2349348 GH0983 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:83 Onsdagen den 30 mars 1993/94 83 1994-03-30 00:00:00 Vissa utrikeshandelsfrågor 2FE4E72C-78E1-486C-B1BC-91556EF601C7 65 SIMON LILIEDAHL (nyd) nyd Herr talman! Jag har suttit här större delen av morgonen och hört på en skattediskussion som jag tycker var mycket intressant. Den utgör bakgrund till det jag skall prata om nu, nämligen hur vi skall kunna förbättra och öka Sveriges export. Vi i Ny demokrati instämmer i det Bo Lundgren har sagt om att sänka skatterna för företagen, de små såväl som de stora, vilket ingår i hans skattepaket. Det är en förutsättning för att vi skall få förnyad fart på vår export. Däremot håller vi inte med om det som framkom i debatten från socialdemokratins sida. Man hotar med att höja skatterna. Vi tror att det blir en fullständig katastrof för utlandets investeringsvilja i Sverige. Jag håller inte med om historieskrivningen att under socialdemokraterna föddes IKEA och Tetrapak. De föddes inte i Sverige. De föddes utomlands. Det var det som var problemet med 60- och 70- talens, delvis också 80-talets, socialdemokratiska politik. Man skrämde ut svenska företag ur Sverige, in i Europa. Det är det vi lider av i dag när vi skall försöka öka den svenska exporten. Det finns tyvärr inte tillräcklig kraft i de svenska företagen längre. De har flyttat ut för mycket av sin verksamhet. Regeringen tycker att det fungerar ganska bra på exportsidan. Totalt ökade exporten med 7,4 % under föregående år. Man siktar på 11 % 1994. Det är alldeles för dåligt. Våra marknadsandelar har sjunkit. Under den senaste femårsperioden har de gått ned med nästan 20 % i förhållande till OECD- konkurrenterna. Vi måste göra mycket mer för att vara med i det stora ''race'' som kommer att accentueras under mitten och slutet av 90-talet. Jag vill därför aktualisera vissa frågeställningar som jag har förelagt regeringen, utan att få tillfredsställande svar. Jag har frågat om regeringen kan tänka sig att ompröva det av riksdagen fattade beslutet från våren 1992, att man under en treårsperiod skall sänka stödet till Exportrådet. Det är nu nere i ca 130 miljoner. Sverige lär vara det enda land i världen som har sådan exercis. Alla andra satsar stenhårt och ökar flerfalt. Finland är det mest näraliggande exemplet. Man säger att vi i Ny demokrati i stället för att stödja detta skulle se till att dra ned stödet ytterligare. Jag tror att man måste göra allt för att hjälpa till att få ned arbetslösheten. Då måste man gasa litet. Jag tror att man skall gasa på exporten. Det lönar sig. Jag har frågat vilka initiativ regeringen tar för att samla kraft i Exportrådet liksom i alla UD- relaterade exportaktiviteter. Vi vill slå ihop Exportrådet med BITS, Swedefund och Swedecorp för att åstadkomma en verklig kraftsamling, där man även får in ambassaderna utomlands. Regeringen säger att man funderar, och ingenting händer i vanlig ordning. Jag kommer nu till mitt huvudämne, hur man skall göra en översyn av EKN:s arbetsformer. Där kommer även in vilka möjligheter exportörer har att erhålla mjuka lån. Om man tittar närmare på EKN finner man att det kostar svenska staten väldigt litet att ge ökade exportkreditgarantier. Det är inte krediter man ger, utan på basis av en utlovad garanti går företaget till banken och får pengar. Problemet är att EKN är inriktat på de stora företagen. Ericsson tar t.ex. 40 % av den totala utestående exportkreditgarantin. Men man vill ha ännu mer. Det är de stora företagen som drar nytta av detta. De små fastnar i en byråkrati som är mycket betungande. Hela uppbyggnaden av EKN är byråkratisk. Det sitter byråkrater i styrelsen och byråkrater är tjäntemän. Man har inga representanter från svenska företagarvärlden. Det tycker jag är absolut oacceptabelt. Jag kan inte begripa att inte regeringen kan ge nya direktiv åt EKN. I direktiven ingår att EKN:s verksamhet skall gå ihop. Det tycker jag är dålig politik när man har 600 000--700 000 arbetslösa i landet. Hur sjutton kan man ha en organisation som skall drivas så att den går ihop och så att man skall kunna försöka tjäna pengar, därför att man skall betala tillbaka gamla skulder som storföretagen fick i t.ex. Korea? Jag anser -- det har jag sagt många gånger -- att regeringen måste sätta sprätt på EKN. Man måste än en gång byta företagsledning och styrelse. Men det är någonting som alltid är svårt när det gäller den statliga verksamheten. Man anställer chefer, generaldirektörer, på långa förordnanden. Jag tror att man måste göra som i det privata företaget. Där väljs en VD på ett år. Sedan prövar man om han skall få stanna kvar eller inte. Inom svensk statsförvaltning måste man införa något liknande, annars får man inte fart på verksamheten. Ett sätt som jag har föreslagit för att få fart på EKN är att låta den ingå i Exportrådet som, vilket ni vet, drivs till 50 % av staten och till 50 % av den fria företagsamheten, representerad av Industriförbundet. På så sätt skulle man utan större problem få affärsmässighet i EKN. Samtidigt drar man in även biståndsorganisationerna BITS och SWEDEFUND i det hela. Då skulle man inte få ökade kostnader, utan tvärtom lägre kostnader därför att man får mindre byråkrati. Man skulle inte behöva ytterligare öka på budgetunderskottet. Jag tycker att det är en självklarhet att vi måste arbeta på det här sättet. Man måste kunna matcha de konkurrerande instituten. Jag har tidigare givit många exempel på när det inte fungerar. Man säger att det finns vissa matchningsregler. Men EKN är den mest koservativa exportkreditorganisationen i Europa. Alla andra överträder de givna föreskrifterna, men de får i alla fall fart på exporten. Vi måste ge de svenska företagen möjligheter att matcha utländska kreditinstitut för att få ner vår arbetslöshet. Det finns stora affärer på gång, en affär på 800 miljoner i Sydamerika, men man vågar inte ta några chanser. Regeringen måste sätta fart på EKN och få den att ta chanser. Att få bukt med arbetslösheten är en av de viktigaste grejerna vi har att göra med. Att det finns någonting som inte står rätt till framgår att betänkandet från näringsutskottet. Man säger att utskottet nyligen har föreslagit att Riksdagens revisorer skall granska EKN:s behandlings- och beslutsrutiner. Det tyder på att man är fullt medveten om att det inte står rätt till. Men medan gräset växer dör kon. Det är bara att hoppas att regeringen sätter ''push'' på det hela. Även riksdagen kan göra det. Det har ju föreslagits att Riksdagens revisorer skall granska det hela. Jag utgår ifrån att det något trötta näringsutskottet verkligen kan hjälpa den trötta regeringen att se till att det blir full fart på Sveriges export igen. Som det är i dag fungerar det inte bra. 0383675638504 N 2010-01-01 00:00:00 252251 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0983/#anf65