<anforande>
<dok_hangar_id>2349347</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0982</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:82 Tisdagen den 29 mars</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>82</dok_nummer>
<dok_datum>1994-03-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa anslag m.m. inom Utrikesdepartementets område</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>47F6A6EA-B752-46BE-977A-AB6D8BD6C0F7</anforande_id>
<anforande_nummer>70</anforande_nummer>
<talare>MARGARETA VIKLUND (kds)</talare>
<parti>kds</parti>
<anforandetext>Herr talman! Viola Furubjelke måste ha lyssnat på
ett konstigt sätt till vad jag sade. Jag har aldrig
förringat någon organisations arbete. Jag pekade
på att utvecklingen i världen har förändrats, att
situationen är en annan i dag och att man därför
måste anpassa sin verksamhet både när det gäller
att ge bidrag och när det gäller att bedöma
bidragsgivning.

När det gäller de organisationer som Viola
Furubjelke nämnde, har jag aldrig uttryckt någon
förringande tanke om deras aktiviteter. Däremot
visade jag i mitt anförande på nya vägar att söka
bidrag, dvs. inte den tidigare statiska vägen. Det
var det som mitt anförande gick ut på. Viola
Furubjelke kan läsa protokollet sedan om hon inte
hörde ordentligt vad jag sade.
</anforandetext>
<intressent_id>0812087943307</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>252154</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0982/#anf70</protokoll_url_www>
</anforande>
