2349329 GH0963 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:63 Fredagen den 18 februari 1993/94 63 1994-02-18 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:84 om Europaunionen interpellationsdebatt A52B692E-DCF9-4CCE-A5F8-65AAB1AA98FD 26 GUDRUN SCHYMAN (v) v Fru talman! Eftersom detta är min sista replik vill jag passa på att säga att för mig och, som jag tror, för stora delar av den svenska befolkningen är inte samarbete med Europeiska unionens medlemsländer liktydigt med medlemskap i Europeiska unionen. Sverige samarbetar i dag med den europeiska unionen, dess institutioner och medlemsländer i en rad olika frågor, t.ex. forskning, utbildning, handikappfrågor och en massa andra frågor. Det skall vi naturligtvis fortsätta att göra. Och det kan vi göra, även om vi inte är medlemmar. Det är befängt att påstå att allt samarbete mellan Sverige och Europeiska unionen skulle upphöra om vi sade nej till ett medlemskap. Det gör det naturligtvis inte. Handelssamarbetet t.ex. skulle då fortsätta med EES-avtalet som grund. Vi sade nej till EES-avtalet, därför att det har uppenbara brister. Det är, som bl.a. Dagens Nyheters ledarsida mycket riktigt uttryckte det, ett lydstatsavtal. Vi tyckte att bristerna och nackdelarna övervägde fördelarna. Därför sade vi nej. Nu finns avtalet. Vi i Vänsterpartiet får ju rätta oss efter majoritetens uppfattning, men vi kommer att fortsätta att ihärdigt kritisera de svagheter som finns, lyfta fram dem och försöka att få majoritet för att rätta till dem. Det är det arbete som vi kommer att bedriva. Vad gäller finansieringen av medlemskapet håller jag med Hans Göran Franck om att vi inte får några svar. Att det blir en kostnad på 20 miljarder och att vi sedan får tillbaka 10 miljarder är inte sant. Ulf Dinkelspiel vet att delar av det som vi får tillbaka inte går tillbaka till statskassan utan direkt till vissa företag och jordbruk. Statskassans minus blir faktiskt ganska stort. Till detta kommer skatteharmoniseringen som inte är ett påfund av nej-sidan, utan den bygger på Riksrevisionsverkets egna uträkningar. Det man säger sig vilja finansiera detta med är förhoppningar om en ökad ekonomisk tillväxt. Det finns inga fakta i målet, och det går inte att få fram fakta i målet vare sig för den ena eller den andra sidan. Det beror naturligtvis på hur världsekonomin utvecklar sig, hur ekonomin i de olika medlemsländerna utvecklar sig osv. Det handlar om ett stort, komplicerat spel där det inte går att få fram några fakta. Vi vet vad kostnaderna blir. Men vi vet inte vad intäkterna blir. Därför måste man kunna kräva av en regering som säger sig vilja ha ett medlemskap att den redovisar åtminstone de siffror som man vet kommer att dyka upp. Vad gäller Vänsterpartiets syn på ekonomin tror jag att Ulf Dinkelspiel lever i historien. Jag skall gärna översända vår senaste ekonomiska motion som av Finansdepartementet har fått ett mycket högt betyg. Det som skiljer oss från andra är att vi tycker att människor som tjänar mycket pengar skall vara med och betala mer och att människor som tjänar mindre pengar skall vara tillförsäkrade ett drägligt liv. 0236004923301 N 2010-01-01 00:00:00 250820 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0963/#anf26