<anforande>
<dok_hangar_id>2349329</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0963</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:63 Fredagen den 18 februari</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>63</dok_nummer>
<dok_datum>1994-02-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1993/94:84 om Europaunionen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>5E29DCE7-FF5C-4250-8DD2-061F85B923FF</anforande_id>
<anforande_nummer>21</anforande_nummer>
<talare>GUDRUN SCHYMAN (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Om Ulf Dinkelspiel vill veta hur
Vänsterpartiet har tänkt finansiera en bibehållen
nivå i föräldraförsäkringen, en återställning av a-
kassan och en höjning av pensionen för de sämst
ställda pensionärerna kan han läsa vår ekonomiska
motion. Där har vi finansierat sådana åtgärder fullt
ut.

När det gäller EES-avtalet skall jag gärna ge ett
svar. Vi motsatte oss EES-avtalet därför att det
finns uppenbara svagheter i detta avtal. Det finns
demokratiska underskott, som det heter, i EES-
avtalet. Sverige har ju inte möjlighet att
självständigt stifta egna lagar om dessa strider mot
de lagar och regler som finns inom den inre
marknaden i vissa delar.

I dag har vi EES-avtalet. Det är i dag grunden för
det samarbete som vi har med den europeiska
unionen. Vi tycker fortfarande att delar av avtalet
är dåliga, och vi kommer att verka för att kritiken i
det avseendet förs fram och för att avtalet i de
delarna kan omförhandlas. Det är vår position. Det
som är dåligt skall vi alltså försöka göra bättre.
Avtalet existerar således, och det är utifrån den
grunden som vi skall arbeta när vi fortsätter vårt
samarbete med den europeiska unionen efter ett
nej i folkomröstningen. Det är vår inställning i
detta sammanhang.

Jag tycker inte att det finns någon faktiskt grund för
resonemanget om ekonomin -- om att det blir
dynamiska effekter. Det rör sig om påståenden, om
ett tyckande och om förhoppningar. Det finns inga
fakta i målet som kan styrka detta. Därför tycker
jag att man skall vara ärlig och säga att vi utifrån de
olika siffrorna inte kan säga hur det blir men att vi
kan ha en förhoppning om hur det blir.

De flesta ekonomer, Ulf Dinkelspiel, är faktiskt
överens om att det som gäller ekonomin är
tillgodosett genom EES-avtalet. Det blir inte något
ytterligare när det gäller det ekonomiska utfallet
vid ett medlemskap. Vad vi gör är ju att vi går in i
en ekonomisk och monetär union. Vi träder in i
något som har en gemensam valuta och en
gemensam centralbank. Vi deltar i utformningen av
en ekonomi där vi själva inte har
handlingsutrymme och inte heller själva kan
bestämma i den omfattning som vi i dag kan göra.

Skillnaden mellan EES-avtalet och ett medlemskap
är alltså att vi frånsäger oss beslutanderätten i
mycket större och viktigare frågor än vad EES-
avtalet rör. Det gäller då den ekonomiska
politiken, målet för den ekonomiska politiken samt
hela utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken.
Detta är väldigt mycket mera än det som innefattas
i EES-avtalet.

Jag har ännu inte fått några svar. Var skall alltså
pengarna tas? Ulf Dinkelspiel har inte svarat på den
frågan, utan det hänvisas till dynamiska effekter.
Vidare talas det om förhoppningen att det här skall
leda oss in i en situation med ökad tillväxt. Jag
tvivlar mycket starkt på detta.
</anforandetext>
<intressent_id>0236004923301</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>250815</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0963/#anf21</protokoll_url_www>
</anforande>
