2349346 GH0981 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:81 Måndagen den 28 mars 1993/94 81 1994-03-28 00:00:00 Statsbudgeten för budgetåret 1994/95, Miljö- och naturresursdepartementet C303BDFE-9690-446B-876B-EB6A515CB08A 99 INGA-BRITT JOHANSSON (s) s Herr talman! Den viktigaste arbetsuppgiften på miljöns område för oss politiker är att ge förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling som ger människorna en god hälsa och ett tryggt liv, en utveckling som inte tär på jordens resurser och som inte sätter oss i skuld till kommande generationer eller till människor i andra länder. Jag tror att vi alla är överens om målen, men vägarna dit skiljer sig mellan de politiska blocken. Det märks inte minst i den borgerliga regeringens hantering av miljöfrågorna. Ett exempel på detta är att regeringen ständigt återkommer till ekonomiska styrmedel, men att inget konkret sker på området. Gröna jobb och gröna investeringar lyser med sin frånvaro. På miljöområdet klarar inte regeringen av att omsätta sina tankar i genomförbara förslag. Tydligast märks skillnaden mellan borgerlig och socialdemokratisk miljöpolitik när det gäller jord- och skogsbruk, där borgarnas markägarintressen dominerar över miljöhänsynen. Trots att regeringen nu verkar acceptera sektorsansvaret för miljön gentemot industrin har det inte gått att få något genomslag för detta inom de ariella näringarna. Under socialdemokraternas senaste regeringsperiod fördes en mycket aktiv miljöpolitik. Det innebar att svensk industri blev världsledande på många områden. Nu har tyvärr svensk teknik och teknisk utveckling hamnat på efterkälken. I stället har vi från en ledande plats i miljöpolitiken kommit långt efter i många frågor. En av dessa frågor fick vi exempel på i Rapport i går kväll i ett inslag från Danmark, där man återvinner 80 % av material från husrivning, men också material från vägar och liknande. Man berättade att detta var mycket lönsamt. Arbete och miljö är de två viktigaste frågorna för våra ungdomar. I en situation när många går arbetslösa borde man ta chansen att se till att de arbetsuppgifter som ändå måste göras och som kommer att bli mycket dyrare att genomföra när konjunkturen vänder uppåt igen utfördes. Vi har i våra reservationer 1 och 2 pekat på en mängd sådana arbetsuppgifter och anvisar sammanlagt en summa på 660 miljoner kronor till Naturvårdsverket för att finansiera dessa. Inventeringsarbete, skötsel av naturreservat, restaurering av kulturmiljöer o.d. är exempel på beprövade sysselsättningar som kan bekostas av AMS-medel. Regeringen borde ha stimulerat till tidigareläggning av vissa angelägna arbeten. Det gäller bl.a. reinvesteringar i kommunernas läckande vatten- och avloppsledningar, där Naturvårdsverket under förra veckan redovisade ett behov av insatser för 20 miljarder kronor. De sammanlagt 310 miljoner som vi anvisar till enskilda avloppsanläggningar och kommunernas VA-nät framstår naturligtvis i det ljuset som alldeles för litet, men vi skulle i vart fall kunna få i gång arbetet. En lika angelägen fråga är sanering av inomhusmiljön i kommunernas fastighetsbestånd. I sitt betänkande Handlingsplan mot buller (SOU 1993:65) gör Bullerutredningen den bedömningen att man med åtgärder under en tioårsperiod och till en kostnad av 800 miljoner kronor per år kan komma till rätta med de mest allvarliga bullerproblemen i befintlig bebyggelse. Bullersanering är därför ytterligare ett område som lämpligen kan bli föremål för sysselsättningsåtgärder. Arbetet med bullervallar, insättning av treglasfönster och isolering av fasader ger anläggnings- och byggjobb. Under den förra lågkonjunkturen utfördes betydelsefulla natur- och kulturvårdande insatser. Som anförs i reservation 2 bör för vård och skötsel av naturreservat, upprustning av leder m.m. anvisas 35 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Över hela vårt land finns dessutom en rad mindre projekt med angelägna byggnationer, inventeringar m.m. Det är särskilt två av dessa som vi vill uppmärksamma. Det ena projektet är en besöksanläggning vid den fina fågelsjön Tåkern. Kostnaden för denna anläggning är beräknad till cirka 10 miljoner kronor exklusive projektering. Vi föreslår att 8 miljoner extra lämnas till denna anläggning. Det andra projektet är ett försöksprojekt med hövder för att minska stranderosionen i Skåne. Projektet bekostas i dag till största delen av de berörda kommunerna och av villaägarna i området. Naturvårdsverket har beviljat forskningsmedel för en studie om anläggningarnas påverkan på naturen. Den totala kostnaden för projektet är beräknad till 18 miljoner kronor. Vi föreslår att riksdagen anvisar 7 miljoner kronor för att bidra till försöken att stoppa stranderosionen. Naturvårdsverket bör få i uppdrag att samordna och prioritera de miljöinvesteringar som görs av kommunerna. Sanering av förorenad mark är ett av de områden som under rådande lågkonjunktur kan verka sysselsättningsskapande. Som