<anforande>
<dok_hangar_id>2349339</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0973</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:73 Onsdagen den 16 mars</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>73</dok_nummer>
<dok_datum>1994-03-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Alternativ till burhållning av värphöns </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>59740E51-5BBD-40DA-BFF8-5D742C39E5E8</anforande_id>
<anforande_nummer>88</anforande_nummer>
<talare>ULLA PETTERSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag tillhör inte veteranerna i
jordbruksutskottet, men under snart ett och ett
halvt år som ledamot där har jag insett att
burhönsens liv och leverne har ett intresse långt
utanför utskottet, ett intresse som inte bara handlar
om bra förhållanden för äggproduktion.

Burhönsen har blivit något av en symbol för hur vi
handskas med de levande varelser som förser oss
med nödvändiga livsmedel. Livet för höns i en trång
bur är på något sätt så tydligt onaturligt och olustigt
för oss alla och så långt ifrån de hönsflockar som
många av oss -- jag också -- hade springande fritt
hemma på gården när vi växte upp, och som inte
var större än att vi kunde ge hönorna egna namn.

Det har under beredningen av det här ärendet
kommit åtskilliga brev, skrivelser och telefonsamtal
till utskottet. Inom utskottet har det gjorts upp
promemorior, det har skett utfrågningar och
uppvaktningar. Ofta har de som har hört av sig till
oss på olika sätt varit förvånansvärt väl insatta i
problemen.

Jag tycker att vi i utskottet med gott samvete kan
säga att vi har tagit frågan på allvar, och vi har också
åstadkommit ett enigt betänkande. Däremot finns
det ett särskilt yttrande, refererande till en s-
reservation till utbildningsutskottets betänkande 5,
som jag senare kommer tillbaka till, beträffande de
ekonomiska konsekvenserna av utskottets
resonemang.

Mot bakgrund av vad jag inledningsvis sade tror
jag, herr talman, att vi hade en majoritet av det
svenska folket med oss när vi beslutade att
äggproduktion efter 1998 skall ske utan trånga
burar. Jag tror också att vi har ett brett folkligt stöd
när vi nu slår fast att det här beslutet fortfarande
skall gälla, samtidigt som vi påpekar att vi vill ha
kvar en svensk äggproduktion av ungefär samma
omfattning som nu. Ingenting är ju vunnet om vi
fortsätter att äta burhönsägg fast de produceras
utanför vårt lands gränser.

Kritik kan riktas åt olika håll för att det forsknings-
och utvecklingsarbete med nya metoder som måste
till för att ersätta de nuvarande burarna inte kom i
gång i tid. Det är olyckligt, särskilt som det tar tid
att ställa om systemen. Det handlar inte bara om att
slänga ut burar och bygga nya fjäderfästallar, en
omställning som kan vara nog så svår, inte minst
ekonomiskt. Vi har också sett att hönsens
uppväxtförhållanden har en betydelse för deras
beteende som vuxna djur. Det kan alltså handla om
andra uppfödningsmetoder och kanske andra raser,
och sådant tar faktiskt ett par hönsgenerationer att
få fram. Skall man också hinna få en utvärdering är
det alltså nödvändigt att vara ute i tid.

Det är, herr talman, bakgrunden till vårt förslag om
utökade medel till forskning, en fråga som vi alltså
inte behandlar i det här betänkandet men som är
oupplösligt förknippat med detsamma.

Socialdemokraterna i jordbruksutskottet har fört
fram frågan om arbetsmiljön i fjäderfästallarna, om
behovet av utbildning och information till
verksamma inom branschen, både ägare och
anställda, samt om läkemedelsindustrins särskilda
behov av friska och oförorenade ägg. Vi är mycket
nöjda med att vi som ett enigt utskott på de här
områdena står bakom uttryck som vi är fullt till
freds med, och vi har inte funnit någon anledning
att reservera oss mot det.

Eniga har vi också blivit om motionskrav från både
oss och Folkpartiet om årliga redovisningar av
utvecklingen av omställningsarbetet. Vi vill inte på
nytt hamna i den situation att utvecklingen inte
fortskrider på det sätt vi vill och att vi som
beslutsfattare här i riksdagen inte är helt
införstådda med det. Regeringen föreslår en
kontrollstation först 1997, och vi är helt överens i
utskottet om att det är alldeles för sent. Vi vill ha
en årlig redovisning, med början redan den här
hösten.

Med vad jag nu har sagt, herr talman, vill jag yrka
bifall till utskottets hemställan på samtliga punkter
i jordbruksutskottets betänkande. Jag vill också
passa på att göra litet reklam för betänkandet. Jag
tycker nämligen att det är en utmärkt bra skrift, och
om man är intresserad av burhönsen och vår
äggproduktion kan man faktiskt få ut mycket
matnyttigt ur betänkandet.
</anforandetext>
<intressent_id>041436203711</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>251523</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0973/#anf88</protokoll_url_www>
</anforande>
