2349329 GH0963 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:63 Fredagen den 18 februari 1993/94 63 1994-02-18 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:79 om EU- domstolen och offentlighetsprincipen interpellationsdebatt D223AA01-864E-4E41-BB37-F0C2FB514637 42 INGELA MÅRTENSSON (fp) fp Herr talman! Jag vill särskilt ta upp avsnittet om meddelarskyddet och att det är så enkelt. Det förvånar mig mycket att regeringen bedömer att meddelarskyddet är en enkel match. Jag undrar varför regeringen i så fall inte kunde lägga fram förslaget om datalagen. Det fanns en utredning som kom fram med ett förslag som remissbehandlades. I utredningen slogs helt klart fast att det fanns komplikationer när det gällde de EG-direktiv som föreligger i Ministerrådet och den svenska offentlighetsprincipen. Såvitt jag förstod kunde regeringen inte lägga fram en datalagsproposition för riksdagen på grund av just detta. Jag är fullt medveten om att EG inte antagit direktivet, men det är antaget av parlamentet. Beslutet har skjutits upp ett par gånger. Man beräknar att det kommer att fattas ett beslut i sommar eller kanske i höst, och då är ju meddelarskyddet i fara. Med det direktivet kan meddelarskyddet inte garanteras. Detta ser jag som ett stort hot mot offentlighetsprincipen. Vi förde här i morse en diskussion med Ulf Dinkelspiel. Han har flera gånger slagit fast att offentlighetsprincipen icke är förhandlingsbar. Den är en mycket viktig grundval i vår demokrati. Därför är det märkligt att man nu plötsligt säger att det är så enkelt med meddelarskyddet. Det är det inte om EG-direktivet går igenom. Hur skall man då garantera meddelarskyddet? Hur skall man garantera offentlighetsprincipen, och att man inte behöver göra en förändring i tryckfrihetsförordningen? Alla experter har slagit fast: Går EG-direktivet igenom måste vi också ändra tryckfrihetsförordningen. Då blir det inte självklart att enskilda, journalister, osv. kan ta del av de handlingar som man i dag kan ta del utav hos myndigheter. Det kommer man inte att kunna på samma sätt, eftersom det finns ett helt annat synsätt i Europa jämfört med det vi har. Vår tryckfrihetsförordning har funnits sedan 1700- talet. Sverige är föregångare på detta område. Den diskussion som förts i Europaparlamentet kring EG-direktivet visar inte på att man har samma synsätt som vi, dvs. att det skall finnas en öppenhet. När det gäller integritetsskyddet menar jag på att öppenheten i sig är ett medel för att skapa integritet. Genom att journalister och andra får en insyn i vilka uppgifter som myndigheterna samlar om de svenska medborgarna kan man också försöka påverka, i motsats till att man inte alls får ta del av och inte har någon aning om vilka uppgifter som samlas om medborgarna. Det måste betonas att offentlighetsprincipen i sig bidrar till ett integritetsskydd. Men om EG- direktivet går igenom måste vi ändra på tryckfrihetsförordningen, och då kommer vi inte heller att kunna ha den offentlighetsprincip som vi har i dag. Jag vill därför fråga Reidunn Laurén: Varför kunde regeringen inte lägga fram förslaget om datalagen, om det inte just berodde på detta? Vi vet inte om vi blir tvungna att ändra på lagen. 0389381287505 N 2010-01-01 00:00:00 250836 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0963/#anf42