2349329 GH0963 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:63 Fredagen den 18 februari 1993/94 63 1994-02-18 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:83 om medlemsförhandlingarna med EU interpellationsdebatt B73F7FFD-3A81-414B-AFD5-9DFB822D1A0D 4 Statsrådet ULF DINKELSPIEL (m) m Fru talman! Alla de förhandlingskrav som Sverige har framfört -- de är väl preciserade och definierade -- har lagts fram efter samordning och diskussion också med de övriga partierna i riksdagen som stöder den svenska ansökan om medlemskap. Det innebär att de förhandlingskrav vi har framfört har en mycket bred partipolitisk förankring. Naturligtvis kan Hans Göran Franck, Gudrun Schyman eller någon annan ha enskilda önskemål på enskilda punkter. Om allas önskemål på alla punkter skulle tillgodoses skulle inte Sveriges intresse kunna tillgodoses. Vi hade aldrig kunnat enas om att precisera en gemensam förhandlingsposition. Jag upprepar: Det finns en bred partipolitisk enighet bakom varje enskilt förhandlingskrav som framförts. Det är mot dessa förhandlingskrav som resultaten skall mätas. De resultat som hittills uppnåtts i förhandlingarna har mycket väl mottagits -- på mycket goda grunder med mitt sätt att se. I mycket stor utsträckning -- visserligen inte på alla punkter -- har vi fått gehör för våra förhandlingskrav. Samtidigt skall vi har klart för oss att mycket av arbetet återstår. Exempelvis återstår några av de tyngsta förhandlingsfrågorna. Liksom tidigare menar jag att vi måste nalkas dessa frågor med klart definierade förhandlingskrav och klart definierade svenska intressen. Men vi skall samtidigt vara medvetna om att också EU har intressen att bevaka. I varje förhandling måste vi vara inställda på ett givande och tagande; det gäller även denna. Gudrun Schyman upprepar sin fråga om på vilka områden Sverige har fått permanenta undantag av olika slag. Jag kan bara hänvisa till det svar jag redan givit, som är ett precist svar på frågan. Fru talman! Det väsentliga är ju inte i vilken form ett undantag har givits. Det väsentligt är inte heller vilken etikett man ger en lösning på ett enskilt område. Det väsentliga är att våra svenska intressen och förhandlingskrav har tillgodosetts. Låt mig ta upp några av de frågor som Gudrun Schyman och Hans Göran Franck ställer. ad gäller kollektivavtalen har vi inte i formell mening förhandlat fram något undantag från EG-rätten. Det vi efterfrågat och erhållit är ett klarläggande som bekräftar vår uppfattning att det svenska kollektivavtalssystemet ligger väl i linje med vad som förutses i Maastrichtfördragets sociala protokoll. Detta är det avgörande. Det är avgörande för arbetsmarknadens parter att Sverige kan fortsätta med sin svenska arbetsmarknadsmodell. Detta finns nu dokumenterat i en skriftväxling mellan den svenska arbetsmarknadsministern och den ansvarige kommissionsledamoten Flynn. Det blir en del av fördragsverket. Därmed har vi en bekräftelse på att vi kan fortsätta med vår modell. På miljöområdet finns det väldigt många olika lösningar. Tekniska lösningar växlar från område till område. Vad gäller miljögarantin finns det en utförlig redovisning i det svar som jag lämnat. Det innebär en fyraårig övergångsperiod under vilken EG/EU skall se över sina regler med sikte på en höjning. Sverige skall delta i de beslut som skall fattas under perioden. Det ger oss i sin tur en grund för att åberopa den s.k. miljögarantin. Att den artikeln inte nämns är lika naturligt som att inga andra artiklar nämns. Det finns massor av artiklar. Men det väsentliga för oss är att hela regelverket tillämpas. Sist och slutligen är detta en tolkningsfråga i domstolen. Gudrun Schyman har rätt när hon säger att man sist och slutligen aldrig kan veta hur en domstol ställer sig; det har jag också sagt. Men hela utgångspunkten för arbetet och inriktningen av det är att inga normer skall sänkas. Jag kan icke för ett ögonblick tänka mig när den här frågan aktualiseras i början av 2000-talet -- om den över huvud taget aktualiseras -- att domstolen skulle inta en annan linje. Låt mig komma till öppenheten! För det första redovisas vartenda förhandlingskrav utåt. För det andra förstår jag inte vad Gudrun Schyman menar när hon frågar: Varför redovisar ni inte under resans gång? Varenda gång vi har nått en överenskommelse har vi utåt exakt redovisat vilka resultat som uppnåtts. Vi har också diskuterat resultaten mot bakgrund av de offentliggjorda förhandlingskrav som ligger på bordet. Det står var och en fritt att dessutom kontrollera dessa uppgifter. Handlingarna finns till hands. Jag anser att det ligger i svenskt intresse att visa största möjliga öppenhet. Det har vi konsekvent strävat efter i förhandlingarna. Det är enbart Gudrun Schyman och några henne närstående som ständigt kackar och säger att det inte föreligger någon öppenhet. Jag påstår att ingen förhandling har förts med större öppenhet än just denna. 0972941768604 N 2010-01-01 00:00:00 250798 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0963/#anf4