2349335 GH0969 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:69 Torsdagen den 3 mars 1993/94 69 1994-03-03 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:89 om Sydafrika interpellationsdebatt 2543473A-1954-4319-8E88-1DB107761AA8 11 KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp) fp Herr talman! Jag vill tacka utrikesministern för svaret och reaktionen på den fråga jag ställde i slutet på mitt förra anförande. Jag tackar för de kraftfulla formuleringarna, såsom att det gäller att ta itu med apartheidsystemets arv och att vi skall göra allt för att ha ett fortsatt stöd i Sydafrika. Det är mycket bra, och jag tackar för det. Jag tror att det var president Kennedy som sade något liknande detta: Fråga inte vad landet kan göra för dig; fråga vad du kan göra för landet. Jag kom att tänka på det när jag såg en annons som Nelson Mandela hade i en Sydafrikansk tidning. Han hade formulerat det så här: Det är dags att du frågar: Vad kan landet göra för dig? Det är en omvänd formulering mot den president Kennedy använde. Jag har förståelse för det. Här har Mandelas folk i årtionden levt i ett land som just inte har gjort så mycket för hans folk. Jag förstår formuleringen. Det är dags att fråga sig: Vad kan landet göra för dig? Samtidigt är det naturligtvis en något utmanande formulering. Jag har också märkt att han tar tillbaka detta litet grand i sina tal, där han försöker tona ned det. Tro inte att ni skall köra en Mercedes dagen efter valet -- har han t.ex. formulerat det. Det finns mycket som måste göras. Vi har berört det här. Det gäller sådana saker som utbildning, bostäder, vatten och sjukvård. Klyftorna är enorma efter arvet från apartheidsystemet. Därför är också förväntningarna enorma. De politiska ledarna har en mycket skör balansgång framför sig, att dels hålla tillbaka förväntningarna, dels försöka ge hopp om en ljus framtid där landet kan göra någonting för dess befolkning. Nu hoppas vi att dessa val i slutet på april skall bli fria och rättvisa val, och att vi inte efteråt behöver ångra att vi inte gjorde tillräckligt, såsom t.ex. i Angola. Jag har en känsla av att det internationella samfundet inte gjorde tillräckligt där. Utvecklingen hade kunnat bli annorlunda. Namibia är ett bra exempel på vad man kan göra och vad det betyder för den fortsatta stabiliteten i landet. Angola har inbördeskrig, men i Namibia jobbar man fredligt mot samförstånd med oppositionen. Nu gäller det alltså Sydafrika. Det är nu vi investerar i en fredlig demokratisk utveckling eller fortsatt våld. Mycket avgörs som sagt den 27 april. 0738969851001 N 2010-01-01 00:00:00 251353 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0969/#anf11