2349329 GH0963 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:63 Fredagen den 18 februari 1993/94 63 1994-02-18 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:79 om EU- domstolen och offentlighetsprincipen interpellationsdebatt C0430A63-BE3A-409A-A17A-C900338CE7B8 38 Statsrådet REIDUNN LAURÉN Herr talman! Birgitta Hambraeus har i en interpellation till statsrådet Ulf Dinkelspiel ställt ett antal frågor om offentlighetsprincipen och ett EU-medlemskap. Arbetet inom regeringen är så fördelat, att det är jag som har hand om frågor om offentlighet och sekretess. Interpellationen har därför överlämnats till mig. De frågor som Birgitta Hambraeus har ställt är följande: 1. iKommer vi att veta om förhandlingsresultatet med EU:s medlemsstater gäller innan det i sina detaljer prövats av EG-domstolen? 2. iÄr EU en mellanstatlig eller överstatlig organisation? 3. iÄr EU-ärenden inrikes- eller utrikesärenden? 4. iGäller svensk öppenhet eller EU:s ovillkorliga tystnadsplikt i fråga om meddelarskyddet? 5. iKan instruktioner till de statsråd som deltar i EU:s ministerråd hemligstämplas? Birgitta Hambraeus första fråga bygger på en missuppfattning. Frågan förutsätter nämligen att EG-domstolen skulle ha möjlighet att underkänna ett avtal om Sveriges anslutning till EU. Det har den inte. På denna punkt -- liksom på så många andra -- är det en skillnad mellan EES-avtalet och ett medlemskapsavtal. EES-avtalet är ett s.k. associationsavtal. Vad gäller sådana avtal kan EG- domstolen yttra sig över om ett tilltänkt avtal är förenligt med bestämmelserna i Romfördraget. Om domstolen finner att så inte är fallet måste Romfördraget ändras för att avtalet skall få ingås (art. 228 RomF). Ett medlemskapsavtal innebär i sig att Romfördraget ändras. T.ex. måste ju den nya medlemsstatens röstetal i rådet regleras. EG-domstolen har till uppgift att se till att det som sker under åberopande av bestämmelser i Romfördraget verkligen har stöd i dessa bestämmelser. Men när dessa bestämmelser skall ändras är det medlemsstaterna som har avgörandet i sin hand. Någon domstolsprövning av ett svenskt medlemskapsavtal gentemot grundfördragen kommer alltså inte att ske. Men när vi väl är medlemmar kommer domstolen -- precis som för övriga medlemsstater -- att ha till uppgift att pröva om vi håller vad vi lovat i avtalet. Övriga frågor tyder på att Birgitta Hambraeus har läst i en artikel i Dagens Nyheter, där några jurister som tidningen talat med pekade på fyra frågor, som enligt dem borde ha besvarats i regeringens proposition om grundlagsändringar inför ett svenskt medlemskap i Europeiska unionen. Birgitta Hambraeus ställer just de fyra frågorna. Frågorna är ganska enkla att besvara men tyder på att de aktuella juristerna inte känner till eller inte förstått vad propositionen handlar om. På den första frågan, om samarbetet i EU är mellanstatligt eller överstatligt, är svaret: både-- och. Propositionen är mycket tydlig på den punkten. Där konstateras alltså att EU är ett i huvudsak mellanstatligt samarbete men med överstatliga inslag. Hur det nu förhåller sig med detta har emellertid inte någon större betydelse för den andra frågan. Alldeles oavsett karaktären på EU-samarbetet är nämligen dessa frågor ur ett svenskt perspektiv att betrakta som utrikesärenden. En annan sak är att detta utrikespolitiska samarbete i viss utsträckning kommer att gälla frågor som hittills betraktats som främst inrikespolitiska. Men det finns i dag knappast någon inrikespolitisk fråga där det internationella perspektivet saknar betydelse. När det gäller frågan om det är svenska grundlagsregler eller EU:s syn som gäller beträffande meddelarskyddet är svaret också enkelt. I Sverige gäller svensk grundlag. Den gäller däremot inte i Bryssel. För svenska tjänstemän som företräder Sverige gäller således svenska regler. För svenskar som tar anställning i EU:s olika organ gäller de regler som dessa organ antagit. På samma sätt är det när en svensk tar t.ex. ett FN- uppdrag. Hade regeringen ansett att ett EU- medlemskap krävde ändringar av tryckfrihetsförordningens regler om meddelarfrihet hade propositionen innehållit sådana förslag. Det gör den inte. Självklart kan instruktioner till svenska statsråd som deltar i EU:s ministerråd hemligstämplas. Statsråden åker dit för att förhandla, och om deras motparter redan vet vilka instruktioner de har, t.ex. vad de skall begära i första hand, vad de kan gå med på i utbyte mot något annat och vad de definitivt inte kan gå med på, kan man vara ganska säker på att de inte kommer hem med något för Sverige tillfredsställande resultat. Däremot finns det all anledning att vara öppen i fråga om vilken inställning Sverige driver i de olika frågor som diskuteras inom ramen för EU. Regeringen kommer här att visa största möjliga öppenhet. Detta är nödvändigt för att det skall ges underlag till en bred debatt kring vilka frågor vi som medlemmar skall driva i EU-samarbetet och vilka mål vi skall ställa upp för vårt arbete. För att en sådan debatt skall föra saken framåt får den inte bygga på missförstånd. Jag hoppas att jag har lyckats klara ut några sådana här i dag. 0815907568902 N 2010-01-01 00:00:00 250832 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0963/#anf38