2349331 GH0965 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:65 Onsdagen den 23 februari 1993/94 65 1994-02-23 00:00:00 Utrikespolitisk debatt utrikespolitisk debatt C9E60D74-E075-4539-9896-CF116491BCD0 32 MARGARETA VIKLUND (kds) kds Herr talman! Alltsedan det kalla krigets slut befinner sig vår omvärld i en oerhört dynamisk process. För denna dynamiska omvärld och process krävs också en dynamisk utrikes- och säkerhetspolitik. För att orden säkerhet och säkerhetspolitik skall få en verklig innebörd måste framför allt tre centrala frågor in i sammanhanget. Den första gäller begreppet flexibilitet. Den dynamiska process som jag har nämnt gör att riskernas art, intensitet, sannolikhet och tidshorisont ständigt ändras och i en snabbare takt än förr. Därför måste också flexibilitet vara integrerad i säkerhets- och utrikespolitiken. Den andra aspekten är gemensamt ansvar. Ländernas ömsesidiga beroende av varandra har ökat dramatiskt under detta århundrade. De kommer att öka ännu mer på grund av att samarbetet länder emellan ökat och fortsätter att öka, men också på grund av samhällsproblemens tilltagande globala karaktär. Detta medför att ett lands säkerhet aldrig kan bedömas enskilt utan måste sättas in i ett större sammanhang. Hänsyn måste hela tiden tas till andra länder och deras situation. Den tredje aspekten är insikt om problemens mångfald. De allvarliga risker som en nation i dag kan ställas inför är exempelvis inte endast strikt militära. Tvärtom. Riskerna är i ökande omfattning också politiska, kulturella, ekonomiska, miljömässiga och biologiska. Herr talman! Fred i Europa är inte bara en frånvaro av krig, utan handlar också om en ordning präglad av sanning, rättvisa och frihet. Fred kan inte heller byggas utan skapande ansträngningar. Och det ställer krav på ett intensifierat och effektiviserat mellanstatligt men också överstatligt samarbete. Trots tillkomsten av ytterligare en europeisk säkerhetsorganisation, PFP, och trots att FN, ESK, NATO och NACC redan finns har ännu ingen verklig europeisk säkerhetslösning skapats. Europas förmåga att hantera de utrikespolitiska och säkerhetspolitiska utmaningarna är beroende av om EU stärks i sin beslutande förmåga och sina handlingsmöjligheter. Endast ett enat EU som förverkligar Maastrichtavtalets ambitioner inom hela det politiska fältet inklusive utrikes- och säkerhetspolitiken kan avgöra om Europa får uppleva en fredlig och stabil utveckling i framtiden. EU, som sedan 40 år framstår som ett exempel på försoning och välstånd, har som uppgift att inspirera och konkret engagera sig i hela Europas utveckling. Vi kristdemokrater i Sverige stöder denna vision och önskar att Sverige solidariskt engagerar sig i detta samarbete. Som bekant har kristdemokraterna i Europa varit ledande i arbetet med att skapa ett EU som fullt ut kan axla ansvar för den europeiska kontinenten. Hade länderna i det forna Jugoslavien varit anslutna till EU hade situationen i det området inte sett ut som den gör i dag. Det är jag övertygad om. Holger Gustafsson kommer senare att utveckla kristdemokraternas syn på EU. Herr talman! Vid konflikter mellan och inom stater har fredlig konfliktlösning självfallet alltid företräde framför insatser av vapenmakt. Men vid en situation av väpnad konflikt är det viktigt att fastslå att aggression aldrig är etiskt försvarbart och att offret har rätt till legitimt försvar. Därför är det också viktigt att undersöka och uppmärksamma i vilken utsträckning parterna i en konflikt verkligen har rätten på sin sida. När det gäller konflikten i Bosnien-Hercegovina har det under senare tid funnits en tendens i Sverige, men också internationellt, att hävda att alla parter är lika skyldiga. Herr talman! Striderna i Bosnien-Hercegovina är i nuläget precis så hemska som de brukar bli i moderna men inte desto mindre medeltidsliknande krig när civilbefolkningen utsätts för de värsta grymheter. Alla parter deltar också i striderna. Men faktum kvarstår: den ursprungliga aggressorn är serbisk, och offren är muslimska. Den utsatta situation som muslimerna har varit och är i genom att deras huvudmotståndare, bosnienserberna, har varit och är uppbackade av den f.d. jugoslaviska armén har tagit den utveckling som vi har varnat för. Röster världen över har upprörts över denna orättvisa. I dag strider några tusen fundamentalistiska muslimska soldater med erfarenheter från