska statens kostnader. År 1988 genomfördes omfattande ändringar, där bl.a. möjligheterna till rättshjälp utvidgades genom att inkomstgränsen höjdes. Vidare sänktes rättshjälpsavgifterna. Samtidigt begränsades möjligheterna att få allmän rättshjälp i vissa särskilt kostnadskrävande ärendegrupper, bl.a. där man kunde räkna med att behovet av juridiskt biträde kunde tillgodoses genom den enskildes försäkringar. Avsikten med 1988 års reform var att koncentrera samhällets begränsade resurser som står till buds för statligt rättsskydd till de områden där de bäst behövdes. Riksrevisionsverket fick av regeringen i uppdrag att utvärdera 1988 års reform. Uppdraget redovisades i rapporten Rättshjälpens effektivitet -- regeringsuppdrag. I denna rapport analyserades också möjligheterna att minska statens kostnader för rättshjälpen. I budgetpropositionen 1992 föreslogs besparingsåtgärder med 40 miljoner kronor på rättshjälpsanslaget. De ändringar som beslutades av riksdagen innebar bl.a. att de avgifter som de rättssökande själva skall betala genomgående höjdes och att återbetalningsskyldigheten för tilltalade i brottmål utvidgades. I årets budgetproposition påtalar regeringen att de lagändringar m.m. som genomförts på senare tid tyvärr inte kunnat bromsa kostnadsökningarna för rättshjälpen. Därför har regeringen tillsatt en särskild utredning för att göra en översyn av rättshjälpslagen -- Rättshjälpsutredningen. Översynen skall i det närmaste vara totalomfattande och avse, förutom villkoren för och omfattningen av rättshjälpen, regleringen av ersättningen för biträden enligt rättshjälpslagen och offentliga försvarare, den allmänna rättshjälpens förhållanden till rättsskyddsförsäkringar, frågan om regleringen av offentliga biträden -- som skall överföras till den materiella lagstiftningen där de materiella ärendekategorierna regleras -- samt organisatoriska frågor på rättshjälpsområdet. Utredningen skall vara klar senast den 1 maj 1995. När det gäller timkostnadsnormen säger regeringen i budgetpropositionen att de nuvarande beräkningsgrunderna för att fastställa timkostnadsnormen är relativt komplicerade och dessutom förenade med en del svagheter. Därför gav regeringen i maj i fjol Riksrevisionsverket i uppdrag att se över beräkningsgrunderna och undersöka förutsättningarna för att införa differentierade normer. I oktober i fjol redovisade Riksrevisionsverket sitt uppdrag i rapporten Rättshjälp -- till vilken kostnad? I rapporten diskuterades och analyserades bl.a. självkostnadskalkylen, möjligheterna till kostnadskontroll och alternativa beräkningsmodeller. Många av de förslag som i rapporten togs upp förutsätter enligt regeringen ett fortsatt utredningsarbete. Med hänsyn till detta och med beaktande av att frågorna sammanhänger med de frågor som Rättshjälpsutredningen har att utreda beslutade regeringen den 2 december i fjol att rapporten skulle överlämnas till Rättshjälpsutredningen. Frågor rörande bl.a. timkostnadsnormen är alltså föremål för överväganden inom ramen för Rättshjälpsutredningens arbete. I två motioner från den allmänna motionstiden i år yrkas på införande av generösare möjligheter till rättshjälp i bodelningsärenden samt att frågan tas upp i Rättshjälpsutredningen. Utskottet har i sitt betänkande påtalat att gällande regler om rättshjälp vid bodelning har brister, men man utgår från att frågan blir föremål för överväganden inom ramen för översynen. Under våren 1992 var frågan om nämndemannauppdragets karaktär av politiskt uppdrag föremål för riksdagens behandling. Då sade utskottet bl.a. att det genom lagstiftning 1975 i rättegångsbalken infördes en uttrycklig bestämmelse enligt vilken en minoritet i kommunfullmäktige kan påkalla proportionellt val. Genom denna möjlighet förhindras ett majoritetsparti att till nämnden utse endast företrädare för det egna partiet. Utskottet påpekar att det, genom att valet föregås av en nominering, är möjligt att tillgodose vad riksdagen uttalat beträffande de personer som skall utöva uppdraget som nämndeman. Uppdraget innebär utövande av en domarfunktion, vid vilken största vikt måste fästas vid sådana personliga kvalifikationer som omdömesgillhet, rättrådighet och självständighet. Regeringen tillsatte i april 1993 ytterligare en utredning, Domstolarna och domarnas ställning inför 2000-talet. Den skall kartlägga behovet av att stärka domarnas ställning och lämna förslag till inriktning av det fortsatta utredningsarbetet. Som exempel på frågor som är aktuella i sammanhanget nämns bl.a. nämndemännens ställning. Enligt direktiven skall utredningen förutsättningslöst granska det svenska nämndemannainstitutet. När det gäller ersättningen till nämndmännen uttalade justitieutskottet förra året att man för sin del kunde instämma i de socialdemokratiska och centerpartistiska motionärernas krav på förbättrad ersättning till nämndemännen. Detta har utskottet påpekat också tidigare. Men utskottet måste dela justitieministerns uppfattning och med beklagande konstatera att det på grund av det rådande ekonomiska läget tyvärr saknas ekonomiskt utrymme för ens en försiktig höjning av nämndemännens ersättning. De flesta av de frågor jag tagit upp är under utredning i någon form. Därför yrkar jag, herr talman, bifall till utskottets hemställan och avslag på samtliga reservationer. 0806172169007 N 2010-01-01 00:00:00 252532 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0987/#anf135