2349273 GH097 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:7 Torsdagen den 14 oktober 1993/94 7 1993-10-14 00:00:00 Allmänpolitisk debatt allmänpolitisk debatt A86FEC22-0815-461E-A443-4FA2002B20AE 83 ALF EGNERFORS (s) s Herr talman! Jag skall liksom många andra nu i den här debatten tala om läget på arbetsmarknaden i mitt hemlän. Utvecklingen på arbetsmarknaden i Sörmland har varit synnerligen negativ under de senaste åren. Bakgrunden är den formidabla utslagningen som skett av industrikapacitet i vårt län, genom att vart tredje industrijobb fallit bort sedan 1990. Vart tredje industrijobb är liktydigt med 7 600 arbetstillfällen -- och detta bara under de tre senaste åren. Tyvärr, kanske man kan säga, har dessa jobb inte gått förlorade genom att ett eller två större företag har fått slå igen, utan det är många små och medelstora företag som har tvingats att reducera sin personalstyrka eller i värsta fall att helt upphöra. Förlusten av ett Uddevallavarv eller en Volvoverkstad hade kanske gett större mediauppmärksamhet än denna gradvisa åderlåtning som nu skett av industrin i Sörmland. Många anrika företag som funnits i länet under lång tid har tvingats att upphöra med sin verksamhet. Exempel på detta är Tång-Lindström i Eskilstuna och Lever, tidigare Sunlight, i Nyköping. Byggverksamheten har drabbats mycket hårt. Minskad konsumtion har sedan medfört problem för varuhandel, hotell, restauranger m.m. De samhällsekonomiska problemen har tvingat fram kraftfulla nedskärningar även inom den offentliga sektorn. En rekordliten efterfrågan på arbetskraft har i samverkan med en strid ström av varsel om uppsägningar medfört att arbetslösheten stigit till nivåer som vi inte kunnat drömma om tidigare. Den öppna arbetslösheten var i augusti 8,7 %. Uttryckt i personer innebär det att nästan 14 000 sörmlänningar är utan arbete. Tar vi begreppet ''saknar fotfäste på arbetsmarknaden'', dvs. om vi räknar in även dem som är föremål för olika arbetsmarknadsåtgärder, kommer vi över 22 000 personer. Bland byggnadsarbetarna är arbetslösheten i dag drygt 30 %, dvs. 1 100 personer. Om man till dessa 1 100 lägger de 313 som sysselsätts genom olika åtgärder ser vi att nära hälften av byggarbetarkåren står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. För metallarbetarna är motsvarande siffra 15 %. Bara för Eskilstunas del innebär detta drygt 1 200 arbetslösa. Denna mörka bild förstärks av att endast en handfull län kan uppvisa en ännu allvarligare situation. Herr talman! Det som är ytterst oroande när man tittar djupare i arbetslöshetssiffrorna är ungdomsarbetslösheten och antalet långtidsarbetslösa. Var fjärde ungdom är arbetslös. Mer än var tredje arbetslös är långtidsarbetslös. Detta ställer mycket stora krav på arbetsförmedlingarna och gör att alla resurser i huvudsak får satsas på att klara situationen för dessa grupper. Här vill jag tillägga att vi redan kunnat se negativa effekter av de förändrade och försämrade utbildningsförmåner för arbetslösa som genomförts. En återgång till tidigare regler skulle underlätta ansträngningarna att få folk i utbildning. Vad gäller nyföretagandet har vi fått 2 100 nya företag i länet under de senaste tre åren. Men samtidigt har nästan 1 300 företag gått i konkurs, så bidraget därigenom till att förbättra sysselsättningsläget är än så länge mycket marginellt. Vi socialdemokrater har i motion efter motion pekat på vikten av att det satsas på utbildning och investeringar. Vi har pekat på nödvändigheten av satsningar på högskolan för att ge fler sörmlänningar möjligheter till utbildning. Där har regeringen lyssnat och utökat antalet platser. Men samtidigt som man ger med ena handen tar man, tyvärr, tillbaka med den andra och minskar antalet platser för utbildning av förskollärare på högskolan. Det är en åtgärd som vi har protesterat mot. Herr talman! Sörmland är ett län med starka traditioner inom tillverkningsindustrin, framför allt inom verkstadssektorn. För att stärka och ge möjligheter till utveckling av den sektorn har vi socialdemokrater i motioner bl.a. föreslagit branschprogram för kompetens- och teknikutveckling bland små och medelstora företag inom verkstadsindustrin. Detta är något som vi är övertygade om skulle kunna bidra till att stärka och utveckla verkstadsindustrin i vårt län. Vi tror inte att marknaden själv klarar detta. Det behövs ett riktat stöd från samhället för att dra i gång denna utveckling. Här har utvecklingsfonderna en viktig uppgift att fylla. De stora satsningar på vägar och järnvägar som nu görs i länet är mycket positiva och kommer på sikt ge länet konkurrensfördelar. Men det är viktigt att dessa investeringar fullföljs, så att vi inte om några år står med nybyggda järnvägsspår men inte har några lok och vagnar att bedriva trafik med. Här vill vi understryka vikten av att trafikföringen planeras och av att det upphandlas sammanhållet för Mälardalen. För att dessa stora investeringar skall utnyttjas optimalt krävs det att man ser Mälardalen i ett sammanhang och inte styckar sönder i tron att konkurrens och mångfald ger valfrihet för den enskilde. 0444624665304 N 2010-01-01 00:00:00 245122 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH097/#anf83