2349331 GH0965 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:65 Onsdagen den 23 februari 1993/94 65 1994-02-23 00:00:00 Utrikespolitisk debatt utrikespolitisk debatt 7A6E3EC4-2136-4CA2-A927-5B434C43B298 40 KRISTINA SVENSSON (s) s Herr talman! Starka demokratier är de bästa garantierna för säkerhet och stabilitet. Det är förvisso en historisk kunskap. Gemensam säkerhet bygger på att politisk pluralism utvecklas, att demokratiska institutioner stärks och att det civila samhället utvecklas. En sådan utveckling är särskild viktig i de nya stater som blivit självständiga efter sovjetimperiets upplösning. Här spelar ESK en betydelsefull roll. Sverige tog flera initiativ under sitt ordförandeskap. ESK fick en högkommissarie för nationella minoriteter och ett ESK-kontor inrättades i Narva. Man lade ner stora ansträngningar för att finna förhandlingslösningar på konflikten i Nagorno- Karabach. I det forna Jugoslavien var ESK:s insatser mindre lyckosamma. De rapportörer som sändes till Kosovo, Vojvodina och Sandjak vägrades tillträde. Misslyckandena har lett till en känsla av besvikelse, vanmakt och otillräcklighet. Som ordförandeland måste Sverige ta på sig en del av detta, och jag frågar mig: Kunde inte den svenska regeringen ha gjort mer av sitt ordförandeskap? Kunde inte ännu större ansträngningar ha mobiliserats? Vi socialdemokrater har i vår partimotion pekat på att ESK:s institutioner måste förstärkas för att kunna fungera mer effektivt -- det gäller ODIHR i Warszawa och ESK-kontoren i Prag. Den nya modell, Partneship for Peace, som nu växer fram utesluter inte ESK:s roll som alleuropeisk säkerhetsordning. En av ESK:s uppgifter är valövervakning i samband med val i de nya demokratierna i Öst- och Centraleuropa. Vi parlamentariker har här fått en ny uppgift -- att övervaka och granska att val är fria och rättvisa. Internationell valövervakning ger dessa val legitimitet och är av stor symbolisk betydelse. De nya demokratierna upplever det internationella samfundets engagemang för en demokratisk utveckling på ett mycket konkret och påtagligt sätt. Men demokrati är inte en enstaka händelse, inte bara de som sker under valdagen. Valet är en del av en demokratisk process och måste ses i ett mycket längre perspektiv. Internationell valövervakning borde därför också omfatta förberedelserna inför ett val, t.ex. registrering av röstberättigade och granskning av valkampanjerna. Och den allra viktigaste frågan får inte lämnas obesvarad, nämligen vad som händer efter valet. Det är inte bara inom ESK:s nya medlemsstater som demokratiseringsprocesser pågår. I Afrika ersätts gamla enpartisystem av politisk pluralism. Inte alltid sker denna övergång smidigt. I Togo rapporteras om övergrepp och oroligheter i samband med valen nyligen. Det svåraste och grymmaste nederlaget för de demokratiska krafterna upplevde den lilla centralafrikanska republiken Burundi i oktober förra året. En folkvald president och ett folkvalt parlament fick möjlighet att arbeta endast fyra månader. En fasansfull kupp med 100 000 dödade och 750 000 flyktingar störtade demokratin. Man frågar sig: Är en försoningspolitik möjlig efter dessa ohyggligheter? I Centralamerika kommer El Salvador att den 20 mars ha sina första demokratiska val utan inblandning av militär. En fredsöverenskommelse och en massiv FN-insats gör detta möjligt. Jag hade nyligen möjlighet att för Interparlamentariska unionen tillsammans med två latinamerikanska parlamentariker granska förberedelserna för valet i El Salvador. Jag kan bekräfta att FN:s mission på platsen, ONUSAL, gör ett mycket gott arbete. Just nu pågår registrering av samtliga röstberättigade. Enskilda organisationer arbetar i hela landet med upplysningsverksamhet kring valet. Vad som är oroande är dock våldet och kriminaliteten. Under några månader i höstas opererade åter de s.k. dödspatrullerna, och flera politiska mord förövades. Efter våra samtal med bl.a. presidentkandidaterna, biskoparna, de politiska partierna, valtribunalen och ONUSAL samt efter våra fältbesök drog vi den slutsatsen att valet förmodligen kommer att kunna genomföras korrekt. Men vi blev starkt oroade över vad som kan hända efter valet. Vilka garantier finns för att de olika komponenterna i fredsöverenskommelsen kommer att respekteras? FN har i sommar fullgjort sitt mandat och lämnar då El Salvador. Av mina erfarenheter av valövervakning i Europa, Afrika och Centralamerika har jag dragit den slutsatsen att det internationella samfundet har ett större ansvar än att enbart sända ut valövervakare. Det får inte handla om bara punktinsatser. De nya demokratierna är sköra och behöver ytterligare stöd för att kunna stärka en demokratisk utveckling. Exemplet Burundi är det tydligaste och sorgligaste exemplet. El Salvador kan bli det andra exemplet. Det internationella samfundet måste följa upp sina valövervakningsinsatser. Herr talman! Det oberoende internationella valinstitut som Sverige lagt fram förslag om kan fylla denna roll. Men det är också nödvändigt att kompletterande biståndsinsatser görs för att stärka uppbyggnaden av de civila samhällena. Mänskliga rättigheter, bistånd m.m. 0235331390700 N 2010-01-01 00:00:00 250936 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0965/#anf40