2349274 GH098 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:8 Fredagen den 15 oktober 1993/94 8 1993-10-15 00:00:00 Allmänpolitisk debatt allmänpolitisk debatt 5F17C137-A67C-40BB-8A36-AC3D0D2344FD 2 MATS HELLSTRÖM (s) s Herr talman! I tisdags föll det sista hindret för Maastrichtavtalet genom den tyska Författningsdomstolens utslag. Det finns de som nu vill dödförklara Maastrichtavtalet redan på födelsedagen i den svenska debatten. Det kan vi läsa om i tidningarna. Men det finns också de som säger att de nu bara är att köra vidare och att gå på i ullstrumporna. I verkligheten handlar det dock, tror jag, om någonting annat. Jag tror att det har varit en lång och nyttig läroväg när det gäller frågan om inflytande och folklig förankring -- det som ju skall vara kärnan i det politiska samarbete som unionen skall syfta till. Jag tror alltså att det har varit en nyttig väg från Maastricht 1991 till Karlsruhe 1993. Vidare tror jag för min del att det på många sätt kanske är ett mognare EG som vi nu förhandlar med. De förhandlingarna kommer fr.o.m. nu att drivas i full skala. Också unionsfrågorna kommer ju nu att tas upp. Hittills har man, som vi vet, inte hunnit med så mycket i förhandlingarna. Det har handlat om s.k. sladdfrågor kring de fyra friheterna -- det som inte fanns med i EES-avtalet. Det har gällt bl.a. jaktfrågor, och nu är man en god bit på väg i Euratomfrågan som är en viktig fråga. Annars återstår de stora och viktiga frågorna: miljö, hälsa, säkerhet, regionalpolitik, jordbrukspolitik, alkoholpolitik, skatter och budgetfrågor. Jag har sagt det tidigare men vill upprepa det igen, nämligen att regeringens tidtabell är för stressad. Den förhandlare som för sig själv sätter snäva tidsgränser riskerar att komma i underläge i förhandlingarna inför motparten som inte har lika bråttom. Risken finns då att det går ut över förhandlingsresultatets kvalitet. Dessutom: Med en snabb förhandling och de ketchupeffekter som regeringen brukar tala om blir det svårt att klara den nödvändiga s.k. politiska pedagogiken i den dialog med svenska folket som måste till också under förhandlingarna. Det kan komma att behövas kompromisser, det är jag övertygad om, i den förhandlingen som i alla andra. Kommer de kompromisserna ''oväntat'', sista natten, uppfattas de lätt som svårförklarliga förluster för Sverige, även om de i själva verket kan vara rimliga och vettiga. Också kompromisser behöver förberedas i en dialog mellan regeringen via riksdagen och den svenska opinionen. Detta kräver ordentligt med tid -- mera tid, tror jag, än vad regeringen förutsätter. Det är viktigt, herr talman, att vi som är EG- förespråkare inte bygger vår argumentering på rädsla -- dvs. att vi inte tränger in medborgarna i Sverige i ett hörn och säger att de måste med. I stället måste vi tala för möjligheterna för medborgarna i Sverige, för individen, att påverka, vara delaktig och delta i utformandet av ett gränslöst samarbete. Där måste jag tyvärr säga att Moderata samlingspartiets affischkampanj är direkt fördummande. Över huvud taget är Moderaternas agerande nu det största hotet mot ett svenskt EG- medlemskap. Hellre inne än ute, säger Moderaterna. Nej, hellre ute i det gränslösa Europa än att bli fast inne hos det konservativa Moderata samlingspartiet! Moderaterna gör nu en konfrontation i samband med datumet för EG-omröstningen. Jag tror att den här konfrontationen är ett desperat försök att undvika ett val som uteslutande handlar om den moderatledda regeringens egna misslyckanden. Jag tycker att det är mycket olyckligt att man på detta sätt, i stället för att inbjuda till verkliga diskussioner med partierna om villkoren för hur folkomröstningen bör föras, i det här skedet går ut i den typen av tämligen aggressiv polemik. Moderaternas försök att skylla det nyliberala systemskiftet på EG-anpassningen har skett i både regeringssammanhang och i kommunala sammanhang, lokalt och centralt. Det har skapat den s.k. Bildteffekten i EG-opinionen. När Moderaterna går ut i EG-frågan, sjunker ja-sidans opinionssiffror. Det är inte underligt om svenska folket är tveksamt till Moderaternas Europa. I det programförslag som man nyligen presenterat vill Moderaterna göra EG starkt för kapitalet och svagt för medborgarna. EG skall bry sig om marknaden men inte om människorna. Moderaternas vision om ett Systemskiftessverige i ett Nattväktareuropa kan inte vinna många anhängare. Vi socialdemokrater har på vår partikongress och i riksdagsgruppen lagt fram våra krav på hur vi vill att vi skall medverka i Europa. Det gäller då inte minst frågan om hur vi på den stora marknad som nu blir verklighet skall kunna se till att de anställda och konsumenterna, medborgarna, kan få ta del av marknadens frukter utan att hårt utsättas för den strukturomvandling som också är en del av marknaden. Det har varit så nationellt, och det kommer att vara så i ett europeiskt sammanhang, att politiken i hög grad handlar om att kunna hantera marknaden så att människorna, medborgarna -- de anställda och de arbetande konsumenterna -- kan få ut dess frukter och fördela resultatet av marknadens arbete på ett rättvis sätt. Det är politikens uppgifter, inte att skapa en nattväktarstat! 0334042720405 N 2010-01-01 00:00:00 245220 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH098/#anf2