2349334 GH0968 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:68 Onsdagen den 2 mars 1993/94 68 1994-03-02 00:00:00 Den ekonomiska politiken och budgetregleringen m.m. 89A45687-9966-4568-B98A-5701CBE76A9F 67 PER-OLA ERIKSSON (c) c Herr talman! De senaste dagarna kommer att gå till historien. Först blev det ett blå-gult OS-guld i ishockey. Sedan var det gårdagens glädjande besked om att EU-förhandlingarna nu är i hamn. Jag har tidigare i dag haft möjlighet att ge en eloge till de svenska förhandlarna för ett mycket gott resultat. Fru finansministern har ju ingått i förhandlingsgruppen. Inför förhandlingarna ställde Centern upp tydliga krav inom bl.a. miljöområdet och regional- och jordbrukspolitiken. Inom alla dessa områden har mycket goda resultat uppnåtts. Om den kommande folkomröstningen resulterar i ett ja -- vilket jag hoppas -- tar Sverige steget in som fullvärdig medlem i EU. Det kommer att stärka den svenska ekonomin. Den uppgång vi redan nu ser i ekonomin kommer att få ytterligare fart med hjälp av ett svenskt EU-medlemskap. Herr talman! Dagens finansdebatt inleddes med ett anförande av Göran Persson. På sedvanligt sätt var det en enda lång klagosång. Vi har tidigare hört Göran Persson hålla anföranden i kammaren och lärt känna hans klagosång och hans retorik. Men, herr talman, det är inte med retorik vi bygger framtidens samhälle. Jag tycker att i många delar av debatten har Göran Persson blivit retorikens fånge, men han har inte blivit lösningarnas försvarare eller idékläckare. Det är förresten roligt att se Göran Persson i riksdagen. Han dök ju upp när allt var klart i finansutskottet angående detta viktiga betänkande. De senaste årens dystra och nedåtgående trender har vänt till det positiva. Opinionsundersökningar visar att svenska folket har återfått framtidstron. Det visas på många sätt; bl.a. ökar försäljningen av nya bilar. Det brukar vara ett tecken på att folk vågar börja konsumera och investera. Allt fler villor och bostadsrätter finner nya ägare -- mycket tack vare en låg räntenivå. Investeringarna ökar. Företagens orderböcker fylls på nytt. Under 1980-talet levde många hushåll på lån och skulder. Nu sparar svenska folket, och de amorterar av skulderna från 1980-talet. Vi kan se att kronkursen har stärkts. Budgetunderskottet minskar. Detta visar Riksrevisionsverkets senaste budgetprognos som presenterades förra veckan. Inflationen är låg. Tidigare var inflationen 8--10 %. Nu är den 2--3 %. Tidigare var räntorna höga. Nu är de på den lägsta nivån sedan tiden efter andra världskriget. Marginalräntan har sjunkit sedan sommaren 1992. Bankernas utlåningsräntor har sjunkit, och det underlättar investeringar i bostäder, företag och maskiner. Ansvaret för villalånen blir lättare att bära för villaägarna. Tidigare flyttade företag och investerare utomlands. De trodde inte på Sverige som företagsnation. Nu flyttar företagen hem produktionen, och investeringarna tar fart. Sverige har bytt fil vad gäller den ekonomiska politiken. Förutsättningarna för en fortsatt förbättrad ekonomi är nu bättre än på mycket länge. Därför är det så viktigt att vi håller fast vid den strategi som regering och riksdag lagt fast för den ekonomiska politiken för åren framöver. Det finns dock allvarliga problem i ekonomin. Det ljusnar visserligen för Sverige, men den höga arbetslösheten förmörkar bilden. Men även på arbetsmarknaden kan vi skönja ljuspunkter; varslen minskar och antalet nyanställningar ökar. Inte minst visar de förändringar som gjorts vad gäller småföretagarpolitiken goda resultat. Ett annat orosmoln är statsskuldens utveckling. Det är mot den bakgrunden nödvändigt med reformering av ekonomin, av transfereringssystemen, med det saneringsprogram som riksdagen lagt fast skall genomföras fullt ut. På så sätt kan vi minska budgetunderskottet, minska upplåningen och därmed också minska statsskulden. Vi behöver en uthållig ekonomisk tillväxt. Det är nödvändigt för att vi skall kunna minska budgetunderskottet, betala av på statsskulden och klara välfärdssamhällets åtaganden. Bruttonationalprodukten utvecklas nu åter i positiv riktning, efter några år med