bl.a. Afghanistan på samma sida som bosnienmuslimerna. Detta tillsammans med det faktum att muslimerna har den moraliska rätten på sin sida och förmodligen känner sig styrkta i det har medfört att krigslyckan har vänt -- delvis till deras fördel. Men kriget i Bosnien är ingen etnisk och religiös konflikt. Nu, liksom vid konfliktens början, är huvudorsaken hänsynslösa maktambitioner från framför allt den serbiska statsledningen som uppviglat bosnienserberna. Muslimerna i Bosnien är ett europeiskt folk. Deras sekulariserade variant av islam -- fredlig samexistens med människor med andra religioner -- har varit en motpol till religiös fanatism och extremism. Vi har allt att vinna på att detta förhållande fortsätter. Iranska invandrare i Sverige, nordafrikaner i Frankrike, turkar i Tyskland osv. är en del av den europeiska vardagen. De förtjänar att mötas med respekt och rättvisa och behöver sist av allt få felaktiga signaler om att muslimska folkslags rättigheter förtrampas i Europas hjärta. Om detta uppstår skapas rädsla och i dess förlängning radikalisering och fundamentalism. Liknande påståenden har jag framfört här tidigare. Herr talman! De etiska förpliktelserna människor emellan förbjuder att andra stater intar rollen som åskådare när respekten för människors värde och mänskliga rättigheter förtrampas. Aggression får aldrig löna sig. Ingen har rätt att överge en angripen. Att hejda och avbryta aggression är en förpliktelse för hela världssamfundet. Speciellt gäller denna förpliktelse när en konflikt sker i grannskapet och gäller ett land som är erkänt av FN. Sverige deltar med manskap och finansiella medel för att påskynda freden i Bosnien- Hercegovina och försöka att åtminstone något lindra krigets skadeverkningar. Det är bra. Vi får inte glömma att de svenskar som är där representerar Sverige med livet som insats och med freden som mål. Nu när kanonerna har tystnat i Sarajevo och världen tillfälligtvis andas ut dyker många angelägna uppgifter upp för Sverige. Den första är att lyfta fram de andra områden i Bosnien där kriget fortgår i det tysta. Civilbefolkningens lidande i Srebrenica, Tuzla, Bihac, Mostar och andra orter är oförminskat stort. Den andra uppgiften är att noggrant övervaka situationen för muslimerna i anslutning till att de stridande parterna avväpnas. Vi får inte glömma att det trots allt är så, att serberna mycket lättare kan finna nya vapen på grund av det stöd de erhåller från Restjugoslaviens armé. Denna situation kan med tiden öka krigsrisken. Den tredje, något svårare, uppgiften är att försöka förhindra att Bosnien blir ett forum för nya stormaktsambitioner. Det finns i nuvarande läge spänningar mellan säkerhetsrådets medlemmar beroende på skiftande nationella intressen. Dessa måste övervinnas till förmån för fred och återuppbyggnad av Bosnien-Hercegovina. Det är fel om FN utnyttjas som en sköld för stormakternas intressen. Tendenser i den riktningen har tyvärr länge varit synliga. Herr talman! Det är inte bara i Europa som länder befinner sig i kritiska skeenden. Jag tänker också på bl.a. Sydafrika, som nu är i en oerhört svår situation. Odemokratiska och extremnationalistiska krafter vill med alla medel förhindra den demokratiska processen. De demokratiska erkända partierna i Sydafrika behöver allt det stöd som över huvud taget är möjligt, så att landet verkligen kan nå från det lagligt gällande förbudet mot apartheid till ett i verkligheten fritt land med för alla likvärdiga mänskliga rättigheter. Det handlar bl.a. om totalt förändrade attityder inom exempelvis olika befolkningsgrupper, polis och politiska grupperingar. Herr talman! Världssamfundet, inklusive Sverige, måste också ta sitt ansvar så att valet i Sydafrika och tiden före och efter det genomförs och genomlevs under människovärdiga former. Dagligen får vi rapporter om de grymmaste våldshandlingar med avsikt att försvåra och förhindra den demokratiska processen. Med tanke på demokrati och mänskliga rättigheter ligger det i allas vårt intresse att valet blir genomfört under demokratiska former. Det blod som spillts för demokrati och rättvisa i det landet är mer än nog. Det våld som utövas i länderna i det forna Jugoslavien är också mer än nog. Det är bra att världssamfundet äntligen har tagit sig samman i den frågan. (Applåder) 0812087943307 N 2010-01-01 00:00:00 250928 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0965/#anf32