<anforande>
<dok_hangar_id>2349274</dok_hangar_id>
<dok_id>GH098</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:8 Fredagen den 15 oktober</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>8</dok_nummer>
<dok_datum>1993-10-15 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Allmänpolitisk debatt </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>allmänpolitisk debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>86E49BD9-93A5-49B4-AC9A-1CBC4E99CE3B</anforande_id>
<anforande_nummer>45</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet ULF DINKELSPIEL (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag delar nog Pär Granstedts
synpunkt att det är viktigt att det inte råder någon
oklarhet om den svenska uppfattningen. Därför har
vi så tydligt redovisat den i vårt grundläggande
dokument i förhandlingarna, nämligen det
anförande jag höll den 1 februari.

Den militära alliansfriheten består alltjämt. Det
gör den i den värld som håller på att utvecklas. Det
är självklart att de säkerhetspolitiska
förutsättningarna förändras, men så som läget är i
dag är utgångspunkten den som angavs i anförandet
den 1 februari -- och ingen annan.
</anforandetext>
<intressent_id>0972941768604</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>245263</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH098/#anf45</protokoll_url_www>
</anforande>
