2349346 GH0981 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:81 Måndagen den 28 mars 1993/94 81 1994-03-28 00:00:00 Post- och telekommunikation 2E0C1F09-A61A-4544-81DF-B8AB7051CA71 3 JAN SANDBERG (m) m Fru talman! Trafikutskottet tillstyrker regeringens förslag vad gäller post- och telekommunikationsfrågorna. I dag gäller de nya lagarna postlagen och telelagen. Vi har också i och med detta bolagiserat Telia, som det numera heter, tidigare Televerket, och Posten. Man kan då anse att detta är en avreglering. Men faktum är att detta är en ny reglering. Vi hade tidigare inte någon postlag eller någon telelag. Lagarna togs fram för att man skulle få en effektiv konkurrens på dessa områden, men också för att se till att man via tillståndsgivningen, som är en del av dessa lagar, kan ge tillstånd med bindande krav för de olika aktörer som finns. För att kontrollera och följa upp detta har vi en post- och telestyrelse som ursprungligen inrättades den 1 juli 1992. Den skall vara tillsyns -och tillståndsmyndighet på området. Fru talman! Posten är bolag från den 1 mars. Hur har det gått? Trots momsbeläggning av portot visar det sig att privatpersoner kommer att få ungefär samma kostnad som tidigare, bl.a. på grund av ett speciellt rabattsystem. Vi vet också att föreningarna får ett utökat och förbilligat föreningsporto. Möjligheter att helt slippa moms ges också i vissa fall. Jag tycker att man bör göra en åtskillnad mellan postfrågorna och telefrågorna. Förändringen av Posten har gällt i mindre än en månad. Det är litet väl tidigt att försöka dra slutsatser av detta på postområdet ännu. Men man kan lära sig av telesidan. Låt oss se litet grand på den! Jag tog tillfället i akt att läsa vad som sades i förra debatten om just telekommunikationer. Jag sade att det finns några honnörsord som beskriver vilken utveckling som väntar oss på telekommunikationsmarknaden. De är ''utveckling'', ''kundanpassning'', ''konkurrens'' och ''lägre priser''. Jag sade också att utvecklingen inom teleområdet kommer att innebära att många miljarder kommer att satsas på ny och utvecklad teknik. Vi kan se hur det har gått. Ett område på telesidan som har fått möjlighet att utvecklas litet längre än den ledningsbundna telefonin är mobiltelefonin. Vad gäller det nyaste mobiltelefonsystemet GSM -- det gemensamma europeiska -- har vi utöver Telia också företagen Comvik och Europolitan, som ligger i Karlskrona. Inte minst Europolitan har satsat avsevärda belopp på nyinvesteringar i ny teknik. Investeringarna har till viss del kommit svenska företag till godo. Teleföretagen anställer och har anställt många människor. Man planerar att anställa ytterligare ett antal människor. Det ger investeringspengar till Sverige, det ger jobb i svenska företag och det ger nya jobb även i de företag som pysslar med just mobiltelefoni. På den normala telesidan finns det ett antal utländska och inhemska aktörer. Företaget Tele 2 har satsat ganska stort och anställt nytt folk. Det franska företaget Transpac har satsat stort. Det förs diskussioner med ett nytt företag, Singapore Telecom, som vill in på den svenska telefonmarknaden. Det är inte säkert att Singapore Telecom kommer in, men det är många som är intresserade av att få använda sig av den svenska telekommunikationsmarknaden. Det ger i vanlig ordning fler aktörer, mer konkurrens, flera tjänster, ett större utbud, mer kundanpassning, utveckling, ny teknik och nytänkande. En förutsättning för att marknaden skall kunna blomma upp helt och hållet och för att man skall kunna skapa alla dessa förutsättningar är att det finns en frihet för de olika aktörerna att satsa på den svenska marknaden, samtidigt som vi från samhällets sida har möjlighet att ställa konkreta krav på operatörerna. Det gör vi också. Jag sade i förra debatten att allt det här ger Sverige nya jobb och spännande framtidsutsikter. Utvecklingen visar att det låg en del i det jag sade. Allt fler är överens om att satsningar på telekommunikation och på att låta telekommunikationerna utvecklas är framtidens melodi. I Sverige försöker vi göra det på alla nivåer. De flesta vet väl att inte minst vår statsminster Carl Bildt arbetar mycket aktivt för att underlätta utvecklingen just på det man kallar informationsteknologiområdet. Det är ett mycket framtidsinriktat, teknikorienterat och kunskapsinriktat område. Det är viktigt att Sverige ligger i täten på det området. Låt oss