minustecken. Enligt samstämmiga beräkningar av bl.a. Finansdepartementet, banker och Konjunkturinstitutet växer BNP. Under 1994 väntas ökningen bli ca 2,5 % och för 1995 väntas ytterligare ökning. Jag ser gärna att den blir större än förväntat. Utan ekonomisk tillväxt får vi inte resurser till sjukhus, daghem, skola eller hemservice. Men, herr talman, ekonomisk tillväxt får inte vara ett mål i sig utan bör vara ett medel för att slå vakt om välfärdssamhället. Det är viktigt! Hög ekonomisk tillväxt får inte gå ut över miljön eller ändliga energi- och naturresurser. Den högre tillväxt som vi eftersträvar måste vara miljömässigt riktig för att vi skall få en stabil och uthållig ekonomisk utveckling, som det står i finansplanen: En minskad statsskuld får inte bytas mot en ökad miljöskuld! Centern värnar miljön. Herr talman! Den viktigaste politiska frågan på både kort och lång sikt är att skapa riktiga och bestående jobb. För att åstadkomma riktiga, varaktiga arbeten krävs ett ordentligt företags- och investeringsvänligt klimat i vårt land. Vi ser nu hur företagandet börjar komma i gång igen. Förra veckans rubriker i massmedia var exempelvis ''Nickan behöver nyanställa''. Det kunde vi läsa i Smålandsposten. En annan rubrik löd: ''20 nya jobb på Autoliv''. Det var Göteborgs- Posten som skrev det. Sådana rubriker ser vi nu dag efter dag i våra tidningar. Märker inte Göran Persson det när han åker runt i landet, vilket han ju gör när han inte är här i riksdagen? Märker han inte det när han ser rubriker och läser tidningar runt om i landet, eller är han bländad och bedövad av kampsångerna från socialdemokraternas Folkets hus landet över. Under den här mandatperioden har regering och riksdag skapat nya regelverk och bättre förutsättningar för företagen, förutsättningar som framför allt främjar de mindre och medelstora företagen -- egenföretagarna. Det är där tillväxten i näringslivet i hög grad ligger. Regeringen har gjort genomgripande förändringar för att förbättra klimatet för företagen. Riskkapitalförsörjningen har förbättrats. Nyföretagarlån har införts. Hämmande lagar och regelverk har tagits bort. Utvecklingsfonderna har omvandlats för att kunna ge småföretagen ännu bättre service och hjälp i framtiden. Vi har genomfört skatteförändringar som gjort upp med socialdemokraternas tidigare så småföretagsfientliga skatteförslag och -politik. Det ger nu resultat, även om de stora framgångarna kommer att märkas först om något år, detta förutsatt att Göran Persson icke blir finansminister efter årets val -- i så fall skall ju det mesta återgå till 1980-talets gamla politik. Förvisso blir det lönsammare att äga aktier, men det är ju så vi vill få fram nytt riskvilligt kapital, inte via löntagarfonder eller avgifter på annat sätt. Förvisso blir det lönsammare att genomföra generationsskiften i företag. Det är ju så vi vill att det skall gå till, inte genom att företagen vid generationsskiften säljs till investmentbolag eller köps upp på annat sätt, eller att företagen i värsta fall läggs ned. Det är viktigt! Nu möter vi 2000-talet med en politik för företagande, utveckling och investeringar i industrier, i ny teknik, i kommunikationer, i infrastruktur samt i utbildning och forskning. Det skapar trygghet för människorna, såväl för löntagarna som för företagarna. Det skapar livskraft i hela landet, både i storstaden och på landsbygden. Det är en politik som bygger på långsiktighet och stabilitet. Det behövs mycket i politiken för att en ekonomisk politik skall vara framgångsrik och hålla över tiden. Det krävs att den är stabil. Vi får inte byta fot från den ena dagen till den andra. Ibland undrar jag vilken verklighetsbild socialdemokraterna har. Deras förslag saknar ofta långsiktighet och konsekvens. Beskeden från socialdemokraterna är exempelvis ofta: Stoppa! Riv upp! Återställ! Tillsätt en kommission! Tillsätt en utredning! Ibland talar de förvisso om behovet av stramhet i finanspolitiken. I deras förslag ser vi ofta något helt annat. I fråga efter fråga ger socialdemokraterna motsägelsefulla besked. Det gäller t.ex. arbetslöshetsförsäkringen. Först säger de nej till varje