2349339 GH0973 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:73 Onsdagen den 16 mars 1993/94 73 1994-03-16 00:00:00 Alternativ till burhållning av värphöns 6F43999E-1D39-4F92-81B8-E9A1B5406E14 91 INGVAR ERIKSSON (m) m Herr talman! Det betänkande som kammaren nu behandlar är en uppföljning av det beslut som riksdagen fattade 1988 angående en ny djurskyddslag. Lagen gällde de grundläggande bestämmelserna om djurskyddet. När det gäller husdjursskötseln ställdes det särskilda krav på att djuren skall hållas och skötas i en god djurmiljö på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Människan har sedan urminnes tider varit beroende av att hålla husdjur, och medvetenheten om att dessa djur behöver skyddas och vårdas väl är lika gammal som husdjursskötseln. Lantbrukare som sysslar med djurproduktion är starkt medvetna om att djurens skötsel och vård är avgörande för att god produktion och lönsamhet skall kunna uppnås. Därför har gamla, trånga, mörka och ohygieniska stall steg för steg försvunnit och ersatts av ljusa, lättskötta och dragfria utrymmen. Vårt land ligger i frontlinjen då det gäller god djurskötsel. Därför är det mycket viktigt att stora och genomgripande förändringar sker på ett sådant sätt att redan förhållandevis goda lösningar inte slås ut och ersätts med andra som ännu inte -- trots stora ansträngningar -- uppfyller de krav som har ställts. Detta gäller i hög grad förhållandena inom svensk äggproduktion. Den bedrivs ännu i mycket hög grad i bursystem. Att äggproduktionen i så stor utsträckning bedrivs i bursystem beror helt och hållet på samhällets krav på effektiv produktion och låga livsmedelspriser. Denna produktionsform slog igenom under 1960- talet, och man kan utan tvivel konstatera att djurhälsan, äggkvaliteten och arbetsmiljön förbättrades med dessa system. Djurens produktionsförmåga är mycket god, varför man knappast kan påstå att hönsen far illa. Även om vi i Sverige har färre höns per bur än vad man har i omvärlden har det länge funnits en strävan att förbättra systemen. Det har också skett. Våren 1988 fattade riksdagen beslut om förbud att hålla höns för äggproduktion i bur fr.o.m. 1999. Under övergångstiden skulle forskning och försök bedrivas i syfte att få fram acceptabla alternativa system för äggproduktionen. Jordbruksutskottet och riksdagen ställde vid beslutstillfället 1988 upp fyra viktiga krav på de nya systemen. Djurhälsan och arbetsmiljön fick inte försämras. Medicineringen fick inte öka, och näbbtrimning för att hindra hackskador skulle inte tillåtas. Mot bakgrund av dessa krav har nu resultaten från en s.k. kontrollstation hösten 1993 presenterats. Utskottet har också vid en offentlig utfrågning fått bred information om hur forskning och försök utfallit och om hur resultaten har uppfattats på olika håll. Herr talman! Det kan konstateras att de framsteg som man hade hoppats på ännu inte har gjorts. Man kan därför oroligt ställa sig frågan: Klarar man av uppgiften inom den tid och med de målsättningar som avsågs från början? Fr.o.m. det att nya godkända system för inhysning av värphöns kommit fram tar det nämligen upp till tre fyra år innan en omläggning praktiskt kan fullföljas. Det är ofrånkomligt. Det krävs nya byggnader, inredningar och även djur som passar in i systemen. Det är fråga om mycket stora investeringar. Samhället eller staten kan rimligen inte heller begära att enskilda procucenter skall satsa på mycket dyra investeringar innan man praktiskt har sett inhysningssystem som fungerar säkert och garanterat i enlighet med de ställda kraven. Det är också angeläget att svensk produktion -- som hygieniskt och hälsomässigt ligger på en mycket hög nivå -- inte slås ut på ett sådant sätt att konsumenterna blir beroende av importägg från höns som lever i system som är väsentligt sämre än de nuvarande svenska systemen. Det har ställts krav från näringens sida på en förskjutning av ikraftträdandet. Jordbruksverket har också efter sin utvärdering föreslagit detta. Regeringen och jordbruksutskottet har dock inte valt att ändra tiden för ikraftträdandet av burhönsförbudet. I stället har årliga kontrollstationer med lägeskontroll lagts in i syfte att följa den fortsatta utvecklingen. Därmed skapas en möjlighet att göra korrigeringar om det visar sig nödvändigt. Utskottet har också starkt understrukit att beslutet om avveckling av burhönssystemet inte får innebära att svensk äggproduktion slås ut och ersätts med ägg som är producerade i andra länders bursystem. Vidare anser utskottet att det är viktigt att forskningen rörande alternativ till nuvarande bursystem blir så mångsidig som möjligt. Detta innebär att även modifierade typer av bursystem kan bli aktuella om de bedöms kunna uppfylla kraven ur arbetsmiljö- och djurskyddssynpunkt. Herr talman! Då beslutet om burhönsförbud fattades 1988 i denna kammare reserverade vi moderater oss, just för att de nya systemen för äggproduktion skulle uppfylla mycket bestämda villkor. T.ex. fick miljön för hönsen inte försämras. De nya systemen fick inte innebära att antibiotika generellt måste användas i fodret. Avnäbbning fick inte ske. Den hygieniska kvaliteten fick inte försämras. Dessutom fick inte arbetsmiljön bli lidande. Herr talman! Målen har ännu inte kunnat uppnås, men det betänkande som vi nu behandlar innefattar nya förutsättningar och tillägg som vi ställer oss bakom. Jag yrkar bifall till hemställan i betänkandet. 0695579897102 N 2010-01-01 00:00:00 251526 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0973/#anf91