2349340 GH0974 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:74 Torsdagen den 17 mars 1993/94 74 1994-03-17 00:00:00 Mottagande av asylsökande m.m. 1041761A-AFC0-4187-90B1-CEAACB04E8F5 5 RUNE BACKLUND (c) c Herr talman! Socialförsäkringsutskottet betänkande nr 11 innehåller flera frågor som rör vårt mottagande av asylsökande. Det har flera talare noterat. Få samhällsverksamheter har någonsin varit så utsatta för stora omvälvningar och påfrestningar som vårt flyktingmottagande har varit under de senaste åren. Antalet asylsökande har varierat kraftigt mellan åren. Det har i sin tur påverkat såväl mottagandets organisation som dess innehåll och inte minst dess kostnader. Som framgår av vårt betänkande fanns det vid ingången av innevarande budgetår över 90 000 asylsökande och flyktingar i Invandrarverkets förläggningssystem. Prognosen tyder på att antalet personer, i slutet av det budgetår som nu behandlas, skall vara nere på 10 000. Förutsättningen för detta är naturligtvis att en ny stor grupp asylsökande inte anländer till våra gränser under det år som kommer. Detta visar kanske på svårigheterna i att planera och organisera denna verksamhet. Det svänger väldigt när det gäller både tiden och omfattningen. Under de senaste åren har det riktats en hel del kritik både mot Statens invandrarverk och mot mottagningsverksamheten. Jag tänker inte gå in på detaljerna i den kritiken, men jag kan konstatera att en del kritiska synpunkter har varit berättigade men att det också har funnits en hel del kritik som har varit obefogad. I det stora hela måste det dock konstateras att man har klarat sina uppgifter på ett bra sätt, med tanke på den stora anspänning som har varit under de senaste åren. Detta konstaterar också regeringen i sin proposition. Herr talman! Regeringens förslag till ny organisation och riktlinjer för flyktingmottagandet innebär en vidareutveckling av vårt mottagande. Förslaget är baserat på de erfarenheter som vi har fått under de senaste årens verksamhet. I allt väsentligt ställer sig en bred utskottsmajoritet bakom regeringens förslag. Huvudpunkten i förslaget är att Statens invandrarverk även fortsättningsvis skall vara huvudman för flyktingmottagandet och att verksamheten skall vara så flexibel som möjligt. För att uppnå ökad effektivitet och minskade kostnader skall verksamheten omfattas av ett anbuds- och konkurrensförfarande. Det gör att den del av verksamheten som drivs på entreprenad ökar. För att stimulera fler asylsökande till att ordna ett eget boende öppnas det möjligheter för dem att få hyresersättning om de önskar bo hos släktingar eller bo på något annat sätt. Vi har ju diskuterat principen om att de skall ta ett ökat ansvar för sina egna liv i Sverige. I förslaget vidareutvecklas den meningsfulla verksamhet som i dag finns på förläggningarna för de asylsökande. Verksamheten skall utökas tidsmässigt, och de asylsökande blir också skyldiga att delta i verksamheten. Man har pekat på deltagande i svenskundervisning och verksamhet som innebär orientering om förhållandena i det svenska samhället. Det gäller deltagande i det gemensamma arbetet på förläggningarna, och det gäller deltagande i verksamheter utanför förläggningarna. Den sista punkten har framkallat en del synpunkter. Det finns också en reservation när det gäller formerna för hur denna verksamhet skall bedrivas. Socialdemokraterna har i sin reservation pekat på att det skall vara ett obligatoriskt samrådsförfarande med länsarbetsnämnder och fackliga organisationer. Vi har från majoritetens sida samma uppfattning som regeringen. Om detta skall fungera får man inte kringgärda verksamheten med alltför många tekniska och andra komplicerade regler som gör att verksamheten blir tungrodd och svårhanterlig. Då kommer man inte heller att nå speciellt många verksamheter utanför förläggningarna. Från regeringens sida har man mycket klart sagt att det är fråga om uppgifter som normalt inte utförs på marknadsmässiga villkor. Man har pekat ut vissa områden som är lämpliga för den här typen av uppgifter. Därmed tycker vi heller inte att de konfliktpunkter finns som har berörts av ett par talare när det gäller anknytning till den övriga arbetsmarknaden och den ordinarie verksamheten -- den som kan ske på vanliga marknadsmässiga villkor. Vi är på den punkten nöjda med regeringens avvägningar. Jag kan inte låta bli att något kommentera Ny demokratis reservation när det gäller förläggningsverksamhetens organisation. Ny demokrati förordar en återgång till ett system som innebär att det skall vara någon form