<anforande>
<dok_hangar_id>2349347</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0982</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:82 Tisdagen den 29 mars</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>82</dok_nummer>
<dok_datum>1994-03-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa anslag m.m. inom Utrikesdepartementets område</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>C7B78B2F-17D1-4230-84D2-62B5A089DD9F</anforande_id>
<anforande_nummer>73</anforande_nummer>
<talare>INGELA MÅRTENSSON (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag skulle vilja ta upp anslagen till
fredsorganisationerna.

Pär Granstedt sade tidigare att det är kärva tider
och att man tyvärr måste dra ner på anslaget. Jag
hade kunnat gå med på det om man också hade
dragit ner på försvarets budget med 30 %, vilket
man nu har gjort när det gäller
fredsorganisationerna. Då hade det varit
försvarbart.

Man drar på detta vis ner på ett anslag samtidigt
som man ökar försvarsutgifterna. Jag kan inte få
det att gå ihop. Riksdagen har ju ändå uttalat att
det skall vara ett promillemål.

Man kan i och för sig ifrågasätta om man verkligen
skall vara beroende av försvarskostnader och på det
viset tycka att det är bra att försvarskostnaderna
stiger. Det tycker jag inte, men nu fanns i alla fall
tanken om att det skulle finnas en viss relation
mellan dessa poster. Nu går man i precis motsatt
riktning. Det motsätter jag mig.

Jag vet inte om promillemålet över huvud taget
finns kvar. Man säger att man nu inte vill uttala det,
eftersom det inte är aktuellt. Men jag hoppas att
det ändå finns kvar och att vi kommer att sträva
efter det också i framtiden. Då kan det bli en sådan
koppling att det blir en större andel till
fredsorganisationerna.

Det är viktigt för framtiden och för att man skall
kunna lösa konflikter att man satsar på fredliga
vägar. Just frivilligorganisationerna fyller en viktig
funktion. Jag skulle vilja nämna flera
organisationer. Internationella kvinnoförbundet
för fred och frihet och Kvinna till kvinna gör viktiga
insatser när det gäller det forna Jugoslavien. Det
gör också TFF, Transnationella stiftelsen för freds-
och framtidsforskning, som är beroende av ett
grundbidrag från F 2-anslaget.

Jag vet inte hur det skall gå i framtiden. Skall dessa
organisationer kunna söka katastrofbistånd eller
något sådant? De måste ju ändå ha ett grundbidrag.
Annars raseras hela deras verksamhet. Det vore
väldigt olyckligt.

När det gäller FN-förbundet säger man att man
skall försöka se till att det blir ett samlat grepp, att
bidragen skall finnas på ett ställe. Det vore bra om
det vore så, i stället för att det är splittrat som nu.
I utskottets betänkande står det: ''Svenska FN-
förbundet har resurser som gör det möjligt för
förbundet att fungera som central organisation för
information om FN i Sverige.''

Frågan är om FN-förbundet har resurser framöver.
Kommer t.ex. grundbidraget att skäras ned också
för FN-förbundet? Det är mycket oklart.

Jag skulle vilja ta upp Liv och Fred-Institutet.
Margareta Viklund nämnde det också. Det
institutet gör mycket fina insatser just när det gäller
Somalia. Jag vet inte om Pär Granstedt tänkte just
på Liv och Fred-Institutets insatser i Somalia, att
det var ett exempel på när man kan söka bidrag på
annat håll.

Det viktiga för dessa organisationer över huvud
taget är just att de har en viss grundtrygghet.
Frågan är hur de kommer att förfara när de har fått
denna 30-procentiga neddragning. Det står i
utskottsbetänkandet att bidragen skall lämnas på
samma sätt som tidigare. Tidigare har hälften gått
till grundbidrag och hälften till projektbidrag. Om
grundbidragen nu skall dras ned med 30 % kommer
många organisationer att få otroliga problem.
Dessutom har de fortfarande inte fått reda på hur
det blir med deras grundbidrag. Budgetåret börjar
den 1 juli. Det är en väldigt otillfredsställande
situation för alla dessa organisationer. De har ju
anställda personer. Det tar 6 månader från det att
man har varslat de anställda innan man kan säga
upp dem. Det är verkligen inte tillfredsställande att
få reda på sin budget i ett så sent skede. Detta
måste man på något vis komma till rätta med. Om
man skall göra drastiska nedskärningar måste man
också ge organisationerna en rimlig möjlighet att
kunna anpassa sig till det.

Jag håller med Viola Furubjelke när det gäller
redovisningen. UD skall ju ställa krav på
organisationerna. Jag har erfarenhet av hur det har
varit. UD har faktiskt inte riktigt haft ordning på
redovisningarna. Det finns fall då det inte är
organisationerna som har fallerat utan faktiskt UD.
Jag tror att jag kan tala för fredsrörelsen när jag
säger att en mer stringent hållning när det gäller
redovisningen är välkommen. Det är en
självklarhet tycker jag.

Jag skulle vilja ta upp en sak till i detta betänkande,
nämligen FN-delegationen. Tidigare har någon
från fredsrörelsen kunnat delta i FN-delegationen.
Nu sägs det att det kommer att bli förändringar.
Fackförbunden och näringslivsorganisationerna
har betalat vissa av deras representanter i
delegationen. När det gäller representation i större
konferenser får man betala det med grundbidraget.
Då tror jag att det blir svårt för fredsrörelsen att
kunna ha någon person med i FN-delegationen.
Man måste se upp med den frågan.
</anforandetext>
<intressent_id>0389381287505</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>252157</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0982/#anf73</protokoll_url_www>
</anforande>
