2349340 GH0974 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:74 Torsdagen den 17 mars 1993/94 74 1994-03-17 00:00:00 Mottagande av asylsökande m.m. C334C78D-B501-40C7-ABB3-595E317625CC 2 MAUD BJÖRNEMALM (s) s Herr talman! Socialförsäkringsutskottets betänkande behandlar mottagande av asylsökande. Det handlar om arbete och sysselsättning för asylsökande. Det handlar också om dagbidrag, bostadsersättning, hälso- och sjukvård och tillfälliga uppehållstillstånd. Det är med andra ord en diverseproposition vi har att behandla här i kammaren. I dag går mottagandet av asylsökande till så att den asylsökande först kommer till en utredningssluss. Syftet med utredningsslussar var och är att utredningen skall ske så snabbt som möjligt och att den asylsökande skall finnas tillgänglig under utredningstiden för att undvika långa handläggningstider. Därefter får den asylsökande komma till en förläggning och där vänta på beslut och en eventuell kommunplats. Den förläggningsverksamhet som Invandrarverket bedriver omfattar utredningsslussar och förläggningar, både fasta och tillfälliga beroende på antalet asylsökande. En del förläggningar drivs på entreprenad av organisationer och andra av kommuner, men de flesta drivs i Invandrarverkets regi. De asylsökande skall självfallet ha en värdig behandling under sin väntetid. Men hur man än försöker ordna olika saker måste det primära och viktigaste vara de korta handläggningstiderna. Nu anser regeringen att om de asylsökande, i större utsträckning än vad som nu gäller, själva ordnar sin bostad kommer kostnaderna för mottagandet att minska. Eget boende skulle också, enligt regeringen, ge den asylsökande ökade möjligheter till ett mera aktivt liv och innebära en minskad social isolering under väntetiden. För att stimulera den asylsökande att skaffa egen bostad skall bostadsersättning utgå med 500 kr per månad för ensamhushåll och 1 000 kr för familjer. Invandrarverket skall ändå vara skyldigt att hålla plats på förläggning om det egna boendet misslyckas. Ibland kan man i debatten få den uppfattningen att de flesta förläggningar består av baracker utplacerade någonstans i skogen. Folkpartister talar gärna om våra ''flyktingläger''. I själva verket är de allra flesta förläggningar inrymda i våra vanliga bostadsområden där de asylsökande bor i vanliga lägenheter och har eget hushåll. Regeringen är tydligen medveten om att förslaget kan medföra förlängda handläggningstider. Därför föreslår regeringen att dagersättningen skall kunna reduceras om någon håller sig undan och på så sätt fördröjer eller försvårar utredningen. Utskottet vill att regeringen noga skall följa utvecklingen av det egna boendet -- särskilt när det gäller effekterna på handläggningstiderna -- och komma med förslag till åtgärder om det egna boendet får negativa konsekvenser. I propositionen föreslås också att alla förläggningarna skall vara öppna för entreprenad. Vi socialdemokrater motsätter oss inte entreprenader, men vi anser ändå att det bör finnas en grundorganisation med utredningsslussar och ett antal fasta förläggningar. Vi anser att det är viktigt med flexibilitet i förläggningsverksamheten. Det går inte att börja förhandla med entreprenörer vid en stor inströmning av asylsökande och vid ett stort akut behov av platser. Då blir det åter uthyrarnas marknad och de som bestämmer priset. Det är också viktigt att Invandrarverket formulerar grundprinciperna för vad en entreprenad skall innehålla och även formulerar konkreta och mätbara mål för kostnad och kvalitet när det gäller verksamheten. Regeringen anser att det räcker med att skriva in en skyldighet för personalen att iaktta tystnadsplikt i de privata entreprenörsavtalen. Vi anser att regeringen tagit väl lätt på tystnadsplikten. Det ansåg resten av utskottet också. Därför gör man ett tillkännagivande att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med ett förslag till lagreglering. Sedan juli 1992 finns det möjlighet för en asylsökande att få arbetstillstånd, om Invandrarverket gör bedömningen att beslut inte kommer att fattas inom fyra månader från det ansökan lämnats in. Det här medför ökad byråkrati, onödiga kostnader och merarbete för personalen. Invandrarverket har i sin budgetframställning för 1994/95 angett att det går åt sex årsarbetare för att hantera undantagen från arbetstillstånden, och det är bara 50 stycken som lyckats få arbete. Vi vill vända på det hela och säger att om den asylsökande har varit på förläggningen i fyra månader och får ett erbjudande om arbete, skall arbetstillstånd medges. Följer man vårt och Invandrarverkets förslag, skulle det ge en