av -- om jag har uppfattat det rätt -- enkla förläggningar med helpension. Där aktiveras inte precis den asylsökande utan passiviseras snarare. Argumentationen är litet märklig. Det är bara något år sedan en av Ny demokratis förgrundsgestalter, Bert Karlsson, åkte land och rike runt för att argumentera mot den nuvarande organisationen på Invandrarverkets förläggningar. Han sade att just det att människor trängdes ihop i förläggningar, att det inte fanns någon aktiv verksamhet osv., var fel. Nu pläderar Ny demokrati för en återgång till ett system som skulle innebära mer passivitet och en återgång till ett helpensionsboende. Samtidigt har det under en längre tid varit en utveckling mot att man skall lämna hotell- och pensionatsvistelserna och gå in för att de asylsökande skall ta ett ökat ansvar för sig själva. Jag måste säga att jag har svårt att hänga med i Ny demokratis tankegångar på detta område. Därför yrkar jag avslag på Ny demokratis reservation på den här punkten. Från utskottets sida har vi gjort en del mindre justeringar -- Maud Björnemalm nämnde detta i sitt anförande -- när det gäller detaljer i regeringens förslag, t.ex. tystnadsplikten för de anställda som finns på entreprenörernas förläggningar. Vi har framfört önskemål till regeringen om att få till stånd en enklare hantering av arbetstillstånden. Vi har justerat åldersgränser så att de stämmer med hur verksamheten ser ut. Det är, som sagt, fråga om mindre justeringar. När det gäller helheten upplever jag det som att det finns en bred enighet här i riksdagen bakom huvudprinciperna för detta förslag. Det finns kanske anledning att också orda något om de andra två delarna, som handlar om tidsbegränsade uppehållstillstånd och ny ansökan. Utskottet uppfattar förslaget från regeringen om tidsbegränsade uppehållstillstånd som en tillfällig lösning i avvaktan på att den invandrarpolitiska utredningen blir färdig med sitt förslag. I direktiven ingår det att utredningen skall se över vår flyktingpolitik och vår utlänningslagstiftning i stort. Frågan om hur olika skyddsbehov skall hanteras när det gäller både permanenta och tillfälliga uppehållstillstånd ingår som en uppgift. Vi ser därför den lösning som regeringen nu har valt som en temporär lösning i avvaktan på att utredningen blir klar med sitt förslag och man kan göra en samlad helhetsbedömning av vilka skyddsanordningar som skall finnas för olika grupper. Det gäller kanske också de grupper som i dag faller utanför det traditionella asylbegreppet. Det handlar om miljöflyktingar samt om flyktingar i samband med svältkatastrofer och liknande katastrofer som kan inträffa i vår närhet. Utskottet har under avsnittet Ny ansökan valt att följa regeringens förslag när det gäller vem som skall ansvara för den förnyade ansökan, dvs. att Utlänningsnämnden skall ta över det ansvaret från Invandrarverket. Vi har däremot valt att inte följa regeringens förslag när det gäller kriterierna för hur en ny ansökan skall prövas. Bakgrunden till det är att det har uppstått en diskussion kring huruvuda de kriterier som regeringen har föreslagit skulle innebära en kraftig insnävning i möjligheterna att få sin sak prövad. Vi har utgått ifrån att regeringen själv har sagt att syftet med den förändrade organisationen och de förändrade kriterierna inte är att minska antalet ansökningar som bifalls utan att förhindra att man alltför många gånger upprepar sina ansökningar, att det blir en regel att man ansöker flera gånger. Utskottet har gjort en sammanvägning. Vi har valt att följa organisationsmodellen och behålla de gamla kriterierna. När det gäller rättshjälpen har vi valt att gå på regeringens förslag, dvs. att begränsa samhällets skyldighet att ge ekonomiskt stöd till rättshjälp när det gäller att lämna in ansökningar. Vi tror att vi har hittat en rimlig avvägning, med tanke på hur vi har uppfattat diskussionen, debatten och också regeringens ambitioner på detta område. Vi utgår självfallet ifrån att regeringen noga följer upp det här. Det är naturligtvis ytterst en avvägningsfråga hur mycket av kvalificerade resurser vi kan använda för behandling av ansökningar när vi en gång har kommit till ett slutgiltigt avgörande i utlänningsnämnden om hur många gånger man skall kunna föra upp sitt ärende på nytt. Vi tycker att den avvägning vi har gjort om hur man skall hantera den här ansökan är lämplig. Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall till utskottets hemställan. 0314386385815 N 2010-01-01 00:00:00 251672 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0974/#anf5