titta på kritiken. Det förekommer en viss kritik. Vi hörde Ines Uusmann nämna några kritiska synpunkter i sitt anförande. Ligger det ingenting i den? Först kan vi konstatera att den borgerliga regeringen och de fyra regeringspartierna är överens med socialdemokraterna om vikten av att slå fast de regionalpolitiska värdena och det sociala ansvaret. Men vi har olika sätt att nå målen. Jag vill påstå att det ännu inte har visat sig att regeringen har valt fel väg. Det är snarare tvärtom. Jag undrar hur det hade sett ut om vi inte hade haft någon postlag eller telelag. Utvecklingen har hittills direkt gynnat glesbygden, inte minst när det gäller telekommunikationer. Jag är litet förvånad över det Ines Uusmann sade om att socialdemokraterna vill tidigarelägga investeringar genom att anslå statsmedel, dvs. skattepengar, för att påskynda utvecklingen. Finessen med att tillämpa marknadsekonomi på området är ju att slippa detta! Nu krävs det inga statliga anslag. Nu krävs det inga höjda skatter för att betala dessa statliga anslag i syfte att få till stånd en tidigareläggning av viktiga investeringar, inte minst i de glesare delarna av Sverige. Det visar sig att Telia skyndar på investeringarna utan att vi behöver ge något speciellt anslag. Planerna på att vara färdig med AXE-utbyggnaden till år 2 000 är snart inaktuella. Nu försöker man skynda på så mycket man kan från Telias sida för att få en bättre situation på den öppna och fria marknaden. Det socialdemokraterna eftersträvar och vill betala skattepengar för får man naturligt om man går den väg som regeringen har valt. Därigenom kan vi avslå reservation nr 2 från Socialdemokraterna. Socialdemokraterna anser i reservation 1 att telekommunikation är viktigt med tanke på de samhälls- och regionalpolitiska målen. Där är vi överens. I den nuvarande lagstiftningen är det dessa principer som gäller. Därför kan vi också avslå reservation nr i från Socialdemokraterna. Max Montalvo tog upp en tredje reservation -- den som nydemokraterna har lämnat. Telia erbjuder faktiskt redan speciella s.k. lågförbrukartaxor som gör det billigare för dem som inte ringer så mycket. Fru talman! Det är människans natur att vara tveksam till förändringar. Det har visat sig genom tiderna att det bara är genom förändringar som människors och länders situation kan förbättras. Inom kommunikationsområdet är det extra viktigt att underlätta utveckling och förändring. Få saker är så viktiga för människor som att kunna kommunicera mycket och enkelt. De nya förutsättningarna för post- och telekommunikationer underlättar detta. Om vi om några år blickar tillbaks på denna debatt kommer vi att märka att utvecklingen har varit mer omfattande, snabbare och givit ett större mervärde än vad vi trott. Måhända kommer vi också att le åt det faktum att vi debatterade post- och telekommunikationer som två helt åtskilda verksamheter. Det får framtiden utvisa. Jag yrkar bifall till hemställan i betänkandet och avslag på reservationerna. Jag har kommenterat de reservationer som finns, men jag vill också ställa två frågor till Socialdemokraterna. Det är riktigt att Posten skulle behöva ett kapitaltillskott på 4 miljarder kronor. Hur vill Socialdemokraterna lösa detta? Vi tror att man möjligen kan hitta varianter på lösning av problemet. Jag tolkar Ines Uusmann som att hon helst ser att staten går in med 4 miljarder kronor. I vanlig ordning är det Socialdemokraterna som står för alternativet att verksamheten skall bekostas via statsbudgeten. Svenska skattebetalare skall få betala. Jag tror inte att det behövs. Hur vill Ines Uusmann lösa problemet med de 4 miljarder som Posten säger sig behöva? Vi har i dag en telelag och en postlag. På telemorådet har nya och utländska aktörer kommit in på svensk mark och erbjudit svenska investeringar och svenska jobb. Om vi inte hade haft denna möjlighet i Sverige hade investeringarna och jobben hamnat i andra länder. Då skulle företagen ha sett till att samtalen så fort som möjligt flyttades från Sverige till någon utländsk station för att därifrån förpassas vidare runt i världen. Telelagen innebär att vi kan se till att investeringarna hamnar i Sverige. Hur skulle Socialdemokraterna ha hindrat att investeringarna hamnade i andra länder och att nyanställningarna gjordes i andra länder än Sverige? 0286118205611 N 2010-01-01 00:00:00 251953 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0981/#anf3