2349339 GH0973 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:73 Onsdagen den 16 mars 1993/94 73 1994-03-16 00:00:00 Alternativ till burhållning av värphöns BBDA4B5C-6B84-47D2-B74D-46C1766C9CBD 92 CLAUS ZAAR (nyd) nyd Herr talman! Äggproduktionen i Sverige behöver omprövas. De tidigare godtagna produktionsmetoderna utsätts nu för en genomgående granskning och omprövning. Djuren skall hållas och skötas i en djurmiljö som ger dem god hälsa och möjlighet att bete sig naturligt. Forskning och försök kring alternativ till burhållning av värphöns ingår som en del i denna förändringsprocess. Det finns dessutom kreativa enskilda producenter som gör försök, eftersom de räknar med att denna förändring kommer att komma till stånd via en lagstiftning. Jag vill här uppmärksamma några erfarenheter som en enskild producent har delgivit mig. När det gäller värphöns måste man vara klar över att en hel kedja måste följa när systemen byts ut. Det innebär att uppfödningen, om burhönsmetoden skall frångås, måste ske genom att kycklingarna är frigående. De måste alltså kontinuerligt vara frigående. Uppfödaren av kycklingar måste ha samma inställning som producenten. En fri blivande värphöna kan utvecklas fritt. Den kan sandbada, plocka och sköta om sin egen fjäderskrud. En värphönas dag ser ut så att den fem timmar efter det att ljuset har tänts börjar värpa ett ägg. På eftermiddagen förbereder sig hönan för nästa dags värpning. Då är halm och sandbad viktiga komponenter för att göra hönsfågelns inpräglade beteende möjligt. Den dagliga tillsynen av värphönsen kräver tid, och det är där man får en förändrad kostnadsbild. Den blir dock inte så stor i praktiken som det har angetts i betänkandet. Den producent jag har talat med säger att 2:50 kr per kilo räcker. Han har också uppnått att antalet fellagda ägg efter ett tag har minskat till 3--4 %. Han har således fått ett mycket bra resultat. Denne producent anser också att den frihet som han har gett värphönsen medför att hönsen får mer motion. Han har naturligtvis också konstaterat att hönsen får ett större energibehov. Samtidigt har han uppnått en avkastning på 91--92 %. Äggen är tyngre, och kvaliteten på skalen är högre. Han har fått fram ett högkvalitativt ägg genom sin produktion. Han anser att frigående höns blir glada värphöns. Han arbetar också efter principen att förändra foderstaten för att uppnå det absolut bästa resultatet. Vi talar här om produktion i mindre anläggningar. Enligt hans bedöming kan man ha i storleksordningen 10 000 värphöns i dessa anläggningar. Därigenom får vi en närproduktion och en högkvalitativ produkt. På sikt får vi fler anläggningar. Vi får färskare ägg om vi kan genomföra den här reformen fullt ut. Jag tror, precis som Bengt Rosén, att det på sikt kommer att finnas frigående höns i hela Europa. Vi är på det klara med problemen med salmonella i Tyskland. Vi har diskuterat det tidigare i kammaren. Om vi får en produkt med betydligt högre kvalitet så blir vi också intressanta som förebilder och kanske som exportörer under en period. Detta medför att vi kan få en viss utökning av arbetsmarknaden. Detta ger helt enkelt fler arbetstillfällen på vissa områden där det annars inte skulle vara möjligt. De som skall arbeta med denna verksamhet behöver dock mycket utbildning. Det är ingen lätt sak. Man måste ha ett öga för produktion av ägg, som den producent som jag har diskuterat med uttryckte det. Dessutom måste man utveckla en foderstat som passar. Det är viktigt att vi får bra produkter och konkurrens på lika villkor. Jag tror att vi kan skapa en nisch för vår produktion med hög kvalitet på ägg. 0598843399200 N 2010-01-01 00:00:00 251527 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0973/#anf92