besparing på 1,5 miljoner kronor. Utskottet skriver därför i sitt betänkande, bl.a. med anledning av vår motion, att regeringen skall finna en bättre lösning i arbetstillståndsfrågan än vad som finns i dag. Herr talman! I propositionen föreslås att målsättningen skall vara att alla asylsökande skall arbeta eller delta i någon form av organiserad verksamhet under 40 timmar per vecka. Det är viktigt att det finns meningsfull verksamhet på förläggningar för vuxna, men särskilt viktigt är det att ungdomar mellan 16 och 18 år har något vettigt att göra, och det är oerhört viktigt att man inom den organiserade verksamheten ordnar med studier för ungdomarna. Det som i första hand kan komma i fråga när det gäller meningsfull sysselsättning är det som sker inom förläggningsområdet. Men om sysselsättningen skall gälla 40 timmar i veckan, räcker verksamheten inom området inte till, utan man behöver finna sysselsättning även utanför. I propositionen sägs att det är i första hand Invandrarverket som skall ordna sysselsättning och teckna avtal med uppdragsgivaren, men om driften lagts ut på entreprenad, kan entreprenören träffa avtal om sysselsättning. Någon ersättning skall den asylsökande inte ha, och i princip bör det vara fråga om verksamhet som annars inte skulle bli utförd, sägs det i propositionen. För att underlätta möjligheterna vill regeringen inte att asylsökande skall betraktas som arbetstagare i arbetsrättslig mening. Någon formell skyldighet att samråda med länsarbetsnämnd och berörd facklig organisation anser regeringen inte behöver finnas. Det här kan vi socialdemokrater inte acceptera. Vi anser att det är orimligt att vissa delar av den arbetsrättsliga lagstiftningen inte skall gälla för asylsökande. Det kan ju leda till att asylsökande blir en andra klassens arbetskraft. Vi anser också att det är Invandrarverket och inte några privata entreprenörer som skall teckna avtal om sysselsättning. Eftersom staten har huvudansvaret för mottagningen av asylsökande, måste staten via Invandrarverket även här ta sitt ansvar. Dessutom tycker vi att för att undvika att onödiga problem och konflikter uppstår, skall Invandrarverket samråda med Länsarbetsnämnden och berörd facklig organisation. Regeringen föreslår att dagbidraget skall kunna sättas ner för personer över 18 år som utan giltigt skäl vägrar delta i organiserad verksamhet, och jag delar den uppfattningen. Ett förbiseende från regeringens sida måste ha varit att man inte tänkt på att de ungdomar mellan 16 och 18 år som bor i s.k. ungdomsboende har dagbidrag som vuxna. Vi föreslår nu i vår motion att dagersättningen skall kunna sänkas, om någon av dessa ungdomar systematiskt undandrar sig organiserad verksamhet. Så blev också utskottets beslut. Herr talman! Ett enigt utskott har tidigare, med anledning av situationen i f.d. Jugoslavien, uttalat sig för möjligheten att ge temporärt uppehållstillstånd. I propositionen föreslår regeringen att tidsbegränsade uppehållstillstånd bör användas främst då människor flyr undan konflikter och kriser som bedöms ha kortare varaktighet. Det kan enligt propositionen också vara fråga om naturkatastrof eller en ekologisk katastrof. Regeringen anser att det första tillståndet borde ges på sex månader och sedan eventuellt ytterligare sex månader, alltså sammanlagt ett år. I vår socialdemokratiska motion anser vi att den som flyr undan väpnade konflikter också skall kunna få tillfälligt uppehållstillstånd. I utskottet enades vi om att väpnade konflikter inryms i förslaget i propositionen, men vi anser också att tillfälliga uppehållstillstånd kräver ett genomarbetat återvändandeprogram. Utskottet är av den uppfattningen att de förändringar som regeringen nu föreslår får ses som en form av beredskapslagstiftning i avvaktan på ett slutligt förslag från Invandrar- och flyktingkommittén, som nu behandlar den frågan. I ett försök att komma till rätta med de alltför många nya ansökningar som lämnas in efter avslag hos Utlänningsnämnden föreslår regeringen skärpta kriterier för ny ansökan. Vi delar regeringens uppfattning att avgörandet i de här frågorna skall flyttas över från Invandrarverket till Utlänningsnämnden. Vi delar också uppfattningen om en begränsning av rättshjälpen. Men förslaget till skärpning av kriterierna för bifall kan vi inte ställa oss bakom. Nuvarande bestämmelser om ny ansökan skall fortfarande gälla, och så blev utskottets beslut. Herr talman! Härmed vill jag yrka bifall till vår reservation nr 2 och i övrigt bifall till utskottets hemställan. 0708639889502 N 2010-01-01 00:00:00 251669 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0974/#anf2