<anforande>
<dok_hangar_id>2349335</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0969</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:69 Torsdagen den 3 mars</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>69</dok_nummer>
<dok_datum>1994-03-03 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1993/94:87 om arbetslösheten</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>E03D44CA-32AF-4589-93DF-87EF0503869E</anforande_id>
<anforande_nummer>28</anforande_nummer>
<talare>MAGNUS PERSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern
för svaret på min interpellation.

Anledningen till att jag ställde interpellationen var
att trots det kärva klimatet på arbetsmarknaden
fanns och finns det alltjämt ett betydande överskott
på länsarbetsmarknadsnämnderna. Många anser
att det finns alltför många vattentäta skott som är
omöjliga att rubba eller forcera.

I november månad skrev de båda
generaldirektörerna i AMS och Boverket till
regeringen och bad att få använda vissa medel i
syfte att stimulera till ombyggnad av bostäder. Det
var för övrigt inte bara generaldirektörerna som
hörde av sig. Hyresgästerna,
byggmästarföreningarna, byggjobbarna och
länsarbetsnämnderna skrev i sin förtvivlan till
regering, riksdag och utskott. Det var högljudda
demonstrationer utanför riskdagshuset.
Regeringen slog dövörat till och sov sin
törnrosasömn -- trots allt som hände utanför
riksdagshuset.

Den 16 december föll våra ROT-förslag i
riksdagen. Regeringen låg alltför länge stilla medan
adventsstjärnorna tindrade klart i
regeringskansliet. Sedan kom Börje Hörnlund som
en jultomte och gav svenska folket en julklapp,
men betydligt mindre än vad både
generaldirektörer och andra hade tänkt sig.

De arbetslösa byggnadsarbetarna väntar inte.
Siffrorna tickar obönhörligt vidare. Erfarenheterna
visar att departementschefen väntar för länge. Det
finns en uppenbar risk att medan gräset gror dör
kon. De som drabbas är de arbetslösa. Utskottet får
bana väg för att hålla tidtabellen. Det var just det
som hände senast. Beslutet som vi fattade i går visar
att riksdagen har tagit kommandot. Riksdagen
körde över regeringen och vill att regeringen skall
handla snabbt.

Börje Hörnlund framhåller i sitt svar det som inte
har skett. Här borde vi ta upp en diskussion. Det är
viktigt att lyssna på signaler ute från fältet. Det är
för många vattentäta skott mellan myndigheter och
regionala organ. Jag kan ta mitt hemlän Värmland
som exempel. Där finns en ny länsflygplats och ett
nytt länsmuseum som länet velat tidigarelägga
byggstarten för. Länsarbetsnämnden har medel
men kan inte påbörja objekten. Värmlands
byggmästarförening och andra organisationer har
stått i frontlinjen för att dokumentera och skaffa
fram realistiska alternativ.

Enligt nuvarande regelverk kan inte
länsmyndigheter, hur mycket de än vill och är
överens, tidigarelägga byggstarterna. Varför? Jag
har i min interpellation tagit upp frågan varför det
inte går att riva dessa murar och från centralt håll
delegera beslutsprocessen. Statsrådet säger att en
arbetsgrupp har tillsatts, och det är bra. Jag hoppas
att det går att ta bort dessa hinder. Det är också
viktigt att statsrådet och departementet är lyhörda
och lyssnar på vad länen har att säga och
efterkommer deras begäran om att få påbörja
angelägna verksamheter.

Vi i Värmland är inte ensamma om att ha resurser
över som inte går att föra över till andra angelägna
länssatsningar. Därför anser man att en bättre
tingens ordning bör införas. Beslutanderätten bör
delegeras. Det är just detta jag är ute efter.

Statsrådet säger att det är riksdagen som beslutar
om medelsramar och den huvudsakliga
inriktningen för dem. Det är delvis sant. Men om
statsrådet får brev från generaldirektörer och andra
berörda går det bra att vända sig till riksdagen. Vi
är beredda att diskutera frågorna. Då kan det bli
breda majoriteter för att riva barriärerna. När det
gäller infrastruktursatsningar behövs det betydligt
mera pengar.

Regeringen har fått 1,5 miljarder kronor. Jag
kommer ihåg när Börje Hörnlund lidelsefullt
nästan jagade dåvarande industriministern Thage
G Peterson. Han fick tillgång till de medel han var
ute efter. Nu har statsrådet tillgång till 1,5 miljarder
kronor. Anser statsrådet att dessa medel räcker?
Jag tycker att detta är som en fläck. Det behövs
betydligt mera. Det skulle vara bra att få veta hur
statsrådet ser på detta. Kommer det mera resurser
i syfte att dämpa byggarbetslösheten? Det är den
som är så skrämmande hög i de allra flesta län. Det
är det vi skall diskutera.

Statsrådet säger att han har öppnat nya vägar. Jag
tycker, herr talman, att vi borde öppna alla dörrar
på vid gavel. Gör det, herr Börje Hörnlund. Låt oss
diskutera de återstående delarna av ROT-
programmet, så kanske vi kan dämpa
arbetslösheten ytterligare. Jag hoppas att statsrådet
är beredd att diskutera denna fråga. Från
socialdemokratiskt håll förväntar vi oss mera ROT-
jobb och flera öppna dörrar från regeringens sida
för att rädda jobben. Jag skulle gärna vilja ha en
kommentar från statsrådets sida.
</anforandetext>
<intressent_id>0818989495009</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>251370</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0969/#anf28</protokoll_url_www>
</anforande>
