2349346 GH0981 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:81 Måndagen den 28 mars 1993/94 81 1994-03-28 00:00:00 Valperiodens längd och vissa andra grundlagsfrågor 345CBE80-A4B8-48C2-8476-E758481FA7CD 23 THAGE G PETERSON (s) s Fru talman! Birger Hagård tog upp de två borgerliga övertrampen från den princip som vi båda hyllar och anser att man bör eftersträva, nämligen enighet i författningsfrågor om demokratins spelregler. Han tar upp frågan om folkomröstningsinstitutet som behandlas i detta betänkande. Catarina Rönnung kommer senare att ta upp den socialdemokratiska reservationen. Men min reaktion gäller följande: Här träffar vi en bred överenskommelse om ett antal författningsfrågor. Vid flera tillfällen diskuterar de politiska partierna om vilka frågor som bör bli föremål för riksdagens första grundlagsbeslut och om vilka som bör bli föremål för ett utredningsarbete. Ifrån dessa överläggningar kommer två utredningsförslag. Ett går ut på att man skall utreda frågan om delning av de största valkretsarna. Det andra går ut på att man skall utreda frågan om hur man skall komma åt missbruket av den fria nomineringsrätten. Men ett par månader efter denna överenskommelse slår de borgerliga ledamöterna i konstitutionsutskottet till och ''kastar in'' folkomröstningsinstitutet för utredning med sikte på beslutande folkomröstningar. Jag kan väl inte annat än agera mot denna något underliga form för enighet i författningsfrågor. Vid frågan om utlandssvenskarnas rösträtt gick man inte ens via en utredning, utan man gick direkt till ett första grundlagsbeslut i riksdagen. På denna punkt har riksdagen ett vilande grundlagsbeslut. Och vi socialdemokrater finner det anmärkningsvärt att riksdagen med bräcklig majoritet skall grundlagsskydda vissa utlandssvenskars rörsträtt. Fru talman! Jag upprepar det som jag i denna kammare sagt tidigare: Den borgerliga hanteringen av denna fråga visar på brist på respekt för de partier som är emot ett grundlagsfästande. Men det mest anmärkningsvärda, fru talman, är valet av den tidpunkt då de borgerliga vill grundlagsfästa utlandssvenskarnas rösträtt. I dag diskuterar flera länder frågor om medborgarskap och rösträtt. Starka krafter verkar också för att länder skall samordna sina regler på detta område -- vilket skulle vara önskvärt. Därför måste jag fråga Birger Hagård: Varför denna brådska? Varför detta ointresse att söka breda lösningar i dessa två frågor? Varför denna strävan att grundlagsfästa något som enbart kan bli en liten beståndsdel i en betydligt viktigare helhet? 0348268153001 N 2010-01-01 00:00:00 251973 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0981/#anf23