2349335 GH0969 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:69 Torsdagen den 3 mars 1993/94 69 1994-03-03 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:87 om arbetslösheten interpellationsdebatt AD50E903-36DB-4CE9-B26F-4B678E8E8579 27 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c) c Herr talman! Magnus Persson har frågat mig om jag är beredd att medge dispenser från nuvarande regelverk och rådande byråkratiska bestämmelser för att komma i gång med angelägna infrastruktursatsningar runt om i landet i syfte att bekämpa den höga arbetslösheten. Vidare har han frågat mig om jag är beredd att vidta åtgärder i syfte att delegera beslutanderätten från central till regional nivå och om jag är beredd att öka andelen otraditionella insatser inom Arbetsmarknadsverket. Under innevarande budgetår beräknas Arbetsmarknadsverket inte förbruka alla de anvisade medlen. Magnus Persson menar att befintliga arbetsmarknadspolitiska medel snabbt måste omfördelas för att få i gång infrastruktursatsningar och att detta i nuläget hindras genom byråkratiska bestämmelser. Att Arbetsmarknadsverket vid budgetårets slut beräknas få medel över är en helt ny situation då det tidigare år alltid har varit brist på medel. En inte oväsentlig förklaring är att den mycket omfattande åtgärden arbetslivsutveckling (ALU) inte finansieras från anslaget för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna utan från Arbetsmarknadsfonden. Trots den låga medelsförbrukningen så har aldrig någonsin så många personer fått del av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder som nu. Naturligtvis är det meningen att de medel som är avsatta för att bekämpa arbetslösheten skall användas. Omprioriteringar har redan gjorts. I december förra året fick AMS möjlighet att använda 500 miljoner kronor för ROT-insatser och 100 miljoner kronor till ombyggnadsbidrag för äldrebostäder. I går fattade riksdagen beslut om att bemyndiga regeringen att få använda ytterligare 1,5 miljarder kronor av AMS medel för olika ROT- insatser. Utöver detta har länsarbetsnämnderna möjlighet att till viss del subventionera byggen och infrastruktursatsningar genom att gå in med beredskapsarbeten av investeringskaraktär. När det gäller otraditionella medel hade endast 36 % av dessa förbrukats vid årsskiftet. Någon brist på otraditionella medel föreligger alltså inte. Magnus Persson beskriver i sin interpellation arbetsmarknadspolitiken som byråkratisk och centraliserad. I dag styr statsmakterna Arbetsmarknadsverket genom mål- och resultatuppföljning. Detta innebär att riksdagen beslutar om medelsramar och huvudsaklig inriktning av de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Regeringen formulerar därefter övergripande mål för myndigheten. För de konjunkturella arbetsmarknadspolitiska åtgärderna finns det endast ett gemensamt anslag som gör det möjligt för länsarbetsnämnden och arbetsförmedlingen att välja den åtgärd som lämpar sig bäst för den arbetslöse och den lokala arbetsmarknaden. Det råder i dag en stor frihet för Arbetsmarknadsverket att inom sitt anslag prioritera de bästa åtgärderna såsom t.ex. arbetsmarknadsutbildning eller beredskapsarbete. För att utnyttja pengarna till andra ändamål såsom infrastrukturinvesteringar krävs riksdagens beslut. När det gäller byråkratin är regeringen naturligtvis intresserad av att få bort onödig administration. I syfte att förenkla regelsystemet för olika åtgärder har det därför bildats en arbetsgrupp med representanter från AMS och Arbetsmarknadsdepartementet. Detta arbete har högsta prioritet. Magnus Persson frågar mig också om jag är beredd att vidta åtgärder i syfte att delegera beslutanderätten. I och med införandet av mål- och resultatstyrning har beslutanderätten liksom medlen i huvudsak delegerats ut till dem som har den bästa lokala kännedomen, nämligen arbetsförmedlingen. Det finns i princip inga medel kvar centralt hos AMS. Slutligen kan sägas att under denna lågkonjunktur har regeringen förutom stora satsningar inom arbetsmarknadspolitiken även tidigarelagt infrastruktursatsningar för ca 13 miljarder kronor och kraftigt utökat antalet reguljära utbildningsplatser av arbetsmarknadsskäl. Regeringen har också utökat användningsområdet för de arbetsmarknadspolitiska medlen så att det har getts nya möjligheter för Arbetsmarknadsverket att satsa på t.ex. tidigareläggning av affärsverksinvesteringar, skogsbilvägar och allmänna samlingslokaler. Allt detta har gjorts i syfte att motverka arbetslösheten och dess skadliga effekter. Sammantaget kan sägas att regeringen har öppnat många vägar för att bekämpa arbetslösheten både med hjälp av traditionella och extraordinära åtgärder. Avslutningsvis vill jag nämna att en kommitté har tillsatts med uppdrag att utreda arbetsmarknadspolitiken. Bland de huvudfrågor som kommittén skall behandla finns utöver frågor om arbetsmarknadspolitikens roll, omfattning och inriktning bl.a. frågor om hur den nuvarande styrningen och kontrollen av arbetsmarknadspolitiken kan förbättras. 0525479453308 N 2010-01-01 00:00:00 251369 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0969/#anf27