2349343 GH0978 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:78 Onsdagen den 23 mars 1993/94 78 1994-03-23 00:00:00 Teater, dans och musik E9FB6774-20AD-442B-AC0A-A2D8E53DC07F 122 ELISABETH PERSSON (v) v Herr talman! För tredje året i rad har regeringen föreslagit kraftiga nedskärningar i Riksteaterns anslag. Jag och många med mig anser att dess onda öga till Riksteatern den här gången kanske har att göra med riksdagsrevisorernas rapport Teatrarna och svenska folket. Nu var det ju, som de flesta vid det här laget vet, litet si och så med stringensen i den här rapporten. Som väl är har utskottet tagit till sig kritiken mot rapporten och bl.a. Vänsterpartiets förslag om ökade bidrag utöver regeringens förslag till Riksteatern. Det går att säga mycket om Riksteatern. Vi anser att det är en verksamhet som är av synnerligen stor betydelse för att vi som inte bor i någon av de tre största städerna i detta land också skall kunna få ta del av ett teaterutbud. Charlotte Branting är orolig över finansieringen av mer bidrag till Riksteatern. Vänsterpartiet har föreslagit en litet annorlunda teknikalitet för pengarna. Vi har föreslagit att anslaget till B 10, dvs. anslaget till Operan, Dramaten och Riksteatern, skulle ökas med sammantaget 4,5 miljoner kronor utöver regeringens förslag. De resterande pengar som behövdes för att täcka upp kostnaderna för Riksteatern skulle man få genom besparingar som skulle procentuellt sett delas lika mellan Riksteatern, Operan och Dramaten. Nu har utskottet valt ett litet annorlunda sätt att fördela dessa besparingar och tillskott. Men för oss är det allra viktigaste inte detta, utan det viktigaste är att Riksteatern får tillräckliga resurser så att man skall kunna bibehålla de olika inriktningar som man nu har, och så att antalet uppsättningar skall kunna vara likartat som hitintills. Visst har vi fått kompromissa för att lösa detta. Det tillstår jag gärna. Jag vill göra en liten kommentar till några rader i budgetpropositionen. Regeringen anmärker där att de föreslagna neddragningarna bör verksamheterna kunna ersätta genom höjda biljettintäkter. Vi i Vänsterpartiet anser inte att man skall gå in och peta i berörda verksamheter på detta sätt. Institutionerna skall verkligen själva få ta ställning till vilka budgetförändringar som är nödvändiga, både uppåt och nedåt. I detta betänkande finns det dock en rad förslag som vi instämmer i och som vi stöder. Det gäller exempelvis stödet till Göteborgsoperan, som vi hälsar med tillfredsställelse. Vi är också positiva till ökat stöd till barn- och ungdomsverksamhet och till rörliga grundbelopp för tidsbegränsade projekt. Detta ligger litet grand i linje med våra tidigare förslag. Vi föreslår en ännu större rörlighet för pengarna. Vi vill inte knyta dem till grundbelopp på det sätt som här föreslås, men vi får nöja oss med det och är glada åt detta förslag. Sedan kommer jag till något som inte är så roligt. Vi har många gånger fått påpeka här i riksdagen att kommunernas svåra situation har bidragit till att kraftigt försämra arbetsvillkoren för de fria teater-, dans-, och musikgrupperna. Skolorna har inte råd att beställa arrangemang, och kompetensen ute i kommunerna och skolorna är ofta dålig på grund av personalminskningar och svåra omständigheter. Herr talman! Jag lämnar här mitt manus. Jag beklagar verkligen att det tycks vara så att riksdagens ledamöter inte har en aning om hur det ser ut när det gäller denna verksamhet i kommunerna. Det är förändringar och nedskärningar som är rent tragiska. Min yngste son är vid det här laget tretton och ett halvt år gammal. Situationen när det gäller hans och hans klasskamraters möjligheter att via skolan få del av teaterutbud har vänt helt och hållet sedan han började i första klass. Nu är det bara inte tal om att man skall kunna åka och se på teater eller kunna ha råd att plocka in en fri grupp till någon föreställning. Så här är det tyvärr på de flesta håll i landet. De fria gruppernas verksamhet riktar sig i stor utsträckning till barn och ungdom som inte nås av de regionala institutionernas utbud. Naturligtvis kan föräldrar på egen hand ta barnen till teaterföreställningar. Men det är inte alla förunnat att kunna åka 10--15 mil med sina ungar för att gå på teater. De fria grupperna har kunnat tillgodose dessa behov ute i landet. Men på många håll är det tyvärr stopp för detta. Regeringen gör en intressant poängtering i propositionen så tillvida att den påpekar att våra kulturvanor grundläggs tidigt. Jag understryker gärna detta. Jag berörde det i mitt anförande när det gällde de övergripande kulturfrågorna. Därför är det desto viktigare att stimulera kulturaktiviteter bland barn och ungdomar. De fria teater-, dans-, och musikgrupperna spelar en kolossalt viktig roll i detta. Vänsterpartiet föreslår en ökning med 2 miljoner för de fria grupperna. Vi föreslår vidare ett särskilt arrangörs- och turnéstöd på 10 miljoner som bidrag till att täcka kostnaderna för turnerande grupper. De ökade turnékostnaderna börjar också sätta käppar i hjulet för att dessa barn och ungdomar skall få del av dessa kulturaktiviteter. Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 12. 0215382436506 N 2010-01-01 00:00:00 251900 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0978/#anf122