2349351 GH0986 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:86 Tisdagen den 12 april 1993/94 86 1994-04-12 00:00:00 Svar på fråga 1993/94:425 om ingripande vid brott interpellationsdebatt EE57BAC8-4D4E-4DEA-AD93-D14304F400FD 56 Justitieminister GUN HELLSVIK (m) m Fru talman! Lennart Fridén har frågat mig vilka åtgärder jag kan vidta för att bringa klarhet för allmänheten om vad som gäller beträffande rätten och skyldigheten att förhindra att brott begås. Lennart Fridén har framfört att det under det senaste året av den allmänna debatten har framgått att det hos allmänheten råder stor osäkerhet om vad en enskild person får respektive inte får göra för att skydda sig själv, sina närstående och sin egendom. Samma osäkerhet råder enligt Lennart Fridén om vilken rätt en enskild person har att ingripa när han ser att ett brott begås. Inledningsvis vill jag säga att jag självfallet delar Lennart Fridéns uppfattning att det är av största vikt att allmänheten känner till vilka regler som gäller i de situationer som berörs i frågan. Det är säkert också riktigt att sådan kännedom ofta saknas. Av detta skäl har regeringen nyligen till riksdagen överlämnat en proposition med förslag till ändring av bl.a. bestämmelserna i 24 kap. brottsbalken om frihet från ansvar. I 24 kap. brottsbalken finns bestämmelser om att den som handlar i nödvärn eller någon annan nödsituation skall vara fri från ansvar. Förslagen i den nämnda propositionen innebär inte några större materiella förändringar av nuvarande bestämmelser. Däremot kommer de föreslagna förändringarna att medföra att det för den enskilde på ett tydligare sätt än för närvarande står klart var gränsen mellan ett brottsligt och ett straffritt handlande går i de situationer som Lennart Fridén har tagit upp i sin fråga. Högsta domstolen har i februari i år prövat frågor om nödvärn och nödvärnsexcess i samband med att en person utförde ett gripande vid ett inbrott i hans bil. Den aktuella personen åtalades för olaga hot och vållande till kroppsskada. Han frikändes för det senare brottet. Av Högsta domstolens dom framgår klart att det finns en bred marginal till förmån för den som på bar gärning ingriper mot brott. Först om han tar till uppenbart oförsvarligt våld kan han dömas, och inte ens då fälls han till ansvar om situationen var sådan att han hade svårt att besinna sig. Jag kan hålla med Lennart Fridén om att det inte är bra om oklara och obegripliga regler leder till att ingen vågar ingripa utan vänder ryggen till. Det är just för att råda bot på detta som regeringen har föreslagit förtydliganden av bl.a. nödvärnsrätten. 0937012299307 N 2010-01-01 00:00:00 252321 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0986/#anf56