2349346 GH0981 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:81 Måndagen den 28 mars 1993/94 81 1994-03-28 00:00:00 Statsbudgeten för budgetåret 1994/95, Miljö- och naturresursdepartementet 6B8E6F5E-A09C-44CC-AE39-D6D9F1FA2AD4 100 JAN JENNEHAG (v) v Herr talman! I min meningsyttring har jag föreslagit ändringar i 10 av totalt 30 moment. Jag står givetvis bakom dessa. Men jag nöjer mig med att yrka bifall till meningsyttringen i vad gäller momenten 6, 8, 9, och 23. Det sägs att riksdagens beslut skall få genomslag. Riksdagens beslut skall gälla till dess riksdagen fattar ett nytt beslut. I samband med energiskatteomläggningen konfirmerade riksdagen överenskommelsen att avsätta 500 miljoner kronor för utveckling av energisektorn i miljövänlig riktning. I den proposition som nu lagts fram är det knappast längre fråga om att medlen huvudsakligen skall gå till detta. Det är bara 35 % av det totala beloppet på 500 miljoner kronor som föreslås gå till det ursprungliga ändamålet. Det kan, herr talman, knappast längre vara fråga om ''huvudsakligen''. Merparten av medlen går till andra ändamål: biologisk mångfald, Miljö- och naturresursdepartementets förvaltningskostnader, lantmäteriverksamhet, m.m. Det är säkert bra i och för sig, men det är knappast fråga om utveckling av energisektorn i miljövänlig riktning. Att regeringen föreslår ändringar av ett riksdagsbeslut må väl vara hänt. Men att riksdagen i en bisats kommer att gå ifrån ett tidigare beslut utan närmare motivering är mer anmärkningsvärt. Det man kan kräva när det är fråga om en så stor förändring är att regeringen återkommer med en redovisning av hur man skall uppnå riksdagens tidigare beslut. Det finns få sektorer av samhällslivet som har så stor betydelse för miljöarbetet som kommunsektorn. Kommunerna har naturligtvis kommit olika långt i miljöarbete. Trots att vi har lagar är vissa kommuner ganska senfärdiga med att uppfylla kraven. Det gäller t.ex. avfallsplaner. Det finns fortfarande kommuner som inte har antagit avfallsplaner. En del har gjort det på ett ambitiöst och korrekt sätt. En del har gjort det mera med vänster hand. Man har hyrt in konsulter som har presenterat en plan som har ställts i hyllan, uppenbarligen utan ambitioner att uppfylla det som riksdagen har avsett. Vi i Vänsterpartiet tycker att de kommuner som har visat senfärdighet skall förmås att driva miljöarbetet mer effektivt och kraftfullt. Många verksamheter som påverkar miljön negativt står i dag utanför samhällets tillsyn. Det är kommunerna som måste dra det tyngsta lasset på detta område. Vi bör alltså analysera möjligheterna att höja den kommunala ambitionsnivån inom miljöskyddsverksamheten. Knappast någon fråga har fått så mycket uppmärksamhet som försurningen, och det med rätta. Det är ett av de mest akuta miljöproblemen. Situationen förvärras sakta men säkert. Kalkningsprogrammen omfattar i dag omkring 5 000 sjöar. Vi vet att vi åtminstone behöver titta närmare på det tredubbla antalet sjöar, plus ett mycket stort antal kilometer rinnande vatten. Dessa vatten är skadade. Skadorna kan inte i och för sig åtgärdas med kalkning. Vi lindrar symtomen. Men det än ändå viktigt att detta kommer igång på ett helt annat sätt än vad vi hittills har kunnat göra. Behovet av nykalkning är särskilt stort i Norrlands inland. Eftersom jag representerar Norrland, tvingas jag åter konstatera att frågan om var makten ligger i Sverige även här får ett uttryck. Situationen är så pass allvarlig att vi kanske kommer att tvingas till en storskalig markkalkning. En sådan kalkning förutsätter givetvis mera forskning. Medel till detta har vi inte. Det belopp som föreslås i propositionen är otillräckligt. Vi i Vänsterpartiet föreslår ytterligare 50 miljoner för kalkningsverksamheten. Ytterligare en faktor som är av stor betydelse både för Sveriges rykte som miljömedvetet land och för vår närmaste omgivning är situationen Östersjöregionen. Här finns en betydande verbal stimulans. Vi menar däremot att det som krävs är av en helt annan dignitet. Vi i Vänsterpartiet föreslår 200 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Kostnaderna stiger för varje år. Regeringen föreslår drygt 190 miljoner. Det är knappast någonting som kan ändra på den allvarliga situationen för Östersjön. Om vi nu utgår från att miljön inte förbättras av verbalt stöd, utan att det är genom att anslå pengar som staten kan påverka situationen, är detta ett område som verkligen kan sägas vara eftersatt. I detta sammanhang kan jag heller inte undgå att kommentera Ny demokratis ställningstagande i den politiska debatten. Alla partier säger sig vara miljöpartier. Ny demokrati har i samtliga sina reservationer till detta betänkande föreslagit minskningar av regeringens föreslagna medelstilldelning. På en punkt, när det gäller åtgärder som inte kostar någonting, kan man kosta på sig det verbala stödet. I fråga om de styrmedel som riksdagen har -- lag och att ge anslag -- kan vi konstatera var intresset från Ny demokratis sida ligger. Det är fråga om verbalt stöd och ingenting annat. 0509012622802 N 2010-01-01 00:00:00 252050 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0981/#anf100