2349329 GH0963 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:63 Fredagen den 18 februari 1993/94 63 1994-02-18 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:83 om medlemsförhandlingarna med EU interpellationsdebatt 084ED3C4-AE43-409E-BA28-7A0EF3F24212 5 GUDRUN SCHYMAN (v) v Fru talman! Vi är oense om öppenheten och om villigheten att på ett mera problematiserat sätt framlägga fakta i målet. Förhandlingsresultaten i slutet av december har rapporterats, men de har inte diskuterats och framför allt inte analyserats i EU-delegationen. Det skulle vara bra om man kunde gå igenom vilka utgångsbud vi hade, vad vi fick backa på och vad vi har förlorat och vunnit etc. Ulf Dinkelspiel säger att det inte spelar någon roll vilken utformning undantagen har, utan att det väsentliga är resultaten. Jag håller inte med om det. Det väsentliga är ju att de undantag som den svenska regeringen formulerar blir juridiskt bindande, eftersom det är EU-domstolen som slutgiltigt avgör -- det är vi överens om. Det är därför som det är nödvändigt att undantagen, som man vill skall vara giltiga också efter år 2000, formuleras på ett sådant sätt att de uppfattas som juridiskt bindande. Annars kan man komma överens om vad som helst, och EU- domstolen kommer i alla fall att avgöra, på samma sätt som när den prövar överenskommelsernas giltighet i förhållande till rådande lagstiftning och konkurrensregler. Det är ingenting värt om undantagen inte är utformade på ett sådant sätt att de är juridiskt bindande. Jag förstår av Ulf Dinkelspiels både första och andra svar att Sverige inte har fått några juridiskt bindande undantag för mer än snuset. Vi har inte fått några undantag vad gäller miljösidan, kollektivavtalens ställning, detaljmonopolets ställning, utrikes- ochsäkerhetspolitiken, dvs. alliansfriheten, eller det sista steget i det ekonomiska samarbetet, dvs. att gå över till gemensam valuta och gemensam riksbank. Detta förvånar inte mig, eftersom hela konstruktionen bygger på att medlemsländerna går in och accepterar de regler som finns och accepterar den långsiktiga politiska målsättningen i unionen, nämligen att det skall vara gemensamma regler överallt och att konstruktionen skall vara den att inga länder kan fatta andra eller avvikande politiska beslut. Detta förvånar mig alltså inte, men det är mycket märkligt att man inte kan säga det rakt ut. Vad gäller t.ex. alliansfriheten kunde man säga att man tycker att det är bättre att Sverige går in i en militärallians tillsammans med EU:s medlemsländer och att man därför säger ja till det här, i stället för att säga att neutralitetspolitiken är förenlig med ett medlemskap. Ingen tror på det. Säg att Sverige som medlemsland naturligtvis måste gå alla stegen i det ekonomiska och monetära samarbetet. Säg det rakt ut, och säg att ni tycker att det är bra! Men försök inte få oss att tro att ni skall kunna snirkla er förbi det! 0236004923301 N 2010-01-01 00:00:00 250799 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0963/#anf5