2349334 GH0968 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:68 Onsdagen den 2 mars 1993/94 68 1994-03-02 00:00:00 Information om avtalet med EU D78F1788-66CD-45E3-8DF1-B4B5ED8893C1 8 GUDRUN SCHYMAN (v) v Fru talman! Jag kommer inte att låta lika optimistisk som de andra. Men jag kan gratulera till att förhandlingarna är slutförda. Jag tror säkert att ni har gjort ett bra jobb. Jag är också övertygad om att det finns delar av förhandlingsresultatet som är bra. Kanske har de blivit bättre än väntat. Andra delar kan ha blivit sämre än väntat. Hittills har inte någon av oss sett förhandlingsresultatet. Det är bara några få som har fått se det än så länge. Uppgifterna finns ju inte på bordet i tillräcklig omfattning för att vi här och nu skall kunna göra någon helhetsbedömning. Men för att i denna stund i kammaren vara litet saklig är det intressant att konstatera att det som hittills framkommit är att Sverige i förhandlingarna inte fått några juridiskt bindande undantag på några punkter, utom när det gäller snuset. I övrigt handlar det om övergångsbestämmelser med nya förhandlingar om två, tre eller fyra år och i någon fråga om fem år. Vi vet också att flera av de överenskommelser som träffats under förhandlingarnas gång kan komma att ifrågasättas av EU-domstolen. Förmodligen kommer de att ifrågasättas när det blir anmälningar i frågor som bl.a. Systembolagets vara eller inte vara. Flera av de politiska överenskommelser som är gjorda inom ramen för förhandlingarna kommer alltså att överprövas av den europeiska unionens domstol, och besluten kommer till syvende och sist att fattas av de jurister som sitter där. Men det mest intressanta är ju de frågor som över huvud taget inte har förhandlats. De stora och avgörande frågorna har ju inte varit uppe till förhandling. Den första frågan gäller den ekonomiska och monetära unionen. I den frågan har Sveriges förhandlare inte begärt några undantag från några delar av den ekonomiska och monetära unionen. Det innebär att Sverige genom att säga ja till ett medlemskap säger ja till en gemensam valuta, en gemensam centralbank med målsättningen inflationsbekämpning och prisstabilitet för den ekonomiska politiken. I dagens konjunkturläge går det helt på tvärs med målet full sysselsättning. Detta förbinder sig Sverige vid ett medlemskap att arbeta för, dvs. inflationsbekämpning i stället för full sysselsättning. Vi lyfter besluten om den ekonomiska politiken från denna församling, Sveriges riksdag, över till en riksbank som skall stå fri från allt inflytande och all kontroll över folkvalda församlingar -- en separation av ekonomin från politiken. Frågan om inflytandet över den ekonomiska politiken är mycket avgörande för många människor i Sverige. Detta har det inte förhandlats om! Den andra stora frågan som inte varit uppe till förhandling gäller Sveriges medverkan i den utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska gemenskapen. Förhandlarna säger helt enkelt att vi träder in i detta och förbinder oss att medverka till utvecklingen av en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik inklusive en försvarspolitik. Det innebär för de flesta uttolkare -- utom en del förhandlare och politiska företrädare -- att Sverige säger upp sin alliansfrihet och träder in i ett försvarspolitiskt och ett utrikespolitiskt samarbete som omöjliggör en egen röst för Sverige i utrikespolitiken. Det omöjliggör även för Sverige att föra en annan utrikespolitik än den man kommer överens om i ministerrådet. Dessa två stora och avgörande frågor, nämligen frågorna om det militära samarbetet och om vem som skall bestämma om den ekonomiska politiken, har inte varit uppe till förhandlingar. Dessa frågor är de frågor som i dag bildar grunden för det motstånd mot ett medlemskap i den europeiska unionen som finns så rikligt företrätt i Sverige i dag, utanför denna kammare. Den grundläggande frågan är faktiskt inte, som Ingvar Carlsson sade -- om jag inte missminner mig -- om vi skall delta eller inte. Nej, den grundläggande frågan är: På vilka villkor skall Sverige i framtiden samarbeta med de 12 västeuropeiska länder som i dag utgör unionen? Vänsterpartiets inställning är att grunden för vårt samarbete skall vara nationell suveränitet, självbestämmanderätt, i förhållande till unionens medlemsländer och övriga europeiska länder samt i förhållande till de andra länder, makter och pakter som finns i världen i övrigt. Ett nationellt självbestämmande som grund i det internationella, nödvändiga, samarbetet möjliggör en röst också för små länder, i stället för att de enbart skall behöva rätta sig efter stormakterna. Vår position innebär ett ja till en utvidgad demokrati och ett självbestämmande. (Applåder) 0236004923301 N 2010-01-01 00:00:00 251131 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0968/#anf8