2349325 GH0959 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:59 Fredagen den 11 februari 1993/94 59 1994-02-11 00:00:00 Allmänpolitisk debatt allmänpolitisk debatt CE118BB1-4B5A-4863-BBAA-3D7D02376CDF 101 ULF ERIKSSON (nyd) nyd Herr talman! Jag skall i dag tala om skärpt påföljd för falsk tillvitelse. Det finns ingen överskrift för det här avsnittet av debatten. Därför få man väl börja med att nämna vilket ämne man skall tala om. Det är ett allt otrevligare klimat i samhället. Det har fört med sig att vissa offentliga företrädare och även enskilda personer utsätts för olaga hot liksom falska beskyllningar. Det skapar initialt ett till synes skenbart övertag för den som anklagar. Dessa handlingar väcker bestörtning och fruktan och kan leda till en stor psykisk press för den som utsätts för dem. Jag såg senast i dag att någon hade blivit beskylld för att ha begått en våldtäkt. Han fick löpa gatlopp i pressen under flera månader. Nu visade det sig att vederbörande var helt utan skuld. Detta är ett fall av många. I det här fallet hade detta lett till att personen i fråga hade blivit av med sitt arbete. Nu skulle han få upprättelse. Han skulle omplaceras inom den aktuella kommunen; han var tydligen kommunalanställd. Att det blir sådana här följder är fruktansvärt. Man tycker att pressen bör ta ett stort ansvar i sådana här frågor. Det är ju pressen och massmedierna som är med om att föra sådana här beskyllningar vidare. Som jag ser det måste de som beskyller någon ha litet mer på fötterna innan de gör det. Om någon är skyldig blir denne så småningom dömd i en domstol. Rättvisan har sin gång. De som påstår att någon har gjort si eller så skall om det sedan visar sig att vederbörande är oskyldig ha en skärpt påföljd. De skall bli straffade. Så är det väldigt sällan. Det finns ett annat fall. Jag tror att det var två poliser som beskylldes för fortkörning; det var alltså inte fråga om någonting allvarligt. Poliserna blev sedan frikända i en rättegång. De ville ha skadestånd för detta, men det fick de inte. Det blev inget åtal för den som från början hade kommit med det felaktiga påståendet. Men det finns naturligtvis fall där man har lyckats. Jag tycker att vi bör skärpa påföljden vid falsk tillvitelse. Det är mycket viktigt med tanke på att den som drabbas kan bli skadad psykiskt och att det också kan gå ut över familj, barn och andra närstående. Jag har skrivit en motion om detta, och jag hoppas att den kommer att behandlas välvilligt av kammaren längre fram. 0322353141309 N 2010-01-01 00:00:00 250609 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0959/#anf101