2349348 GH0983 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:83 Onsdagen den 30 mars 1993/94 83 1994-03-30 00:00:00 Skattepolitiken 72499DC3-DD8F-42D4-AC8F-51D030222AC9 33 Statsrådet BO LUNDGREN (m) m Herr talman! Jag har en ambition att vara vän med dem jag företräder, nämligen det svenska folket, i första hand dem som har blivit av med sina arbeten och kanske inte kan få några nya, dem som har råkat illa ut på grund av den politik som har förts tidigare i Sverige. Det är det viktigaste motivet för mina insatser i regeringsarbetet. Det är faktiskt det som driver mig. Sedan är det ju bra att Lars Bäckström och jag såvitt jag kan förstå är överens om att den socialdemokratiska politiken har en del brister, för att uttrycka det milt. Dessutom har analysen mycket stora brister. Om Lars Bäckström frågar Ingemar Hansson var han menar att tyngdpunkten i en budgetsanering skall ligga tror jag att han är helt överens med mig om att den skall ligga på utgiftssidan. Vi har exempelvis infört en indexering av punktskatter. Jag har för mig att vänsterpartisterna var tveksamma till det -- åtminstone var det en del tveksamhet när det gällde bensinsidan, men vi kan lämna det därhän. Men det innebär inte någon faktisk skatteskärpning. Eftersom punktskatterna är fastställda i kronor och ören innebär inflationen att de automatiskt minskar i värde om man inte vidtar några åtgärder. Vi vidtog då åtgärden att indexera dem. Det leder sett över tiden till att man går miste om skattesänkningar som annars skulle ha skett automatiskt och som jag i ett annat budgetläge skulle ha varit förtjust i. De skulle så småningom ha uppgått till sex sju miljarder kronor, kanske något mer. I ett läge när vi har ett underskott i Arbetsmarknadsfonden som, om ingenting görs, i framtiden måste betalas av skatter, har vi dessutom valt att både förändra inkomstsidan och utgiftssidan: Vi har ändrat förmånerna för att minska gapet där, och vi har infört förmånsrelaterade avgifter. Både Lars Bäckström och jag vet nu precis vad vi får för ersättning om vi skulle råka ut för arbetslöshet, på samma sätt som om vi har en annan försäkring som har en annan karaktär och en annan verkan. Men Lars Bäckström kallar också detta för skatter, därför att det passar hans syften. Men det är inte några skatter enligt den definition som vi använder när det gäller ekonomiska verkningar. Jag har en gång på Hyltebruks pappersbruk fått frågan av en ung tjej som jobbade där: Tycker du att det är moraliskt rätt att sänka a- kasseersättningen från 90 till 80 % samtidigt som ni sänker skatten för aktieägarna? Den frågan hade hon fått idén till genom att lyssna till Anita Johansson eller någon annan socialdemokrat. Det är en berättigad fråga, men svaret är egentligen mycket enkelt: Det viktigaste när man är arbetslös är inte om man har 90 eller 80 % när man är arbetslös, utan att man så snabbt som möjligt får 100 % av lönen på ett nytt, riktigt jobb. Då är jag tillbaka till det som jag sade i mitt anförande och som vi såvitt jag förstår är överens om: Vi måste ha förutsättningar att skaffa det kapital som behövs för att bygga ut arbetsplatserna och åstadkomma de nya jobben. 0537484650407 N 2010-01-01 00:00:00 252219 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0983/#anf33