2349339 GH0973 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:73 Onsdagen den 16 mars 1993/94 73 1994-03-16 00:00:00 Trafikpolitikens mål 2F675B6C-8D34-49D3-914A-539FC98E1029 17 RUNE THORÉN (c) c Herr talman! Centerpartiet ingår som regeringsparti naturligtvis i den majoritet som står bakom det framlagda betänkandet. Jag tycker att Rolf Clarkson på ett utomordentligt sätt har redovisat regeringens och majoritetens ställningstaganden i dessa frågor, bl.a. att det fortsättningsvis kommer att bedrivas en del utredningar. Jag vill understryka vad Rolf Clarkson och många andra här har sagt om att vår regering inte är till bara för halva svenska folket utan självfallet för hela svenska folket. Att vi har en parlamentarism med majoritet och opposition är en annan sak. Regeringen skall vara till för hela Sverige och hela svenska folket. Det innebär också att regeringen, liksom jag hoppas att också den socialdemokratiska regeringen på sin tid gjorde, läser vad oppositionen skriver. Jag säger inte detta därför att jag har särskilt mycket att anmärka mot det som socialdemokraterna har anfört i sin reservation. De framhåller att det saknas konkreta åtgärder från regeringens sida. Så är inte fallet. Regeringen har anmält dessa frågor i propositionen och fortsätter att arbeta på dem. Socialdemokraterna tar visserligen numera, när de är i opposition, fram sådana här frågor men var mycket dåliga på detta medan de själva var i regeringsställning. För Centerpartiet är trafikpolitikens mål självfallet mycket viktiga, och vi försöker på olika sätt att påverka dem i den regering som vi sitter i. Vi har ansvaret för Miljödepartementet, som har hand om många frågor som berör trafiken, och dessa driver vi mycket hårt. Vi ansvarar också för Jordbruksdepartementet, som handlägger frågor i anslutning till inriktningen att hela Sverige skall leva. Via jordbrukssektorn kommer vi i framtiden kanske också att kunna få fram ett bränsle som skall kunna ge ganska många positiva effekter. På detta sätt kan man samtidigt nå två goda syften, dels ett levande landskap, dels en bättre miljöpolitik och bättre bränsle i våra bilar. Vi har också ansvaret för Arbetsmarknadsdepartementet, som har att driva en aktiv regionalpolitik, något som också berör frågor som gäller de olika trafikslagen. Herr talman! Den främsta anledningen till att jag ville säga några ord här i kammaren i dag är vissa funderingar som framförts dels i propositionen, dels från oppositionen. Vi kan se att det är svårt att få pengarna att räcka. Vi vill bygga järnvägar och vägar, och vi måste underhålla de järnvägar och vägar som vi har. Vi kan ha litet olika uppfattningar om hur detta skall styras. Det framhålls i propositionen att olika trafikslag skall bära sina egna kostnader. För någon dag sedan redovisade Dagens Nyheter skillnaderna mellan hur lastbilar och personbilar bär sina kostnader. Jag instämmer i det av Rolf Clarkson nyss gjorda påpekandet att vi bygger motorvägar av trafiksäkerhetsskäl. På dessa vägar går tunga långtradare och stora bussar i långväga trafik. Det är kanske inte riktigt säkert att de borde få gå där. Jag har ingen patentlösning på hur man skulle styra detta, men på sikt måste vi börja fundera över denna fråga. Vi kan inte använda järnvägen för att hämta timmer i skogen eller för andra sådana uppgifter ute i glesbygden. Där måste vi ha vägar som håller för lastbilarnas körning. En byggare sade för en tid sedan till mig: Om du visste hur mycket motorväg vi skulle kunna anlägga för samma pengar, om vi skulle bygga dem bara för personbilstrafik! Genom att man måste bygga för den tunga trafiken blir de oerhört mycket dyrare. Vi bör, precis som man gör i vissa andra länder, bl.a. av miljöskäl, börja fundera över på vilket sätt vi skall styra den tunga trafiken. Den skall användas där det är nödvändigt, men där så inte är fallet bör den i stället mer föras över till järnväg. Vi i Centern tycker att man här förbrukar pengar på ett kanske litet felaktigt sätt. Räcker då pengarna till allting? Det är fråga om stora projekt. Ett sådant som har debatterats här vid många tillfällen