förändring, sedan kommer en rejäl demonstration med löften om att förändra de nivåer i arbetslöshets- och sjukförsäkring som riksdagen har fattat beslut om. Sedan säger de ja, därefter är ''bortförklaringskarusellen'' i full gång. Arbetsrätten är ett annat område. Först har man en socialdemokratisk småföretagarriksdag med löften om förenklingar, därefter säger man nej till varje förändring. Sedan kommer uttalanden som: Vi river upp tidigare fattade beslut om vi kommer till makten. Ena året skall momsen höjas. Sedan skall den sänkas. Socialdemokraternas många och olika förslag om momsen liknar en färd på en berg- och dalbana. Är det någon som tror att det är med en sådan politik som Sverige får i gång jobben, får i gång investeringarna och skapar välfärd, stabilitet och uthållighet? Mycket av socialdemokraternas politik, som vi i dag ser den presenterad, går igen till 1980-talet. Konsekvenserna av den politiken har svenska folket fått känna av tidigare. Svenska folket känner av den även i dag. Vi vet vad den betyder, nämligen koncentration, avfolkning av landsbygden, inflation och höga räntor. Att nu, i en starkt förändrad värld, åter söka föra samma politik ter sig inte särskilt genomtänkt. För att låna ett citat från en högt uppsatt EU-politiker som kan vara aktuell under dessa dagar: ''Att synda en gång är mänskligt, men att fortsätta synda är okristligt.'' Nya riktiga jobb skapas inte genom att vi höjer skatterna för företagen eller genom att vi försämrar villkoren för riskkapitalförsörjningen, vilket socialdemokraterna föreslår. Det fungerade inte under 1980-talet; det fungerar inte heller under 1990-talet. Inte heller är ökad konsumtion genom nya lån med höga ränteavdrag och minskat sparande rätt väg för att skapa nya jobb i framtidens Sverige. Inte heller skulle Göran Perssons förslag om direktavskrivningar av investeringar leda till några fler arbetstillfällen. Det skulle bara leda till ett ökat budgetunderskottet. Risken skulle vara uppenbar att främst de stora och vinstrika exportföretagen skulle dra nytta av avskrivningsmöjligheten. Det skulle ytterligare förstärka tudelningen mellan de utlandsinriktade företag som redan i dag arbetar under gynnsamma betingelser och de företag som arbetar på hemmamarknaden. Direktavskrivningar skulle i princip bli en skattekredit i jätteformat till företagen. Varken pensionärer, ensamstående mammor eller förskolebarn gynnas av en sådan skatterabatt till företagen. Finansutskottet tillstyrker regeringens ekonomiska politik. Den ekonomiska politiken måste eliminera obalansen i ekonomin och skapa en hög, stabil och uthållig tillväxt för att därigenom åstadkomma nya riktiga jobb och trygghetssystem som är hållbara över tiden. En hög och uthållig tillväxt i näringslivet i kombination med en minskande arbetslöshet är nödvändiga förutsättningar för att de offentliga finanserna skall komma i balans. Det kommer att ta tid att återskapa starka offentliga finanser. Finansutskottet delar därför regeringens uppfattning att nya reformer som leder till utgiftsökningar måste kombineras med utgiftsminskningar inom lägre prioriterade områden. Likså bör man nu när den ekonomiska situationen lättar överväga att genomföra besparingsprogrammet i snabbare takt än planerat. Genom en fast ekonomisk-politisk kurs ger vi också rätt signaler till omvärlden. Ett tydligt politiskt agerande bidrar till att stärka trovärdigheten för Sveriges ekonomi -- detta är inte minst viktigt mot bakgrund av det avtal som Sverige i går träffade med EU. Det ger i sin tur möjlighet för fortsatta räntesänkningar och en förstärkning av kronkursen, vilket vi gärna ser. En bibehållen låg ränte- och inflationsnivå garanterar riktiga jobb, boende till rimliga priser och en god välfärdsutveckling. Det är på det viset som Centern vill skapa trygghet, genom rättvis fördelning och en välfärd för alla. Herr talman! Med dessa ord vill jag yrka bifall till hemställan i finansutskottets betänkande och avslag på samtliga reservationer och på meningsyttringen från Vänsterpartiet. 0405574090504 N 2010-01-01 00:00:00 251190 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0968/#anf67