<anforande>
<dok_hangar_id>2349347</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0982</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:82 Tisdagen den 29 mars</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>82</dok_nummer>
<dok_datum>1994-03-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa anslag m.m. inom Utrikesdepartementets område</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>B0C12028-1E58-4CB2-8401-457DB17BB08D</anforande_id>
<anforande_nummer>74</anforande_nummer>
<talare>PÄR GRANSTEDT (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Herr talman! Låt mig börja med att instämma i det
sista som Ingela Mårtensson sade. Det är givetvis
viktigt att representanter för fredsrörelsen kan
delta i FN-delegationen på samma sätt som hittills.
Jag har inte uppfattat att det finns några förslag om
att ändra på den punkten. Det är något annat med
stora fackliga organisationer och
näringslivsorganisationer som har egna resurser.

Jag tycker också att det är synd att man inte har
kommit med besked tidigare när det gäller
budgeten. Det har litet grand att göra med
budgetbehandlingen i riksdagen. Det är naturligtvis
svårt att ge besked innan riksdagen har behandlat
en fråga. Det är alltid ett bekymmer med den
ordning som vi nu har.

Det är viktigt att understryka att de verksamheter
som Ingela Mårtensson särskilt lyfter fram, dvs.
fredsorganisationernas insatser i krigshärjade
områden och sådant, bör finansieras utanför F 2-
anslaget. Det är den markering vi gör. Dessa
organisationer bör få sitt stöd från katastrofanslag.
I vissa fall, om det handlar om mer långsiktigt
arbete, kan man tänka sig att de t.ex. får bidrag från
demokratianslag.

Jag håller med om att det är viktigt att
organisationerna kan bibehålla sitt grundbidrag.
Om man gör på detta sätt innebär det att de
resurser som finns på F 2-anslaget framför allt kan
utnyttjas till grundbidrag och till bidrag för
aktiviteter som riktar sig mot den svenska publiken,
dvs. informationsinsatser och möten m.m. i
Sverige.

Jag vill också påminna om att jag inte motiverade
nedskärningen med de allmänna
budgetrestriktionerna. Jag pekade på den allmänna
situationen för UD, men det gjorde jag inte apropå
detta anslag. Jag anser inte att det pressade
budgetläget räcker som motivering för en så pass
stor nedskärning som det nu är fråga om. Den står
inte i proportion till de nedskärningar i övrigt som
UD utsätts för. Det enda som kan försvara en
prutning av denna storleksordning är det som UD
anför, nämligen att det är en minskad efterfrågan
på detta anslag. UD måste alltså kunna ge
verksamheter och organisationer stöd i samma
omfattning som tidigare, eftersom nedskärningen
motiveras av en minskad efterfrågan.

Om man har gjort en felaktig bedömning av
behovet av medel för detta ändamål får man väl
återkomma till riksdagen. Detta sade jag tidigare.

Jag sade inledningsvis att vi bör utnyttja de andra
kanaler som finns för att finansiera verksamheten i
katastrof- och krigshärjade områden. Det är
särskilt viktigt.
</anforandetext>
<intressent_id>0470593486100</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>252158</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0982/#anf74</protokoll_url_www>
</anforande>
