<anforande>
<dok_hangar_id>2349329</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0963</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:63 Fredagen den 18 februari</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>63</dok_nummer>
<dok_datum>1994-02-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1993/94:83 om medlemsförhandlingarna med EU</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>558FA47A-C46E-4A62-8865-2157742FF106</anforande_id>
<anforande_nummer>8</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet ULF DINKELSPIEL (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Låt mig först svara på Ingela
Mårtenssons fråga. Vi har precis samma
uppfattning i fråga om offentlighetsprincipen. Den
ligger fast, och den kommer att ligga fast när
Sverige är medlem av den europeiska unionen. Det
sade jag i öppningsdeklarationen den 1 februari. Vi
diskuterar nu tillsammans med de övriga nordiska
länderna hur vi i en eller annan form skall ge
uttryck för detta, utan att för den skull hamna i en
sådan situation att EU:s instanser tolkar vår
tillämpning av offentlighetsprincipen. Det gör vi
själva. Detta är en nationell lagstiftning.

Något enhetligt regelverk eller motsvarande regler
om offentlighetsprincipen finns inte i andra länder.
Det är varje lands nationella ensak att utforma
reglerna på det här området. Vissa frågor
diskuteras, typ integritetsskyddet, som Ingela
Mårtensson tar upp, och där kan det bli fråga om
förändringar i sekretesslagstiftningen, men några
grundlagsändringar är icke aktuella för vår del. Det
är vi själva som beslutar om vi av någon anledning,
nu eller i framtiden, vill göra ändringar -- som i
fråga om barnpornografi, där detta har
aktualiserats. EG kan icke påtvinga oss regler.

Det pågår en diskussion om integritetsskyddet i
EG, men det dröjer ett bra tag innan detta kommer
fram, enligt mina informationer. Det sannolika är
att vi får vara med och diskutera frågan när vi blir
medlemmar. I annat fall får vi göra det i form av ett
interimsarrangemang eller liknande. På ett eller
annat sätt kommer vi alltså att medverka i
processen, men om vi inte är medlemmar har vi
icke samma formella möjligheter att påverka
processen -- låt vara att vi sist och slutligen formellt
måste anta eller förkasta förslag när vi är
medlemmar.

Hans Göran Franck säger att Frank Barnaby har
sagt att vi kommer att tvingas in i en militärallians.
Men det är svenska folket -- svensk regering och
svensk riksdag -- som suveränt beslutar! Varken
Frank Barnaby, någon annan eller EU kan tvinga
oss in i detta samarbete.

Hans Göran Franck refererar vad jag sade den 1
februari om att vi accepterar fullt ut att delta i EU:s
gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Ja, så
är det! Det är ett svenskt intresse, och en bred
majoritet i riksdagen, inklusive Hans Göran
Francks eget parti, står bakom det. Det gäller också
detta att vi icke kommer att ställa oss i vägen för
en utveckling av en gemensam försvarspolitik. Det
sade vi då, och det står vi fast vid.

Varför refererar Hans Göran Franck inte det som
jag också sade den 1 februari, nämligen att den
militära alliansfriheten består alltjämt? Det är ju
den andra sidan av myntet. Det är ju vårt sätt att
uttryckligen förklara att vi på den här punkten
kommer att stå utanför, såsom läget nu är, och det
är svensk regering och svensk riksdag som suveränt
beslutar i denna fråga. Ingen kan tvinga oss in.

De två tidigare kabinettssekreterarna i
Utrikesdepartementet Sverker Åström och Leif
Leifland har särskilt studerat dessa frågor, och i en
artikel i Dagens Nyheter i dag bekräftar de denna
tolkning. Det är för övrigt den tolkningen som
också speglas i Danmarks fall.

Gudrun Schyman säger att vi inte har några
juridiskt bindande undantag eller möjligheter att
fortsätta. Jo, men det viktiga är ju att vi kan
fortsätta och att detta reflekteras i fördraget. Om
det nu på miljöområdet sägs att Sverige kan behålla
sina regler för asbest, för klorerade lösningsmedel
eller för andra farliga ämnen, är ju det väsentliga
att EU har gjort den tolkningen att reglerna ger oss
möjligheter att fortsätta. Jag förstår att det
möjligen kan vara en besvikelse för Gudrun
Schyman att vi har nått förhandlingsframgångar på
punkter där ni gång på gång har sagt att Sverige
kommer att lägga sig platt. Men det förändrar
ingenting i själva sakfrågan.

Gudrun Schyman talar apropå Systembolaget om
ett brev som uttrycker ministrarnas uppfattning.
Men det är kommissionen, i egenskap av
rättsvårdande instans, som på den här punkten har
gjort ett uttalande. Det är detta uttalande som
gäller och som är vägledande också i framtiden.
</anforandetext>
<intressent_id>0972941768604</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>250802</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0963/#anf8</protokoll_url_www>
</anforande>
