<anforande>
<dok_hangar_id>2349334</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0968</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:68 Onsdagen den 2 mars</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>68</dok_nummer>
<dok_datum>1994-03-02 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa ändringar i tobakslagen </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>7303457C-E723-43D7-9443-C2188F2BCE56</anforande_id>
<anforande_nummer>165</anforande_nummer>
<talare>MIKAEL ODENBERG (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! Liknelsen mellan tobaksprodukter
och narkotika är inte särskilt välfunnen. När det
gäller narkotika är jag en mycket ihärdig, för att
inte säga dogmatisk, förbudsivrare. Nu är
narkotika en gång för alla en olaglig och förbjuden
produkt.

Jag hade haft mer respekt för Leif Bergdahls
förhållningssätt om han i kammaren hade föreslagit
ett förbud mot tobaksprodukter. Då hade hans
övriga förbud fått något av logik över sig. Nu har
han inte gjort det. Då får hans övriga förslag mer
karaktären av privat personligt tyckande över sig.
Det är principlöst, och det har litet att göra med
förändringar av grundläggande fri- och rättigheter
i svensk lagstiftning.
</anforandetext>
<intressent_id>0483316376813</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>251288</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0968/#anf165</protokoll_url_www>
</anforande>
