2349335 GH0969 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:69 Torsdagen den 3 mars 1993/94 69 1994-03-03 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:89 om Sydafrika interpellationsdebatt 01F298A1-903D-41FE-AEDC-1F5A182326AE 6 MARIANNE ANDERSSON (c) c Herr talman! Också jag vill tacka för svaret. Jag tillhör dem som har varit där nere, och jag kan instämma i allt det som är sagt. Vi har upplevt samma saker, och jag behöver inte upprepa något av det. Utrikesministern säger att utvecklingen mot demokrati i Sydafrika inte har varit smärtfri, och det är verkligen ett understatement. Utvecklingen har inte varit och är inte smärtfri. Det har sagts en hel del här om våldets omfattning, men vi har svårt att fatta hur det egentligen är. Man kan säga att landet pendlar mellan hopp och förtvivlan, även om hoppet ändå är stort inför valet och den nya tid som skall komma. Men det finns en förtvivlan inför vad som kan hända om partier fortsätter med att vägra ställa upp i val, och jag ser mycket stora risker med detta. Jag läste i gårdagens tidning att det fanns ett visst hopp, men nu säger Karl-Göran Biörsmark att inställningen är negativ igen. Det återspeglar något som vi märkte när vi var där nere, nämligen att Buthelezi och hans Inkathaparti växlade från dag till dag och ständigt kom med nya krav. Läget var mycket svårt. Om Inkatharörelsen inte ställer upp, kommer den naturligtvis att göra allt för att skrämma människor inför röstningen och för att hindra valet. Jag skulle också tro att man i så fall kommer att lyckas. Det är mycket svårt för människor att visa det mod som krävs för att verkligen ta sig till en röstlokal. Det kommer faktiskt dagar också efter valet, och då riskerar man att bli trakasserad av dåliga förlorare. Vi har en oerhört stor uppgift i att stödja demokratiutvecklingen, både nu, som så många har sagt, och även senare, när det gäller att sätta till alla resurser för att få ett fritt och demokratiskt Sydafrika. Vägen dit är nog ganska lång, men det finns ändå hopp. Jag är mycket glad för de positiva redogörelser som vi fått från utrikesministern, både om vad som skall göras och om vad som görs. Det intryck som vi fick av de svenska insatserna var att de i mycket stor utsträckning har träffat helt rätt och att de gör en oerhörd nytta. Det är mycket positivt. Men det är synnerligen viktigt att vi fortsätter med insatserna och inte glömmer Sydafrika. Vi bör sätta in ordentligt med resurser under denna känsliga period. Jag har också en fråga till utrikesministern, och den gäller det svenska näringslivet. Vi vet att det finns många svenska företag där nere. Många ligger i startgroparna för att utvidga sin verksamhet, och andra är på väg dit. Förhoppningarna på den sydafrikanska marknaden är mycket stora från hela omvärlden, och det är mycket positivt. Det är givetvis en mycket stor resurs för landet att det kommer företag dit, att man investerar osv. Som jag ser det är företagen en resurs också när det gäller demokratiutvecklingen. De har en stor uppgift och en förpliktelse att på arbetslivets område medverka i denna demokratiska uppbyggnad på det sätt som passar dem. Det kan gälla arbetsorganisation, arbetsvillkor, möjligheter till organisering osv. Jag vill fråga utrikesministern om det tas några kontakter i detta syfte med företag som finns där nere eller som är på väg dit och i så fall med vilka. Jag skulle vilja skicka med en uppmaning att man tar sådana kontakter. 0754692641206 N 2010-01-01 00:00:00 251348 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0969/#anf6