exempel på saneringsobjekt kan nämnas Sala, där marken är kontaminerad av bly från gammal gruvdrift och slagghögar. Avsikten är att schakta bort det översta markskiktet med början på lekplatser, skol- och daghemsgårdar. Enbart i Sala innebär saneringen kostnader på flera hundra miljoner kronor, och den kan beräknas sysselsätta åtminstone några hundra personer. I andra fall krävs betydligt mer avancerade metoder för att komma till rätta med problemen. I vår reservation 12 anvisar vi 100 miljoner utöver regeringens förslag för saneringsåtgärder. Sammntaget skulle de av oss föreslagna insatserna ge tiotusentals värdefulla arbetsuppgifter för arbetslösa människor. Jag yrkar bifall till samtliga socialdemokratiska reservationer. Herr talman! Skogsbruket har ansvar för miljön och den biologiska mångfalden, enligt de allmänna hänsynsregler som finns i skogsvårdslagen. Vi socialdemokrater anser dock att även skogsnäringen skall ha ett ekonomiskt sektorsansvar för naturvården enligt principen om användarnas betalningsansvar. I vår motion om biologisk mångfald föreslog vi en utredning för utformning av en solidarisk och rättvis natur- och skogsbruksavgift. Det kravet står fast, eftersom skogen i form av orörd mark för forskning samt för friluftslivet är av vitalt intresse för samhället. Staten bör inte frånhända sig ansvaret för naturvården. Behovet av att öka de ekonomiska resurserna för intrångsersättning och inköp av naturreservat är stort. Som föreslås i vår reservation 6 bör anslaget för inköp av mark öka med 22 miljoner kronor. Det ideella arbete som utförs av landet jägare när det gäller provtagning på och rapportering av älgar som har insjuknat eller dött i den s.k älgsjukan är av mycket stor vikt. Forskningen om denna sjukdom måste emellertid ges en högre prioritet än vad den har i dag. Resurser måste kunna avsättas i sådan omfattning att motåtgärder kan vidtas och eventulla samband mellan sjukdomen och förändringar i miljön kan klarläggas. Det är glädjande att utskottet har kunnat komma överens om ett tillkännagivande till regeringen i den här frågan. Däremot tycker jag att det är litet konstigt att man, samtidigt som ett enigt utskott understryker allvaret i situationen och också betonar riskerna för spridning till andra djurarter, inte drar konsekvenserna fullt ut. Ett tillkännagivande till regeringen är okej, men det ger inga pengar. Vi vill för vår del avsätta särskilda pengar till forskningen för att arbetet skall kunna intensifieras. I reservation 8 föreslår vi 2 miljoner kronor för detta ändamål. Om de övriga partier som står bakom tillkännagivandet verkligen menar allvar, borde också de vara med att tillstyrka dessa pengar. Formerna för NOLA- och landskapsvårdsstöd som infördes av socialdemokraterna har successivt utvidgats, och stöden utgör i dag permanenta inslag i naturvårdspolitiken. Stödet är viktigt också av regionalpolitiska skäl, eftersom de största bevarandevärdena finns i skogs- och mellanbygderna. Som föreslås i reservation 10 bör för nästa budgetår ytterligare 50 miljoner kronor anvisas för det ändamålet. Mitt anförande hittills och våra reservationer handlar mest om gröna jobb. Vår motion Jo694, som jag rekommenderar till noggrann läsning, innehåller en beskrivning av vår politik i vidare mening och en påminnelse om krav som vi under denna mandatperiod ställt i olika sammanhang. Miljöpolitiken i EU, Östeuropa, kretsloppet och den biologiska mångfalden är områden som socialdemokraterna prioriterar. Den socialdemokratiska miljöpolitiken syftar till miljöhänsyn i alla samhällets sektorer. Därför påbörjade vi en förändring av skattesystemet samt utformade omställningsplaner för energi-, trafik- och avfallspolitiken. Den borgerliga regeringen har tyvärr inte lyckats fullfölja denna politik trots långtgående utfästelser om motsatsen. Vi återkommer till miljöfrågorna i flera debatter under våren. Miljöfrågorna kommer ju in i jordbruks- och skogsfrågorna som kommer upp till debatt i morgon. Vårt internationella miljöansvar kommer upp i andra debatter. Både i biståndmotionen och i UNCED-motionen har vi vidareutvecklat våra synpunkter i denna fråga. Vi ser också fram emot den redovisning om miljöarbetet i Östeuropa som aviserats och den proposition om en ny miljöbalk som man lovat skall komma redan denna vecka. Nu vet vi inte när den kommer. Herr talman! Jag vill sluta som jag började. Miljöpolitikens viktigaste uppgifter är att skapa en långsiktigt hållbar utveckling och ge förutsättningar för god hälsa och ett tryggt liv. Den borgerliga fyrpartiregeringen har visat att miljöfrågorna inte kan drivas framåt i en regering som spretar åt alla håll. För miljöns skull måste nästa regering innehålla ett stort mått av socialdemokratisk handlingskraft. Då kan vi ta tillbaka det svenska initiativet i miljöfrågorna. Miljön tål inte fler långbänkar. 0719430958705 N 2010-01-01 00:00:00 252049 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0981/#anf99