<anforande>
<dok_hangar_id>2349334</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0968</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:68 Onsdagen den 2 mars</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>68</dok_nummer>
<dok_datum>1994-03-02 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Den ekonomiska politiken och budgetregleringen m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>3389D948-2F2A-41D3-9BE2-9D95002DE452</anforande_id>
<anforande_nummer>123</anforande_nummer>
<talare>Finansminister ANNE WIBBLE (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Fru talman! På den sista punkten kommer Ian
Wachtmeister och jag aldrig att bli överens. Ibland
när man hör Ian Wachtmeister låter det på något
sätt litet klokt -- höj inte skatten utan sänk
utgifterna, se till att få ordning på statens finanser.
Det är väldigt många som säger så och det låter
klokt och bra. Men när det sedan verkligen
kommer till kritan, när Ny demokrati vid några
tillfällen haft chansen att faktiskt påverka besluten
genom att antingen ansluta sig till en
socialdemokratisk linje eller till en regeringslinje,
har beteendet varit påfallande ologiskt och
egenartat för att komma från någon som påstår sig
måna om statsfinanserna. Då handlar det väldigt
ofta, för att inte säga alltid, om att ansluta sig till
Socialdemokraterna och därigenom skapa mer
offentliga utgifter. Detta ger då en sämre offentlig
finansiell situation. Ibland ansluter de sig till att
sänka en skatt, men det ger ju precis samma effekt
från statsfinansiell utgångspunkt. När de verkligen
har chansen att påverka något väljer de mycket
konsekvent att stödja sådana åtgärder som
försvagar statsfinanserna.

Jag har funderat över detta en hel del. Men när jag
i förmiddags lyssnade på debatten kom jag på en
möjlig tanke, som Ian Wachtmeister kanske vill
kommentera, vilken kan vara en förklaring till
detta. Ian Wachtmeister har uppenbarligen en stor
tilltro till experter -- det skall vara experter för att
avgöra vad som är bra eller dåligt. Detta kan man
ha olika åsikter om, eftersom det finns ganska
många experter som tycker litet olika, så då kan
man kanske välja experter. Men jag förmodar att
denna tilltro till experter som någon sorts högre
kunskapskälla helt enkelt måste bero på att Ny
demokrati inte har någon egen värderingsgrund.
De har ingen egen bas för sitt tyckande, de saknar
ideologi och de saknar ledstjärna i själva
beslutsfattandet. Det är därför de kommer så
konstigt fram i olika typer av beslut, och det är
därför som de vill få fram olika typer av andra
auktoriteter som skall motivera varför man landar
på det ena eller det andra beslutet. Det är den enda
förklaring jag kan finna till ett så irrationellt
beteende.
</anforandetext>
<intressent_id>0201502585302</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>251246</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0968/#anf123</protokoll_url_www>
</anforande>
