2349324 GH0958 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:58 Torsdagen den 10 februari 1993/94 58 1994-02-10 00:00:00 Allmänpolitisk debatt allmänpolitisk debatt E92EA59A-3935-4EF7-9259-364999584576 201 HANS NYHAGE (m) m Fru talman! I slutet av år 1993 beslutade riksdagen om nya läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan. Även om besluten inte till alla delar var enhälliga -- särskilt när det gällde grundskolan framfördes många reservationer -- var det likväl en klar majoritet bakom samtliga beslut. Trots detta återkommer Socialdemokraterna redan halvannan månad senare med en rad av de förslag som riksdagen just avslagit. Förslagen skall åter behandlas av samma utskottsledamöter och underställas samma riksdagsledamöter för beslut som för någon månad sedan. Även om det som bekant nu råder en betydande turbulens inom en av partigrupperna i riksdagen vore det ändå högst anmärkningsvärt, för att inte säga genant, för riksdagens anseende om det beslut som fattades strax före jul bara några månader senare skulle rivas upp av exakt samma beslutsfattare. Så illa får det bara inte vara beträffande hållfastheten i gjorda ställningstaganden. Rimligen borde även Socialdemokraterna vara införstådda med den bristande realismen och sakligheten i att kunna få de upprepade förslagen tillgodosedda. Det kan bara finnas en förklaring bakom detta agerande -- det är valår. Då gäller det ju att profilera sig. Då betyder det fina talet om samförstånd och kravet på arbetsro i skolorna mindre. Fru talman! I den socialdemokratiska gruppmotionen görs allvarliga generella beskyllningar om nedrustning och försämringar i form av besparingar inom grundskolan. Beskyllningarna slår med all kraft tillbaka på Socialdemokraterna själva. Med den tredje vägens ekonomiska politik har de på ett mycket allvarligt sätt ytterligare förvärrat de svårigheter inom skilda områden som är en följd av lågkonjunkturen. För den borgerliga regeringen har det varit ett absolut måste att komma till rätta med det ekonomiska förfall som Socialdemokraterna i regeringsställning ställt till med. Detta har med nödvändighet inneburit besparingar också på skolans område. Men därifrån till överorden i den socialdemokratiska gruppmotionen är steget långt. De s.k. entydiga rapporter om allvarliga försämringar som hänvisas till i motionen måtte vara komna från socialdemokratiskt styrda kommuner. Där inbillar man sig möjligen att den ansvarslösa låt-gå- politiken från 80-talet alltjämt gäller i vårt land. Från många andra håll markeras en inställning och framtidstro av ett helt annat slag. Där hälsar man med glädje den förändringens vind som blåser med nuvarande skolpolitik och griper sig med stor tillförsikt an att utveckla skolan. Verkligheten ser ju annorlunda ut än den svartmålning som finns i den socialdemokratiska motionen. Socialdemokraterna kan uppenbarligen inte förlika sig med att det nu sker stora förändringar och förbättringar i den svenska skolan. Vi har fått ett nytt generellt statsbidrag till kommunerna, det statliga utjämningsbidraget, som kraftfullt ökar den kommunala självbestämmanderätten på bl.a. utbildningsområdet. Men det passar inte in i den socialdemokratiska centralstyrningen. Systemet med skolpeng, som verkligen ger en rejäl möjlighet även för de ekonomisk sämst ställda föräldrarna att välja skola för sina barn, fördöms totalt i motionen. Om de fristående skolorna, vars antal ökat mycket kraftigt sedan regimskiftet 1991, förs ett resonemang i motionen som verkligen ger dessa skolor anledning att känna oro inför blotta tanken på ett nytt regimskifte efter årets val. Motionen andas hot mot de fristående skolornas ekonomiska förutsättningar, mot deras självbestämmanderätt, mot deras profilering och mot deras elevantal samt mot föräldrarnas och elevernas valfrihet att välja skola. Fru talman! I avsnittet om grundskolans läroplan i den socialdemokratiska gruppmotionen beklagar man sig över att regeringen inte tog till vara möjligheterna att skapa stor enighet kring läroplanen och det nya betygssystemet. Det heter bl.a. att en bred parlamentarisk förankring hade kunnat skapa den fasthet och trygghet som arbetet i skolan förtjänar, och de konflikter som nu skapats hade kunnat undvikas. Förvisso kan det vara så. Vi har ju också i full enighet fattat en rad beslut. I andra fall gick det inte. En bred parlamentarisk förankring på enbart socialdemokratiska villkor betackar jag mig för. Nog klingar talet om fasthet och trygghet i skolarbetet en aning falskt från det partis sida som redan nu vill riva upp de i demokratisk ordning fattade besluten och som hotar med att definitivt göra det efter valet vid ett eventuellt regimskifte. Vilket lugn skapas av sådana hotelser ute på skolorna? Socialdemokraterna ondgör sig åter över att skolans värdegrund beskrivs med uttrycket ''kristen etik och västerländsk humanism''. Att söka förneka vad som varit en realitet för hela vårt folk i århundraden ter sig för mig något anmärkningsvärt. Dessutom anförde socialdemokraterna själva i sin partimotion rörande grundskolans läroplan att riksdagen skulle uttala att ett beslut om kristen etik och västerländsk humanism inte fick innebära att verksamheten i skolan skall ha en konfessionell prägel. Detta önskemål tillgodosågs. Vad finns det egentligen för anledning att bråka? Socialdemokraterna vill också riva upp beslutet i betygsfrågan. Det är djupt allvarligt att man så vill omyndigförklara föräldrarna och eleverna att dessa inte ens skall kunna få en skriftlig information, som kan ha en betygsliknande form, när de själva begär det. Den bristande tilltron till lärares och föräldrars goda omdöme i sammanhanget är anmärkningsvärd och avslöjande. Fru talman! Det finns givetvis åtskilligt mycket mer att andra om bristerna och inkonsekvensen i den socialdemokratiska skolpolitiken. Tiden medger nu inte detta. Låt mig bara fastslå att beslut har fattats om två läroplaner som båda skapar förutsättningar för en undervisning och utbildning av hög kvalitet i våra ungdomsskolor. Det vore djupt allvarligt om dessa beslut skulle rivas upp och våra elever åter utsättas för en skolpolitik av socialdemokratiskt märke. 053444143093 N 2010-01-01 00:00:00 250464 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0958/#anf201