är Öresundsbron. Andra är Dennisöverenskommelsen och Adelsohnprojektet i Göteborg, det som man numera kallar Göteborgsöverenskommelsen. Jag hittar inte Sven- Gösta Signell bland dem som har haft synpunkter på och varit tveksamma till dessa oerhört stora miljardsatsningar. Fler och fler börjar ha sådana funderingar över Öresundsbron, inte bara ur miljösynpunkt utan framför allt också ur ekonomisk synpunkt. Skall vi svenska skattebetalare vara med om att betala Öresundsbron? Om det finns pengar kan man säga att det är bra, men en satsning av samhällets medel på detta innebär kanske att man måste minska samhällets byggande av vägar i Norrland, i östra Småland eller på andra håll i landet, kanske t.ex. på järnvägsbyggandet. Är det kanske därför som SSU har sagt nej till Öresundsbron? Också Broderskapsrörelsen i Sven- Gösta Signells hemlän sade nyligen nej till Öresundsbron. Kanske är det sådant här som ligger bakom detta. Många åkare börjar tala mer om sjöfart än om Öresundsbron. Detta är även ur deras synpunkt en kostnadsfråga. Jag hör inte särskilt mycket av Sven-Gösta Signells partivänner i diskussionerna om Göteborgsöverenskommelsen. Den innehåller utöver många kostsamma vägar som jag och Centern ifrågasätter också inslag av biltullar. Även på den punkten är jag litet bekymrad. Snart finns det kanske ingen kvar som tycker om biltullar. Moderaterna sade nyss att de inte gör det, och inte heller nydemokraterna gör det. Vi har från Centerns sida i och för sig ställt oss bakom någon form av bilavgifter, om de används för att styra trafiken, men så skall man inte göra i Göteborg. Det kommer inte att finnas något annat alternativ för genomfartstrafiken än E 6. Bilavgifter blir då inget styrinstrument. De kan inte heller användas för att betala byggandet av den nya E 6 -- den skall betalas på annat sätt. Vi tycker att detta är fel och har därför sagt nej till biltullar i Göteborg. Vi har däremot i Storstadstrafikkommittén, den s.k. Storken, sagt ja till styrinstrument syftande till att leda trafiken in i Göteborg eller in i Stockholm. Vi kan tänka oss ett sådant styrinstrument t.ex. för att betala en ny väg för direkt genomfartstrafik någonstans, t.ex. vid Svinesund. Man kan alltså fundera på sådana alternativ, men det är inte säkert att de är de bästa. Det börjar uppstå en reaktion ute i landet, som jag själv som politiker men även övriga här i kammaren bör fundera över, mot att vi uppifrån bestämmer om allting. Låt mig ge några exempel. Det börjar uppstå vissa tveksamheter omkring några motorvägsbyggen, bl.a. om riksväg 40 och om E 45. Det är viktigt att Vägverket ytterligare penetrerar dessa projekt. Ett annat projekt som förekommit i media gäller riksväg 50 från Örebro till Jönköping. Man har sagt att det skall vara en 13 m bred 110-kilometersväg. Inte bara miljövänner utan även kommuner börjar nu säga att de skulle kunna tänka sig en något smalare väg och då även att ändra den nuvarande vägen. Man skulle också kunna tänka sig att vid Omberg och Tåkern, i ett mycket vackert område, ha en högsta hastighet om 90 km i timmen. Man säger dock att det inte är möjligt, eftersom ni där uppe har beslutat att det skall vara en 13 m bred 110-kilometersväg. Jag tror inte att tanken bakom trafikpolitikens mål var att allt skulle bestämmas så exakt. Om man tycker att det är rimligt med en något smalare väg förbi Omberg och Tåkern och med en något lägre hastighet, tror jag att det är ganska klokt att tillgodose sådana önskemål. Det gäller framför allt om vi, vilket jag hoppas, i framtiden kommer att styra över mera av främst den tunga trafiken till järnväg. Herr talman! Detta var några allmänna synpunkter på trafikpolitiken som jag menar att vi är tvungna att ta till oss när vi fortsätter diskussionerna om hur vi skall få pengarna att räcka till såväl vägar som järnvägar. Jag tror inte att vi kan undvika sådana ställningstaganden, oavsett om vi sitter i majoritet eller i minoritet. Det viktiga är att vi ser till helheten i trafiksammanhangen. 0475759968705 N 2010-01-01 00:00:00 251452 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0973/#anf17