<anforande>
<dok_hangar_id>2349348</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0983</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:83 Onsdagen den 30 mars</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>83</dok_nummer>
<dok_datum>1994-03-30 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Statsbudgeten för budgetåret 1994/95, Jordbruksdepartementet (forts. JoU13)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>D0BC7D93-0EEE-4B68-B468-81192B664716</anforande_id>
<anforande_nummer>53</anforande_nummer>
<talare>LENNART BRUNANDER (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Herr talman! I finansplanen fanns naturligtvis inga
exakta uppgifter om vad varje sak skulle kosta, men
det fanns pengar avsatta för de propositioner som
skulle komma. Men, Margareta Winberg, vi är
överens om det lämpliga i att ha med i princip allt i
budgetpropostitionen. Det är också en målsättning
för det framtida arbetet i riksdagen. Men som jag
sade är detta inget nytt; så betedde sig den
socialdemokratiska regeringen också. De var precis
lika dåliga på den här punkten.

Kobidraget har ingenting med EU att göra, och det
vet Margareta Winberg mycket väl. Kobidraget är
en skapelse av Mats Hellström från 1989, då
GATT-förhandlingarna startade.

Jordbruket hade förhandlat sig till en höjning av
priserna. Då påstod Mats Hellström att man inte
kunde höja priserna, eftersom GATT-
förhandlingarna pågick. Därför fick vi gå in med
kobidrag i stället. Det skulle sedan tas bort när
GATT-förhandlingarna blev klara. GATT-
förhandlingarna är klara. Då skall bidragen också
bort. Därför skrev vi i utskottsbetänkandet att det
är rimligt att man kan höja priserna. Den
möjligheten skall finnas.

Vi har samtidigt vidtagit en hel del åtgärder för att
minska kostnaderna. Men vi har inte fullt ut kunnat
klara av så mycket kostnadssänkningar att hela
kobidraget kan intecknas.

Margareta Winberg säger att jordbruket har fått
mer subventioner. Det handlar naturligtvis om
vilken vokabulär man vill använda. Den
arealersättning, eller vad man nu vill kalla den, som
jordbruket får är inte en subvention. Det är en
ersättning för ett arbete, precis som vilken annan
ersättning för arbete som helst. Det är bara det att
vi har bestämt att detta skall delas upp i
arealersättning och pris per kilo i stället för enbart
pris per kilo, som det var förut.

Margareta Winberg, man kan titta på den motion
som ni har väckt och de reservationer som ni har.
Era förslag innebär en halvering av bondens lön. Ni
borde faktiskt skämmas över det. Bonden har i dag
inte så bra betalt och så mycket pengar över att det
är möjligt att införa en halvering av lönen utan att
det får konsekvenser.

Det blir framför allt de unga bönderna -- de som vill
starta en verksamhet och har stora skulder -- som
blir drabbade. De svaga bönderna klarar inte detta.
De gamla och stabila kanske kan göra det ett tag,
men inte länge. De unga kommer att försvinna.
</anforandetext>
<intressent_id>0982209946601</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>252239</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0983/#anf53</protokoll_url_www>
</anforande>
