<anforande>
<dok_hangar_id>2349272</dok_hangar_id>
<dok_id>GH096</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:6 Onsdagen den 13 oktober</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>6</dok_nummer>
<dok_datum>1993-10-13 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Allmänpolitisk debatt </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>allmänpolitisk debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>7414A767-9D34-4980-8B3D-030E812EA341</anforande_id>
<anforande_nummer>34</anforande_nummer>
<talare>IAN WACHTMEISTER (nyd)</talare>
<parti>nyd</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag tänker också uppvakta Anne
Wibble i dag, precis som Göran Persson. Jag
kommer inte att ha med mig ett bokverk utan en
mycket spännande valutakorg till henne.

Det lovprisande av oppositionens roll som herr
Leijonborg presterade var givetvis riktat till Ny
demokrati, även om han var blygsam nog att kalla
oss ''Göran Persson''. Jag skulle nämligen tro att
det är med Ny demokratis hjälp som
regeringspartierna skall försöka få majoritet för
sina förslag. Det vill man inte gärna låtsas om.
Verkligheten är, som någon sade, politikernas
värsta fiende.

En fråga som Lars Leijonborg borde vara
intresserad av -- det borde alla här vara -- är
ungdomsfrågan. Den borde vara en väldigt stor
fråga i en ekonomidebatt. Det är ungdomarna som
skall betala våra pensioner, och det är ungdomarna
som skall betala den enorma statsskuld som jag
talade om förut. Då kanske vi bör fixa utbildning
och jobb åt dem, så att de kan göra det.

Alla är väl i och för sig överens om att frågan är
viktig, men reagerar vi rätt? Reagerar
regeringspartierna rätt? I Sverige har vi, med en
arbetslöshet som allmänt sett är mycket allvarlig,
den ytterst besvärande situationen att
ungdomsarbetslösheten är dubbelt så hög som
arbetslösheten rakt över. Så är det inte i alla länder.
Det är en typiskt svensk sak. Landet har på något
sätt delats upp i arbetsägare och arbetslösa.

Jag skulle vilja fråga Lars Leijonborg hur
Folkpartiet och regeringspartierna i övrigt, om han
kan tala för dem, ställer sig i dessa frågor.
Arbetslöshet för ungdom leder till påtagliga,
synbara, ganska förfärliga problem ute på gator och
torg om vi inte gör något.

Jag tog upp denna fråga i partiledardebatten. Jag
talade om ungdomslöner, lärlingssystem, inbyggda
skolor, tuffare krav på lärare och elever, särskilda
ungdomsbostäder, biståndsbrigader,
katastrofbrigader osv. samt om att vi måste föregå
med gott exempel. Vi måste få bort korruption och
mygel och visa att det finns en bra framtid.

En fråga som typiskt nog är ganska liten, men som
man jobbar mycket med och har haft synpunkter
på, är frågan om ungdomspraktiken.
Regeringspartierna sade först att de skulle skänka
ungdomspraktiken till företagen. Det är fel. Nu lär
det komma ett förslag om att man inte skall göra
det, men jag vill säga följande:

Sälj inte ut ungdomar på marknaden som gratis
arbetskraft! Det förvanskar och förvrider hela
arbetsmarknaden, och det är inte bra. Det finns
andra, mycket bättre sätt.
</anforandetext>
<intressent_id>0272248812808</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>244797</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH096/#anf34</protokoll_url_www>
</anforande>
