2349347 GH0982 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:82 Tisdagen den 29 mars 1993/94 82 1994-03-29 00:00:00 Samarbete med Baltikum, Central- och Östeuropa D3C7BE95-0CAD-4B16-82A5-AEEF109C66D1 77 PIERRE SCHORI (s) s Herr talman! Kära åhörare! Detta är tredje gången vi i kammaren diskuterar regeringens östsamarbete. Det är tredje gången vi socialdemokrater framför kärv kritik. Sveriges östsamarbete saknar strategi. Sveriges östsamarbete saknar hanteringsordning. Sveriges östsamarbete svarar inte mot den motsägelsefulla postkommunistiska verklighetens utmaningar. Tre gånger har vi bett regeringen samla riksdagen till en bred genomgång av mål och metoder i vårt samarbete. Tre gånger har regeringen haft chansen att komma med konstruktiva förslag i budgetpropositioner. Tre gånger har riksdagens borgerliga majoritet, med Ny demokratis hjälp, drivit igenom en budget och en hanteringsordning som inte tillfredsställer grundläggande krav på hur ett östsamarbete bör se ut. Låt mig i korthet precisera denna kritik. 1. Målen: Regeringen har undvikit varje rejäl måldiskussion. Vi socialdemokrater har uttryckt målen som behovet av -- att stärka den gemensamma säkerheten, -- att stärka demokratins kultur, -- att stödja en samhällsomvandling som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar. I stället har chockterapins ideologi dominerat den moderatledda politiken. ''Systemskiftesmålet'' -- så förenklat skriver utrikesministern i budgetpropositionen om vad vårt samarbete syftar till. Man tänker i systemschabloner i stället för att utgå från de människor som måste engageras för att skapa en levande demokrati och en social marknadsekonomi. Jag kan inte tro annat än att det skulle gå att i denna riksdag få en bred samsyn om målen för vårt samarbete. 2. Ingen konkretisering eller analys: Regeringen har på inget sätt försökt operationalisera målen. Vad skall åstadkommas? Är det t.ex. en hållbar energiförsörjning? Är det Östersjömiljön, och i så fall vad? Är det företagandet? Eller är det något annat -- den politiska, demokratiska och sociala utvecklingen? Vi har en samling projekt -- många kan mycket väl vara bra -- men vi har inget sätt att veta vad regeringen vill, hur samarbetets effektivitet skall bedömas. Regeringen har riksdagen veterligt inte publicerat någon land- eller regionanalys eller sak- eller sektorsstudie som skulle styra öststrategin. Någon samlad redovisning om hur biståndsmedlen faktiskt använts finns över huvud taget inte. Från näringslivet och från enskilda organisationer har det också framförts kritik mot den hanteringen. 3. Landval: Vi är överens om fokuseringen på Baltikum. Estland, Lettland och Litauen måste ges det främsta stödet. Sverige kan och skall här spela en ledande roll. Däremot kritiserar vi att samarbetet med Polen negligerats under lång tid. Allvarligt är att vi inte har ett ordentligt program för S:t Petersburg och för nordvästra Ryssland. Ukraina och Vitryssland är två andra länder i vår närhet som i det närmaste helt har nonchalerats i samarbetet. 4. Hanteringsordning: Regeringen är själv uppenbarligen i högsta grad medveten om vilken oordning som råder i östsamarbetet. Samarbetet är splittrat på många olika delar av regeringskansliet och på minst 15 olika myndigheter. Det råder stor oklarhet i relationen mellan regering och myndighet. Det saknas politisk ledning. Obegripligt nog finns det t.ex. ingen statssekreterare som ansvarar för samarbetet. Utrikesministern har själv påtagit sig det ansvaret. Det säger sig självt att hon inte kan hinna med detta. En följd av denna oreda är att stora summor står outnyttjade. Valutastödet om 300 miljoner kronor från 1992 har inte betalats ut. Reservationerna vid budgetårsskiftet var 500 miljoner kronor, halva anslagsbeloppet. Av det finansiella stödet om 800 miljoner kronor har utrikesministern redovisat att 34 miljoner kronor utnyttjats. Efter krav från Socialdemokraterna då förra årets betänkande behandlades tillsatte statsrådsberedningen, inte utrikesministern, en utredning för att se över ordningen. Utredningen kom. Den bekräftade oordningen, men den ledde inte till någon handling från regeringens sida. I budgetpropositionen konstaterades kort och gott att man hade olika uppfattningar inom regeringen. Man lovade att komma med ett nytt förslag under våren som man avsåg att genomföra utan riksdagens hörande. Denna idé har man emellertid också gett upp och har i stället lämnat över hela frågan till en ny utredning, som skall komma med sitt förslag i december. Det är med stort beklagande som vi socialdemokrater tvingas konstatera regeringens ovilja att söka en bred samsyn när det gäller mål, konkretisering och hanteringsordning i östsamarbetet. Oavsett utgången av valet i höst måste nästa riksdag och regering ta sig an detta. För Socialdemokraterna kommer det att vara en av de viktigaste utrikespolitiska prioriteringarna. Vi har i årets motion om östsamarbetet gett några riktlinjer och en rad konkreta förslag om hur samarbetet borde utvecklas. Först och främst föreslår vi ett program för gemensam säkerhet. Riksdagen kommer att diskutera detta program vid ett senare tillfälle. Det uppgår till 1 300 miljoner kronor och finansieras över försvarsanslaget och andra delar av utrikesdepartementets budget. Vi vill fördubbla det s.k. suveränitetsstödet till Baltikum, från 60 miljoner kronor till 117 miljoner kronor, och föra det till det föreslagna programmet för gemensam säkerhet. Genom att aktivera de 300 miljoner kronorna som legat outnyttjade länge vill vi nu därutöver göra följande prioriteringar: -- Ett nytt demokratistöd om 70 miljoner kronor. Det är vårt främsta förslag. -- Ett samordnat och ökat samarbete om miljö, energi och kärnsäkerhet. -- Ett ordentligt, långsiktigt mandat för BITS, kunskapsutvecklande bistånd. Totalt 323 miljoner kronor. Det är 90 miljoner kronor mer än regeringen föreslår. -- En ordentlig satsning på folkrörelsernas långsiktiga samarbete med det civila samhället i Öst- och Centraleuropa. Vi föreslår totalt 77 miljoner kronor. Det är 30 miljoner kronor mer än regeringens förslag. -- En satsning på kultur och utbildning genom Svenska institutet, totalt 60 miljoner kronor. Det är 15 miljoner kronor mer än regeringen föreslår. Herr talman! Vi socialdemokrater står givetvis fast vid vår reservation. Men av hänsyn till kammaren begränsar jag mig till att yrka bifall till reservationerna 1 och 2. 0928800583601 N 2010-01-01 00:00:00 252161 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0982/#anf77